Kan Japan lära oss få tågen att hålla tiden?
Svenska tågresenärer är luttrade efter många timmars väntande på perronger eller ombord på försenade tåg. Kan vi lära av Japans välfungerande tågtrafik för att få våra tåg att rulla enligt tidtabell? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Enligt Trafikverkets bedömning är de svenska tågen hyfsat punktliga. Men resenärer är missnöjda, och när forskare ser siffrorna i jämförelse med till exempel Japans blir utfallet inte gott. Vetandets Värld går till botten med tågförseningarna och ser vad som finns att göra. Vi möter doktoranden som Trafikverket skickade till Japan för lära av ett av världens punktligaste tågländer. I programmet hörs: Louise Bergqvist, lokförare MTR, Hans Dahlberg, nationell utredningsledare vid Trafikverket, Carl-William Palmqvist, doktorand Lunds Tekniska Högskola, Oskar Fröidh, järnvägsforskare vid KTH. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
13 Touko 201919min
I Japan går tågen på sekunden
I Japan går tågen på sekunden. Men tågen är ofta gammalmodiga och förarna får tidtabellerna på papperslappar. Japanerna fokuserar på enkla, smarta lösningar och ett ständigt jagande efter sekunder. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Japan har ett av världens bästa tågsystem. Trots att trafiken är tät går tågen oftast på sekunden. Det beror inte på att tågen är modernare än i Sverige utan på att japanerna gör saker annorlunda och kanske lite smartare. Trafikverket skickade tågforskaren Carl-William Palmqvist till Tokyo för att studera det japanska tågundret. Programledare: Thomas Heldmark Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
12 Touko 201919min
Svenska uppfinnare – Solgun Drevik skapade tunna mensskydd
Hon har ett 70-tal patent inom främst hygienprodukter, men ser sig inte som uppfinnare utan som "kombinator". Nu hjälper hon en ny generation innovatörer att kliva fram. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Solgun Drevik började 1986 arbeta på Mölnlycke AB, välkänd tillverkare av hygienprodukter av olika slag utanför Göteborg. Där kom hon att bli den ledande utvecklaren av tunna hygienartiklar. I stället för mjuka, tjocka bindor kombinerade hon styva superabsorberande material med en smidig och tunn passform. På det viset underlättade hon livet för miljontals kvinnor, i och utanför Sverige. Idag arbetar Drevik främst med att stötta andra uppfinnare, särskilt sådana som befinner sig i ett tidigt skede med en idé. Det gör hon som projektledare för "Uppfinnarlotsen", en statligt finansierad satsning i vilken idéer i tidigt skede testas. De idéer som bedöms vara nya och relevanta får stöd av olika slag. Bland uppfinnarna i projektet medverkar Sara Serray, som tagit fram ett nyttigt godis som nu är i produktion och är ute på marknaden, samt Leila Shirazi, kirurg som håller på att ta fram ett nytt kirurgiskt instrument som ska underlätta vissa operationer. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
9 Touko 201919min
På spaning efter den alfågel som finns kvar
Alfågeln tillbringar våren i svenska vatten innan den drar upp till Arktis för att häcka. På senare tid har den gått ner kraftigt. Vi drar till havs med forskaren som söker svar på frågan: Varför? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vattnen utanför Fårö fyr följer vi med Kustbevakningens båt ut mot Sandö bank och Salvo rev för att försöka få syn på de flockar av alfågel som håller till där om vårarna. Kjell Larsson från Linnéuniversitetet har länge följt fåglarna, och med ombord finns också Rozemarijn Keuning från Länstyrelsen Gotlands län. Programledare: Katarina Sundbergkatarina.sundberg@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
8 Touko 201919min
När kollapsar ett ekosystem? (R)
Växter och djur som bygger upp jordens ekosystem minskar i antal. Hur ska vi förstå i tid när ekosystemen vi alla är beroende av är på väg att kollapsa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med anledning av IPBES-rapporten om biologisk mångfald repriserar vi det här programmet från mars i år. När vissa rovfiskar fiskades ut vid Karibiens korallrev på 1980-talet ledde det till en invasion av sjöborrar. Sjöborrarna är i vanliga fall bra för korallreven, men när de plötsligt blev väldigt många på en liten yta förändrades deras beteende. Biologer har börjat studera ekosystem på ett nytt sätt efter den här händelsen, för att förstå när de är på väg att gå mot en kollaps. Sådana här kollapser kallas för regimskiften. Man hoppas i studier att kunna hitta tidiga signaler på ett regimskifte, utan att i detalj behöva förstå biologin hos varje art som ingår i ekosystemet. I programmet hörs: Magnus Nyström, korallrevsforskare och docent på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Örjan Bodin, forskare inom hållbar utveckling med fokus på naturresurser på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, Lars Gamfeldt, marinbiolog vid Göteborgs universitet. Programledare Sara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
