Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk
Språket9 Joulu 2024

Hemligheterna bakom Nobelpristagarnas språk

Nobelpriset i litteratur är enligt många det finaste priset en författare kan tilldelas. Men vad är det som utmärker pristagarnas språkliga stil finns det några gemensamma nämnare?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Jag vet faktiskt inte vad ett Nobelprisspråk skulle vara. Det talas ibland om språk och stil men egentligen väldigt sällan. Man får snarare läsa ut ett resonemang om språk, säger Mats Malm, Svenska Akademiens ständige sekreterare.

Lär dig också om vilka kriterier som styrt valet av pristagare under de 120 år som Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur. Från idealistiska riktlinjer i början av 1900-talet till ett större fokus på vittneslitteratur under 2000-talet.

Fosse, Lagerlöf och Johnson

Med utgångspunkt i de tre Nobelpristagarna Jon Fosse, Selma Lagerlöf och Eyvind Johnson söker vi svar på hemligheterna bakom pristagarnas språk.
– I slutändan handlar det mycket om effekten hos läsaren. Ger ord, meningar, ljudstruktur och rytm en upplevelse hos läsaren som är någonting speciellt? säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Språkfrågor om Nobelpristagarnas språk

Johan har svårt att sätta ord på varför han tycker så mycket om den norske författaren Jon Fosses böcker, vars språk upplevs som rätt speciellt. Vad är det han gillar så mycket?

Björn undrar varför Fosse skriver utan punkter?

Kristina undrar om man kan modernisera en bok genom att ändra i språket utan att författarens stil går förlorad?

Tova undrar om meningen ”På vägen dit mötte dem olyckan” i Selma Lagerlöfs bok ”Gösta Berlings saga” är korrekt. Kan man verkligen skriva så?

Karin upplever att det har blivit lättare att läsa Nobelpristagare och undrar om Svenska Akademien har ändrat smak över åren?

Lär dig mer om Nobelpristagarnas språk och Nobelpriset i litteratur

Läs om alla Nobelpristagare i litteratur från Svenska Akademien.

Se dokumentären Harry och Eyvind - Nobelpriset som förstörde allt från SVT (september 2024).

Läs Kjell Espmarks översikt av vilka kriterier som gällt för Nobels litteraturpris från Svenska Akademien och Norstedts Förlag (från 2001.)

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst: Mats Malm, ständig sekreterare i Svenska Akademien och professor i litteratur vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Jaksot(927)

Uttal och läten

Uttal och läten

Bokstaven W firar 7 år under egen rubrik i Svenska Akademiens ordlista, SAOL, och det föranleder en grupp språkälskare att fira W:s födelsedag. Peter Ström berättar om anledningar till firandet.Programmet återkommer också till frågan om samlingsnamn för oidentifierade småfåglar och redovisar många lokala ord för gråsparv och pilfink i flock. Professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar.Eva Selin, bibliotekarie och läsinspiratör, rapporterar om ungdomars användning av ordet 'flummig'. Veckans alla frågor:- bokstaven w:s plats i det svenska alfabetet- joro i stället för jo då - hur kommer detta sig?- jag lag mig i stället för jag lade/la mig - en felsägning eller något dialektalt?- sje-ljud och tje-ljud - håller ljuden på att byta plats? Listan över ord för, mer eller mindre, oidentifierade småfåglar:- pjoddar i Skåne, företrädesvis Helsingborg med omnejd- tjippas Göteborg och Bohuslän (variation: tjyppar)- svensktalande Helsingfors: tippor- gråpjuddar från Växjö­- pusar från Motala- spinkar från Gotland, Sörmland- spicker från Solllerön, Dalarna- gråspenk och gulspenk för gråsparv och gulsparv från sydvästra Småland- täcklingar, Östergötland, Sörmland Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Helmi 201224min

Politiskt gångbart språk

Politiskt gångbart språk

Den amerikanske språkvetaren och radiokrönikören Geoff Nunberg, professor vid UC Berkeley School of Information, utnämner ordet occupy till förra årets ord i USA. Occupy-rörelsen har bidragit till en förnyelse av den amerikanska politiska debatten och till att ekonomiska frågor kommit mycket högre på dagordningen, säger han i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar lyssnarfrågor om politiskt laddade ord i svenskan. - fjärrspråk och närspråk: "att vara i utanförskap- sysselsättning- reform - positivt laddat eller neutralt?- våra äldre - vadå våra?- vad betyder talträngd?- resignera i betydelsen avgå- det kokar ner till- kan man förutse vad som kommer att hända med modeuttryck?- mycket exakt Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Helmi 201224min

