Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom
Språket24 Helmi

Hyperkorrektion – när man vill verka lite smart men det blir tvärtom

Vad som är rätt och fel i språket engagerar många. Men ibland leder viljan att göra rätt till att det istället blir fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Hyperkorrektion betyder att det blir mer korrekt än vad korrekt är, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Man har observerat en regel och sedan applicerar man den regeln på mer än vad den egentligen är till för.

– Jag tänker på en hyperkorrektion som vi tagit upp tidigare i Språket, nämligen entrecôte. Där vi tror att vi låter lite franska när vi uttalar det utan t, men där t-ljudet ska uttalas, säger Emmy Rasper, programledare.

Omständig – en klassisk hyperkorrektion

Ett exempel på en hyperkorrektion är ordet omständlig, som för många blir “omständig” utan l.

– Om man delar upp omständlig i flera delar så förstår man vad “om” betyder. Men vad är “ständlig”? Däremot förstår vi ”ständig”. Så det är inte så konstigt att man gör den tolkningen, säger Susanna Karlsson.

– Jag var kanske 37 år när jag förstod att det heter omständlig. Och då var det tyvärr min man som berättade det för mig, säger Emmy Rasper, programledare.

– Alltid bra för en relation med lite språkpoliseri, svarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om hyperkorrektion

Varför uttalar en del ord som konferens, allians och intressant med ett g-ljud som konferangs, alliangs och intressangt?

Varför skriver en del ordet följaktligen med D och öppenhjärtig med L, alltså följdaktligen och öppenhjärtlig?

Varför lägger en del till bokstaven D i orden hellre och åtminstone, så att det blir ”helldre” och ”åtminstonde”? Handlar det om hyperkorrigeringar? Eller ligger det bättre i munnen?

Är stavningen av förnamnen Kennert och Rogert exempel på hyperkorrektion?

Säger en del ”antalet var färre än” för att folk vill undvika att säga att meningar som ”Sverige spelar med mindre spelare”?

Lär dig mer om hyperkorrektion

Läs språkkrönikan Viljan att göra rätt kan bli helt fel av Lena Lind Palicki från SvD, (från maj 2021).

Läs språkkrönikan Unga säger fel för att göra föräldrar nöjda av Mikael Parkvall från SvD (från majg 2021).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Jaksot(925)

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni – hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke? Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Elo 200924min

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090731 2009-07-31 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför heter det var är klockan och hur mycket är klockan? - klockna fortar sig och saktar sig - sakta mak och snabba mak Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Heinä 20098min

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Var Karl-Oskar först med ’kidsen’?

Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor och återkommer först till - fridens liljor- pengar i fickan så inte hundarna pissar på mig- bara förnamnet.Nya frågor:- nu föll tio-öringen ner- huvudbonaden sydväst- ordet idrott- att vara jalu- var Karl-Oskar först med kidsen?- på en höft Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Heinä 200923min

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090724 2009-07-24 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll:- vad händer med infinitivmärket att? - och även att i andra situationer - dessa och dem - när vi inte betyder vi Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Heinä 20099min

Bästa sättet att lära sig läsa

Bästa sättet att lära sig läsa

Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Vi besöker en skola i Sundvall där två lärare berättar om sina olika arbetssätt. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa? Nej, det gör det inte, säger Mats Myrberg som är professor i specialpedagogik vid Stockholms universitet. Däremot säger forskningen att lärarens kompetens är den allra viktigaste faktorn och en lärare kan behöva tillämpa särskilda metoder för svaga elever. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnafrågor om talesätt som förbryllar:- hajpa och dissa- göra en pudel- ge mig några kronor så inte hundarna pissar på mig- in your face- fridens liljor- det är bara förnamnet Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

22 Heinä 200924min

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090717 2009-07-17 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter - dofta över - rättare - kreti och pleti - dricks Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Heinä 20099min

Jojkens dialekter

Jojkens dialekter

VR Språket Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling Jojkberättelser studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojkar. Det säger Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet. För sin avhandling ’Jojkberättelser’ som han lade fram förra året studerade han inspelningar med tre berömda syskon från Arvidsjaur som alla jojkade, Karin Stenberg, Nils Petter Stenberg och Sara-Maria Norsa. Krister Stoor berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel. Han påminner också om att jojken är ett historiskt dokument, som kan ge fingervisning om hur renbetesmarker utnyttjades förr och därigenom få betydelse idag vid tvister om renbetesrättigheter. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor:- heter det ’var snäll och ta...’ eller ’var snäll att ta..’- om ordföljd- det är/det finns- ändå/ännu- mer/mera- ordets plats i meningen

15 Heinä 200924min

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

P1 Språkbiten 20090710 2009-07-10 kl. 17.00

Språkbiten med frågor ur programmet Språket Innehåll: - varför modersmål men fädernesland - utomlands som luddigt begrepp - hur bibehålla svenskan utomlands? - behöver svenska barn svenska glosor i läxa? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Heinä 20098min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
tiedekulma-podcast
hippokrateen-vastaanotolla
rss-lihavuudesta-podcast
docemilia
rss-duodecim-lehti
rss-ylistys-elaimille
sotataidon-ytimessa
radio-antro
filocast-filosofian-perusteet
rss-bios-podcast
rss-totta-vai-tuubaa
rss-laakaripodi
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-tervetta-skeptisyytta