Radio- och tv-avgiften är skrotad – Vi berättar historien om Radiotjänsts uppkomst, liv och fall
Medierna5 Tammi 2019

Radio- och tv-avgiften är skrotad – Vi berättar historien om Radiotjänsts uppkomst, liv och fall

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land.

Sen dess har åren gått men licensen bestått.

Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service.

För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar.

I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten.

Reporter: Johan Cedersjö.

Jaksot(976)

EU-valsbevakningen under lupp, justitieministern om vårens mediefrågor, Dawit Isaaks chefredaktör har tröttnat på tyst diplomati

EU-valsbevakningen under lupp, justitieministern om vårens mediefrågor, Dawit Isaaks chefredaktör har tröttnat på tyst diplomati

En månad till val, hur bra är den svenska EU-bevakningen. Morgan Johansson om digital upphovsrätt, JK:s medieoffensiv och förbud mot ljudupptagning i rättssalar. Aaron Berhane om sin vän Dawit Isaak. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En månad till val – vi sätter EU-bevakningen under luppSvensk EU-bevakning har generellt betraktats som ett sorgebarn och anklagats för att vara bristfällig. Vi har den här veckan tittat närmare på den saken och frågar oss om bevakningen av det omstridda upphovsrättsdirektivet stuckit ut som något bra, eller om den snarare synliggjort generella brister i den svenska EU-journalistiken. Reporter: Jonna Westin.Morgan Johansson om vårens mediefrågorNy mediegrundlag, upphovsrätt på nätet och skärpta regler i rättssalar. Just nu är ett antal frågor som på olika sätt berör vår yttrande- och informationsfrihet och mediers förutsättningar att göra journalistik aktuella. Gemensam nämnare är att frågorna ligger på justitieminister Morgan Johansson bord. Vi har träffat honom i veckan för en intervju. Reporter: Therese Rosenvinge.Aaron Berhane kritiserar UD:s arbete med Dawit IsaakTolv dagar efter terrorattentatet i New York den 11 september 2001, greps en svensk journalist på andra sidan jorden. Hans namn är Dawit Isaak och han sitter fortfarande, 18 år senare, fängslad utan vare sig åtal eller dom. Dawit Isaak arbetade på sent 90-tal för den eritreanska tidningen Setit. En tidning som var banbrytande i sitt oberoende och som snabbt blev landets största tidning. I veckan besökte Setits grundare och chefredaktör Aaron Berhane Sverige. Vi mötte honom för att fråga om hans kollega och vän, Dawit Isaak. Reporter: Johan Cedersjö

27 Huhti 201934min

REPRIS: Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

REPRIS: Melodifestivalen special: om pengarna, avtalen och bristen på insyn

Genomkommersialiserat nöjesevent med bulvanliknande sponsorupplägg eller högkvalitativ underhållning, självklar i public service? Vi repriserar vår granskning av SVT:s flaggskepp Melodifestivalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är påskhelg och vi repriserar denna vecka den granskning vi gjorde i februari av SVT:s flaggskeppsproduktion inom nöje, Melodifestivalen.***Mellon är idag så mycket mer än en musiktävling sänd i public service. Produktionen är enorm och bakom den lilla skärvan som når TV-publiken i sofforna, finns ett väloljat event-maskineri som drar in miljoner i sponsorintäkter. Vad kostar det här spektaklet egentligen oss skattebetalare? Var hamnar alla intäkter som evenemanget drar in? Och hur långt får egentligen en public service-produktion kommersialiseras?

20 Huhti 201934min

3 x SVT: Om Uppdrag Gransknings program "Tranståget och tonårsflickorna" och "Psykrevolten" och kritik mot dokumentären om Josefin Nilsson

3 x SVT: Om Uppdrag Gransknings program "Tranståget och tonårsflickorna" och "Psykrevolten" och kritik mot dokumentären om Josefin Nilsson

Han målades upp som en vilsen tonårstjej i UG:s program om transvården. Nu berättar han själv. Om det som inte berättades i SVT-dokumentären om Josefin Nilsson. Etik-diskussion om vårdgranskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ilska mot SVT efter reportage om transvårdenFörra fredagen gick en ung transkille ut i sociala medier. Han var en av de unga som det i Uppdrag Granskning program från förra veckan pratades om, men inte med. Hannes som han heter, är 20-år och lever idag som man, men målades i Uppdrag Granskning upp som en vilsen tonårstjej. Reporter: Therese Rosenvinge.• Saknade pusselbitar i SVT:s dokumentär om Josefin NilssonI hela landet har tittare upprörts av hur Josefin Nilsson, på 90-talet, misshandlades av hennes dåvarande pojkvän. En misshandel som löper som en röd tråd genom SVT-dokumentären och som av reaktionerna att döma många tolkat som en direkt orsak till hennes död. Men är det verkligen hela sanningen eller finns det andra orsaker som kan förklara den folkkära artistens alldeles för tidiga död? Reporter: Jonna Westin.• Att skildra den allra mest utsattaI ett uppmärksammat reportage i höstas kunde Uppdrag Granskning visa hur Sanne, som led av både drogberoende och psyskisk ohälsa, bollades runt mellan olika vårdinrättningar i Stockholm. I veckan följdes programmet upp med nya fall. Hur säkerställer man som journalist att en person med återkommande psykoser fullt ut förstår vad det verkligen innebär att medverka i TV? Och hur långt är det egentligen rimligt att gå för att få tillträde till den vård som ges bakom slutna dörrar? Reporter: Johan Cedersjö.

13 Huhti 201934min

Hot om stämning efter Expressens namnpublicering, aprilskam på SVT:s Kulturnyheterna, JK lägger ner sin offensiv mot medier – vad händer nu?

Hot om stämning efter Expressens namnpublicering, aprilskam på SVT:s Kulturnyheterna, JK lägger ner sin offensiv mot medier – vad händer nu?

Gellert Tamas till attack mot Karin Olsson efter Expressens uthängning. SVT:s Kulturnyheterna med aprilskammens rodnad över kinderna. Justitiekanslern lägger ner förundersökningar mot 16 tidningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Stämningshot mot Expressen efter namnpublicering av Gellert TamasExpressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet. SVT och SR. Närmast alla nationella mediehus har efter metoo klandrats i branschens olika granskningsorgan. Förra veckan var det som om alla hade lärt sig en läxa. En dramatenskådis var i blåsväder, men inget mediehus valde då att gå ut med hans namn. Men så i tisdags var det dags igen. Expressen gick plötsligt ut med namn och bild på Gellert Tamas som i en text på Facebook anklagades för trakasserier och maktmissbruk av en före detta kollega. Varför hörde inte Expressen båda sidor innan publicering och varför valde de att gå ut med namn?  Reporter: Jonna Westin.Skammes rodnad när SVT:s Kulturnyheter svalde aprilskämtI måndags publicerade den lilla tidningen Biblioteksbladet en artikel sprängfylld av märkligheter. En artikel om att den välkände journalisten Erik Fichtelius utsetts till ny riksbibliotekarie. Det var påhittade och skruvade citat från både kultur- och utbildningsministern och en syrlig släng om att SVT inte publicerar falska nyheter eller aprilskämt. Men det var just det som hände.  Reporter: Johan Cedersjö.Justitiekanslern backar från medieoffensiv – vad händer nu?I slutet av förra året fattade Justitiekanslern ett historiskt och ovanligt beslut när hon inledde förundersökningar om förtal mot inte mindre än 16 tidningar. En busschaufför hade – helt felaktigt – pekats ut i tidningarna för att ha visat porr för skolbarn. Nu i veckan lades hela ärendet ner och ingen utgivare åtalas. Men att JK tog upp publiceringarna innebar ändå att en helt ny aspekt av grundlagen för första gången testades i skarpt läge. Det handlar om en möjlighet till ansvarsfrihet för äldre publiceringar på webben. En ny regel tänkt att gagna utgivarna, men som nu när den börjat tillämpas snarare skapat oro och förvirring kring den viktiga frågan om statens makt över medier. Reporter: Therese Rosenvinge.

6 Huhti 201934min

Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?

Svårt att verifiera vittnesmål från Syrienkriget, Östersunds FK gick till motattack redan innan publicering, vad är en svagt bevakad kommun?

Dagens Nyheter skrev hjärtskärande vittnesmål från yazidisk kvinna. Men hur verifierade DN grymheterna? Kritik mot Uppdrag granskning, redan innan publicering. Vad definierar en svagt bevakad kommun? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Att skilja sanning från rykten efter krigets grymhetDe sista utposterna av terrorgruppen IS har under mars månad besegrats. Bakom sig lämnar nu mördarsekten Irak och Syrien i spillror. Efter varje väpnad konflikt tas ny fart i arbetet med att kartlägga vad som egentligen skett. Det handlar om att samla in vittnesmål, bevis och berättelser. Ett arbete som gäller för såväl brottsbekämpande myndigheter som för journalister. Men det här är ett svårt arbete. För hur verifieras uppgifter som kommer från platser helt utan fungerande samhällsfunktioner? När krigets överlevande nu berättar, hur skiljer då journalister fakta från rykten, verklighet från propaganda? En publicering i Dagens Nyheter väcker frågan. Reporter: Johan Cedersjö.Hård motattack mot UG redan innan publiceringFörra veckan sände Uppdrag Granskning ett reportage om Östersunds fotbollsklubb. Men redan kvällen innan granskningen publicerades, gick klubben ut med ett pressmeddelande och påstod att programmet skulle innehålla flera faktafel. Det här blev en bild som förstärktes när pressmeddelandet samma kväll plockades upp och blev en nyhet på andra redaktioner. Hur ska journalister som granskar förhålla sig till det här? Vilket ansvar har andra redaktioner när det kommer till att värdera kritiken från den granskade parten? Reporter: Jonna Westin.Vita fläckar, ett omtvistat bevakningsbegrepp35 svenska kommuner är idag vad som kallas vita medie-fläckar. Det betyder att de saknar närvaro av en lokal redaktion. Det här har länge diskuterats som ett växande demokratiskt problem och regeringen har lanserat ett nytt mediestöd för det de kallar svagt bevakade områden. Men hur ska vi idag, när lokala nyheter lika gärna kan hittas på Facebook som på torgets anslagstavla, definiera vad som är en svag bevakning? Spelar det egentligen någon roll om regionens tidning har en fysisk redaktion på plats i de omkringliggande kommunerna? Reporter: Teo Kristjansson.

30 Maalis 201934min

Ekot kritiseras för ensidighet i granskning av vårdnadstvist, TV-satsningar hos tidningar bromsar in och Schibsted öppnar åter för Google

Ekot kritiseras för ensidighet i granskning av vårdnadstvist, TV-satsningar hos tidningar bromsar in och Schibsted öppnar åter för Google

Vi granskar Ekots granskning av vårdnadsärende i Varberg. Får kritik för att vara partsinlaga. Om tidningars TV-satsningar som nu bromsas. Och Schibsted som ville stå upp mot Google, men nu backar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Ekots gav sig in i vårdnadsärende – nu kritiseras granskningenEn pågående vårdnadstvist i Varberg fick stort utrymme i Ekot. I Ekot är det socialtjänstens agerande och tingsrätten i Varbergs beslut som granskas. Men det är mammans berättelse inslagen hängs upp på. Den andra sidan, pappan, har Ekot sökt men utan framgång. Efter att vi i veckan hörde av oss till Ekot för att ställa flertalet frågor om den här publiceringen, kom i torsdags morse en rättelse. Men kritiken handlar också om ensidighet i rapporteringen och att Ekot inte gett en rättvisande helhetsbild av det komplicerade ärendet. Reporter: Jonna Westin • Luften gick ur tidningars TV-satsningar – förutom hos ExpressenFör några år sen var det högsta mode att tidningarna skulle förvandlas till TV-stationer. Hela program skulle produceras och gammel-TV få ny konkurrens. Det som lockade var naturligtvis de miljarder som finns i form av reklampengar. Men för den som besökt dagspressens sajter under den senaste tiden, blir det snabbt tydligt att TV-trenden har stannat av. Med ett undantag. Vad är det som hänt? Reporter: Tonchi Percan •Schibsted ville stå upp mot Google – backarI samband med att EU:s nya skydd för personuppgifter, GDPR, började gälla, utspelade sig en intensiv maktkamp mellan mediehusen och Google. Schibsted sade då nej till Googles system för att sälja så kallade programmatiska annonser. Detta för att de inte ville dela med sig av den information de samlar in om oss användare. Men i veckan kom besked att mediekoncernen lägger ner kampen och åter öppnar att samarbeta med nätjätten. Reporter: Johan Cedersjö