En som inte kurkar

En som inte kurkar

Ett upprop i Språket brukar ge resultat och lyssnare som häromveckan ville ha besked om orden 'päsig' och 'kurka' har blivit rikligen bönhörda. I veckans program redogör professor Lars-Gunnar Andersson för svaren.Men nu kommer en ny efterlysning: vad kallas obestämda småfåglar hemma hos dig?I Småland och Skåne säger man 'pjoddar', i Göteborgstrakten 'tjippar' - men i övriga landet?Veckans alla lyssnarfrågor:- om päsig- och kurka- om samlingsnamn för småfåglar: pjoddar och tjippar- vad är en luna?- nu fick jag ett rån som uttryck för trötthet- meraftan- skillnaden mellan hydda och hodda Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Helmi 201224min

Grammatik med kraft

Grammatik med kraft

Har vi under senare år börjat ändra ordföljden i vårt språk, undrar en lyssnare i veckans program. Hon har lyssnat på politiker som i sitt tal fogar samman meningar som förr var otänkbara, och hon har till och med stött på den nya ordföljden i tidningstext. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar den och andra lyssnares frågor om grammatik.Alla veckans frågor:- uttrycket kan man säga leder till en diskussion om vaghetsmarkörer- Stockholm är vackert!- förvirring och den ochdet: en av de första länderna- ritualet/ritualen- "den nationella samordnaren"- ordföljd i frågebisatser- språkvårdens syn på konstig ordföljd, förr och nu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Helmi 201224min

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Hen – har ett nytt pronomen en chans?

Inte han, inte hon - men hen, för både han och hon. Karin Salmsom är förläggaren som lanserar den första barnboken med pronomenet hen som diskuterats i några år. - Ordet hen skulle göra det lättare att slippa säga han om alla, som barnboksforskning visat att man lätt gör, säger Karin Salmson. Daniel Wojahn, språkforskare vid Södertorns högskola, har gjort perceptionsstudier som visar att val av pronomen har stor betydelse. Han välkomnar också det nya ordet hen. Grammatikdagen uppmärksammas på flera håll i landet den 3 februari. Initiativtagare är Helena Englund Hjalmarsson. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- korvmojen - är ordet på väg bort?- smeknamn och slang- varifrån kommer namnet Nalle?- en luda på Österlen- ho e inte så frack- att fåtias- kurka Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Tammi 201224min

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 20111228 Ta dän, ta väck, ta bort 2012-01-28 kl. 14.00

P1 Språket 28/12 2011 Ta dän, ta väck, ta bort. Är det bara jag och min familj som säger så här? Den frågan kan man ställa sig när vänkretsen ser oförstående ut inför ett, som man själv tycker, självklart ord. I veckans upplaga besvarar professor Lars-Gunnar Andersson frågor. Det handlar om dialektord med snäv utbredning och det handlar om gamla ord som lever kvar i några få fraser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Tammi 201223min

Amerikasvenskan i dag

Amerikasvenskan i dag

Ättlingarna till de svenska utvandrarna till Nordamerika talar fortfarande amerikasvenska, men det är bråttom att dokumentera den. Det säger Sofia Tingsell som är en av fem svenska språkforskare som gjort inspelningar i svenskbygderna i Minnesota. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med gåtfulla ursprung.Samtliga veckans frågor:- att göra ord begripliga: några gamla och nya folketymologier- valfläsk- stökig- namnet Menlös- fattig- sydväst- förr i går- lisa för själen Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Tammi 201224min

Hur lät det förr?

Hur lät det förr?

Hur lät de västerbottniska dialekterna förr och hur låter de i dag? Till veckans upplaga av Språket har två dialekttalare från Skellefteåtrakten hört av sig för att illustrera komplicerade ljudbilder. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och finner att vårt språk berikats av en ny konjunktion.Veckans alla frågor:- 'kanske jag kommer i morgon' går bra, men 'möjligen jag kommer i morgon' låter fel - varför?- 'ett bra sätt att tala på' eller 'ett bra sätt att tala'?- 'eftersom att' - en ny konjunktion i svenskan- fortsatt diskussion om den eventuella skillnaden mellan 'växt' och 'vuxit'- ' sonen och jag' i stället för 'min son och jag'- dubbla supinumformer: kunnat gjort Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Tammi 201224min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
rss-poliisin-mieli
rss-totta-vai-tuubaa
radio-antro
menologeja-tutkimusmatka-vaihdevuosiin
rss-duodecim-lehti
rss-metsanomistaja-podcast
docemilia
rss-astetta-parempi-elama-podcast
rss-radplus
rss-ilmasto-kriisissa