Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut
Vetenskapsradion27 Maalis 2023

Så kan sagan om konungariket Sverige ta slut

Allt färre länder i världen är monarkier. Och att ett land idag skulle införa kungadöme verkar inte finnas på kartan. Vad talar för att Sverige ska fortsätta ha en statschef som ärver sin titel, och vad kan göra att sagan tar slut?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

500 år efter att Gustav Vasa blev Sveriges kung, och samma år som Carl XVI Gustaf firar 50 år på tronen, ställer vi frågan om hur länge den svenska monarkin kommer bestå.

Statsskicket monarki går principiellt inte ihop med demokrati. Men Sverige har gått längst i världen med att reducera monarkens makt, och svenskarna har genom åren velat ha monarkin kvar. Ändå hotas monarkin som fenomen både utifrån, av röster som kritiserar den otidsenliga institutionen, och inifrån, av att framtida prinsar och prinsessor kanske inte vill vara med längre, menar Mikael Alm, historieprofessor vid Uppsala universitet. Men Anders Dybelius, historiker på Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, tror att monarkin kan bestå som samlande nationell symbol länge än. Inte minst eftersom monarkin har ett extremt stort reklamvärde för svenska företag.

Medverkande: Henrik Wenander, professor offentlig rätt Lunds universitet; Mikael Alm, professor i historia Uppsala universitet; Anders Dybelius, universitetslektor i historia Högskolan för lärande och kommunikation Jönköping.

Rättelse: I programmet som sändes i FM och lades ut som podd den 27 mars nämnde en intervjuad person ett statsbesök i Indien där den svenska kungen deltog, tillsammans med representanter för ett antal svenska företag och organisationer.

I intervjun sades att det var "200 företagare", men korrekt är att det var ett femtiotal svenska företag och organisationer, representerade av runt 100 personer. I intervjun sades också att dessa när de reste hem hade "sålt för 20 miljarder". Korrekt är att varuhandeln mellan Sverige och Indien de senaste åren totalt har omsatt ca 20 miljarder kronor årligen, varav drygt hälften är svensk export till Indien.

I ljudet ovan har den felaktiga uppgiften klipps bort.

20231009: Vi ska informera om att Granskningsnämnden för radio och tv har fällt Vetenskapsradion på djupet för osaklighet.

I Vetenskapsradion på djupet den 27 mars i år sändes ett inslag om ett svenskt statsbesök i Indien. Inslaget innehöll två felaktiga uppgifter. Dels om antalet deltagande företagare, dels om att dessa sålt för 20 miljarder kronor när de reste hem. Uppgifterna rättades i Vetenskapsradion på djupet den 17 april.

Granskningsnämnden anser att uppgiften om att statsbesöket lett till exportaffärer på 20 miljarder kronor var framträdande i programmet. Enligt Granskningsnämndens uppfattning borde sakuppgiften kontrollerats och rättats före sändningstillfället eftersom uppgiften var uppenbart felaktig. Vidare anser Granskningsnämnden att rättelsen gjordes alltför sent för att kunna anses korrigera saklighetsfelet och inslaget fälls därför för osaklighet.

Jaksot(1000)

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften

Omar Yaghis kemi kan skörda vatten ur luften

Mobila vattenkällor som kan ställas ut i öknen och som levererar litervis med vatten. Det finns redan tack vare så kallad nätverkskemi. Att omvandla koldioxid till bränsle är ett annat mål för nätverkskemin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det handlar om relativt nya material, metallorganiska nätverk (MOF:ar), som är en blandning av organiska och metalliska byggstenar. På molekylär nivå är dessa starka och porösa och i håligheterna kan specifika molekyler fångas in. Nätverken kan också designas efter vilken specifik molekyl man vill fånga. Forskning pågår runt om i världen på nätverkskemins möjliga användningsområden. Effektiv vätgaslagring och möjligheterna att bota cancer är två vägar som provas. I USA har man kommit långt vad gäller att skörda vatten ur luften och enligt forskare finns snart maskiner som kan ge flera tusen liter rent vatten per dygn. I programmet medverkar Omar M Yaghi, som tillsammans med Michael O'Keefe har grundat nätverkskemin. Yaghi är professor i kemi vid University of California Berkeley. Medverkar gör också Ola Wendt, professor i oorganisk kemi vid Lunds universitet och Karolina Mothander, forskarstudent vid Lunds universitet. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Touko 201919min

Motion på burk – om träning som kemi (R)

Motion på burk – om träning som kemi (R)

Fysisk träning sätter igång ett kemiskt fyrverkeri i kroppen som skapar hälsa och välbefinnande. Nu försöker forskarna identifiera de ämnen som kan bli framtidens träningspiller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När världens ledande träningsforskare träffas i Göteborg berättar de om hur kroppens egna signaler vid fysisk ansträngning kan isoleras och kanske bli framtida läkemedel. Jorge Ruas och hans grupp vid Karolinska Institutet i Stockholm har hittat den signalväg som ser ut att motverka depression hos den som springer, simmar eller cyklar. Mark Febbraio från Sydney hoppas att hans labb är på väg att kartlägga det protein som ger skydd mot bröstcancer efter träning. Den som ser ut att ha kommit längst på vägen mot ett "träningspiller" är Ron Evans och hans grupp vid Salk Institute. Deras substans får möss att bli extremt uthålliga, utan träning. Medlet är nu på väg mot klinisk testning. Men vad kan egentligen ett enkelt läkemedel göra jämfört med träning som är extremt mångsidig och påverkar nästan alla kroppens organ? I programmet möter du också John Hawley, professor i idrottsvetenskap vid John Moores University i Liverpool och motionärerna Matti Ollila och Elin Eriksson från Göteborg. Programmet är en repris från september 2017. Tomas Lindbladvet@sverigesradio.se