7 Touko 201919min
Så ska världen rädda den livsviktiga mångfalden
Biologisk mångfald är en förutsättning för de livsuppehållande systemen på jorden. En ny rapport beskriver problemet och söker lösningar. Det handlar om också vår egen överlevnad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En miljon arter på jorden riskerar utrotning. Det är en av slutsatserna i en FN-rapport som släpps måndag den 6 maj, vid en konferens där delegater från 132 länder samlats för att enas om en lägesbeskrivning som ska ligga till grund för åtgärder. Den biologiska mångfalden har nu fått det som klimatfrågan tidigare har haft: ett internationellt system för att göra forskningssammanställningar och enas många länder emellan om hur problemet ska beskrivas. Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES) heter det. Kunskapsunderlaget har tagits fram under en längre tid och den rapport som släpps på måndagen är en så kallad "Summary for Policymakers" - en sammanfattning som ska rikta sig till politiker och andra beslutsfattare. Mötet veckan före rapportsläppet har ägnats åt att enas om precis hur formuleringarna i rapporten ska låta. – Frågan om biologisk mångfald är lika viktig för mänskligheten som klimatfrågan, säger Robert Watson, ordförande för mötet, till AFP. Den har betydelse inte bara för naturen utan också för ekonomiska frågor. Det sätt vi nu producerar mat och energi på underminerar de tjänster vi får från naturen, menar han, och fortsätter att stora förändringar behövs. I Vetandets värld tittar vi närmare på vad rapporten säger, och diskuterar hur vägen framåt kan se ut. Medverkar gör Vetenskapsradions Sara Sällström direkt från Paris, tillsammans med Cecilia Lindblad som är forskningssekreterare på Naturvårdsverket och en av Sveriges representanter i IPBES. Vi hör också Thomas Hahn, miljöekonom vid Stockholm Resilience Center som arbetat med en regional del av rapporten, och Ola Jennersten, WWF Sveriges expert på biologisk mångfald. Reporter: Sara Sällströmsara.sällstrom@sverigesradio.se Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se
7 Touko 201919min
Var går gränsen för arternas försvinnande? (R)
Idag måndag kommer en global rapport om den hotade biologiska mångfalden - som är livsviktig för oss människor. Hur många arter kan försvinna innan naturen förlorar sin förmåga att försörja oss? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi är helt beroende av att naturens ekosystem ska förse oss med mat, rent vatten, syre och andra resurser. Men många av naturens arter är hotade. Den pågående artförlusten kan liknas vid att dra ur nitarna ur ett flygplan. En del nitar går att dra ur, utan att flygplanets konstruktion påverkas. Men till slut kommer man till en gräns där flygplanet störtar. Det vill säga att ekosystemen kollapsar. Frågan är var den gränsen går? I programmet hörs: Torbjörn Ebenhard, biolog och forskningsledare vid Centrum för biologisk mångfald vid Sveriges lantbruksuniversitet, Lina Herbertsson, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet, Johan Ekroos, ekolog och miljövetare vid Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet. Programmet är en repris från mars i år. ProgramledareSara Sällströmsara.sallstrom@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
5 Touko 201919min
Svenska uppfinnare – Hasselblad och rymdpromenaden
Victor Hasselblad var den otekniske ornitologen som lyckades förverkliga en helt ny typ av kameramodell, vars bilder skulle få oss att omvärdera människan och hennes plats i världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1948 lanserades en ny svensk stillbildskamera på en presskonferens i New York. Den hette Hasselblad och var uppkallad efter sin skapare, grosshandlarsonen och fågelskådaren Victor Hasselblad från Göteborg, som ända sedan barnsben drömt om en kamera som man kunde fotografera flygande fåglar med. Kameran blev efter en del inledande problem en världssuccé. Den höga bildkvalitén gjorde att rymdorganisationen NASA i början av 1960-talet började använda kameran under de amerikanska rymdfärderna. I programmet berättas om Victor Hasselblads liv och om hans kamerafabrik i Göteborg. Medverkar gör Sören Gunnarsson, expert på människan och företaget Victor Hasselblad, samt Elsa Modin, bibliotekarie på Hasselbladstiftelsen i Göteborg. ProgramledareMats Carlsson-Lénart ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
2 Touko 201919min