23 Maalis 201934min

Locket på från Aftonbladet efter Benny Fredriksson-fällning, hårt dragna slutsatser från universitet och chefredaktör på dubbla stolar

Locket på från Aftonbladet efter Benny Fredriksson-fällning, hårt dragna slutsatser från universitet och chefredaktör på dubbla stolar

Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men ansvariga vill helst inte prata om det. Hårt dragna slutsatser när universitet kommunicerar. Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Aftonbladet lägger locket på efter fällningen av Benny Fredriksson-publiceringen Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson. Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed. Hur gick det till när de här utgivarbesluten togs på Aftonbladet? Hur ser de publicistiskt ansvariga cheferna tillbaka på publiceringarna och misstagen idag? Och hur anser de att en sådan här fällning påverkar allmänhetens förtroende för Aftonbladet? Det här är exempel på frågor som vi förstås gärna hade velat ställa till de ansvariga i tidningsledningen i veckan. Reporter: Therese Rosenvinge.Hårt dragna slutsatser i universitetens kommunikation Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden. Det här är naturligtvis universitetens kommunikationsavdelningar väl medvetna om. Antalet kommunikatörer växer och arbetet med att nå ut med nya rön till nyhetsredaktioner har blivit en viktig del i kampen om forskningsanslag och universitetens varumärke. Hur påverkar egentligen det här ömsesidiga beroendet journalistiken? Har universitetens egen kommunikation någon skuld när vetenskapsjournalistiken brister?Vi har undersökt det här med ett aktuellt exempel från veckan. Reporter: Jonna Westin.  Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolarIntressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande. Men låt oss vända på den här steken för en stund.  Helena Giertta är chefredaktör för tidningarna Journalisten och Finansliv och VD för ett produktionsbolag som producerar  fackförbundstidningar. I sin roll ena roll, den som chefredaktör, har hon i sina ledartexter under lång tid varit stenhård i sin kritik mot hur Lärarförbundet agerat när det gäller sina tidningar.  Men i sin andra roll, den som VD, kom det i veckan fram att hon hört av sig till just Lärarförbundet för att erbjuda sig att ta över produktionen av tidningarna. Reporter: Johan Cedersjö.

16 Maalis 201934min

Kasino-kramande kvällstidningar, journalistiska svårigheter vid IS-intervjuer och felande mediers val mellan pudel och försvar

Kasino-kramande kvällstidningar, journalistiska svårigheter vid IS-intervjuer och felande mediers val mellan pudel och försvar

Om nya spelreklamen efter nyår. Vi granskar Expressens och Aftonbladets spelannonssajter. Svåra avvägningar när misstänka IS-terrorister intervjuas. Om felande medier som ibland, men sällan, pudlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna? Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. I form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vad betyder det att ingå "strategiskt partnerskap" med ett spelbolag? Och hur förhåller sig utgivarna till den etiska dimensionen av spelreklamen? Reporter: Therese Rosenvinge • Intervjuerna med misstänkta IS-terrorister från Sverige – så resonerar redaktionernaFlera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS men som nu sitter tillfångatagna i olika läger.En journalistik av stort allmänintresse, men som också kräver en rad avvägningar. Hur genomför man dom här intervjuerna utan att bli en del i en ångerfull och gråtmild propaganda? Vi har pratat med redaktionerna. Reporter: Jonna Westin  • Om felande mediers val mellan pudel och försvarI veckan kom Expressens Thomas Mattsson med en ovanlig pudel. Tidningen lade sig helt platt efter en publicering som gick överstyr. Desto vanligare, det är att mediechefer försvarar sig. Särskilt när felen ska prövas av PON och GRN.Reporter: Johan Cedersjö

9 Maalis 201934min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

i-dont-like-mondays
kolme-kaannekohtaa
siita-on-vaikea-puhua
rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
olipa-kerran-otsikko
sita
poks
antin-palautepalvelu
kaksi-aitia
mamma-mia
yopuolen-tarinoita-2
rss-murhan-anatomia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
lahko
loukussa
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
kummitusjuttuja