30 Huhti 201919min

Därför brinner Sveriges skogar

Därför brinner Sveriges skogar

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

29 Huhti 201919min

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen

Så påverkas Kaliforniens bränder av uppvärmningen

På kvällen den 8 november har elden precis börjat ta fart. Michelle O'Wings är hemma med familjen i Malibu och vet ännu inte att de kommande timmarna kommer att bli livsavgörande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det var en förödande brandsäsong i Kalifornien 2018. Kaliforniens guvernör har lovat att ta bort mängder av tät, torr och lättantändlig skog och att satsa mer på tekniska lösningar. Men oavsett de olika strategierna kommer vi se fler kraftiga bränder i västra USA, enligt forskare. Klimatförändringen har gett oss ökade temperaturer och lägre luftfuktighet och därmed de perfekta förutsättningarna för brand, menar de. I programmet hörs: Michelle O'Wings, branddrabbad boende Malibu, Park Williams, forskare miljövetenskap Columbia University, och Keith Gilles, professor Berkley University. ProgramledareIsabell Höjman ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

28 Huhti 201919min

Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Läkemedelsrester från avlopp ska renas bort

Mycket av läkemedlen vi tar rinner igenom våra kroppar och ut i avloppet. Hittills har reningsverken haft svårt att fånga upp substanserna, men nu ska det bli ändring på det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Läkemedel som vi stoppar i oss rinner också ut i toaletterna. Reningsverken klarar inte av att ta bort de ofta svårnedbrytbara substanserna. I stället åker de ut i våra vattenmiljöer där fiskar och andra djur får i sig läkemedlen. Studier har visat att abborrar blir övermodiga av ångestdämpande mediciner, och hormonläkemedel kan påverka fiskars fertilitet. Stor oro finns också för läckage av antibiotika, som på sikt kan leda till att bakterier blir resistenta mot medicinerna. Det har tagit tid att få fram åtgärder, men nu är det på gång. Nya reningstekniker installeras på reningsverk i Sverige och Europa. Nykvarnsverket i Linköping är pionjär med sin ozonbehandling. I programmet hörs: Robert Sehlén, processingenjör Tekniska Verken, Berndt Björlenius, konsult och tidigare forskare KTH, Helene Ek Henning, Länsstyrelsen i Östergötland och EU-projektet CW Pharma, Ulf Miehe, Berlins kompetenscenter för vatten och Pernilla Bratt, VA-chef Lidköping. ProgramledareMarie Granmar ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

24 Huhti 201919min

Kirurgi som räddar liv i krigets skugga

Kirurgi som räddar liv i krigets skugga

Han har opererat patienter i krigsområden, och nu senast varit den som anställer personal till Röda korsets Fältsjukhus. Vi möter professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter två år i Genève har kirurgen och professorn i katastrofmedicin Andreas Wladis återvänt till Sverige och Linköpings universitet. Krigets lag att inte attackera patienter och sjukvårdspersonal möts av allt mindre respekt – men hjälporganisationernas närvaro fortsätter att vara livsnödvändig när de krigsdrabbade ländernas egen vårdpersonal har flytt och befolkningen står utan såväl primärvård som akutvård. Andreas Wladis har tre olika perspektiv på sjukvård i krig: han har själv arbetat som kirurg på fältsjukhus i Malawi, Uganda, Haiti, Demokratiska republiken Kongo, Mali och Centralafrikanska republiken. Som chefskirurg för Internationella Rödakorskommittén har han under två år varit ansvarig för kvalitén på Röda Korsets fältsjukhus. Och som forskare letar han efter metoder som gör mer sjukvård tillgänglig för fler. Den senaste studien från Sierra Leone visar att inte bara kirurger kan operera ljumskbråck – en god nyhet för många afrikanska länder med enorm brist på specialistläkare. Programledare: Ylva Carlqvist Warnborg Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

24 Huhti 201919min

Beror din trötthet på lågt testosteronvärde?

Beror din trötthet på lågt testosteronvärde?

Testosteron beskrivs som en mirakelmedicin för medelålders män som tappat stinget. Men det stämmer oftast inte. Det finns inget manligt klimakterium, säger läkarna som vet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det manliga könshormonet är omgivet av myter. Till exempel att halterna i kroppen minskar med åldern och att äldre män ofta behöver lite extra tillskott för att fungera normalt. Symtom som trötthet och minskad sexuell lust beror oftast på helt andra saker. Verklig testosteronbrist är en relativt ovanlig sjukdom, men trots det så ökar antalet recept på testosteron snabbt. Det är en övermedicinering som kan jämföras med ett slags vardagsdoping, säger en av Sveriges ledande hormonläkare. I programmet hörs: Stefan Arver, androlog på Karolinska sjukhuset, Mikael Lehtihet, endokrinolog på Capio St Görans sjukhus, Anne Wang, doktorand vid Karolinska instutet och Annica Börjesson sjuksköterska vid dopingjouren Huddinge sjukhus. ProgramledareTomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

22 Huhti 201919min

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar (R)

De vill förhindra att svinpest sprids i svenska skogar (R)

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Programmet är en repris från den 21 februari 2019. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

21 Huhti 201919min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta