Metaforerna som ständigt missförstås

Veckans program diskuterar några språkvetenskapliga landvinningar, som maskinöversättning och syntetiskt tal, med anledning av den nyutkomna boken Tekniken bakom språket (Språkrådet 2008). Rickard Domeij, som är redaktör för antologin, säger att det behövs stora satsningar inom området för att inte talare av små språk ska bli missgynnade.Länk: Länk: Veckans lyssnarbrev ställer frågor om uttal och professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar några klassiker, som de olika uttalen av ordet kex, men också varför skriftens mig och dig blev uttalets mej och dej och om man behöver lära sig om hårda och mjuka vokaler.Veckans alla frågor:- prata i stället för pratade- mig, mej och mäg- har stockholmare och göteborgare olika uttal av ordet jag?- ska uttalas olika i olika delar av landet och även liksom- hårda och mjuka vokaler och varför ska man veta skillnaden?- hur uttalas kex?- ö-ljud och oljud - vad innebar stavningreformen 1906? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Maalis 200924min

I språkdiskussionerna i vardagen går det ofta skiljelinjer mellan generationerna och veckans program besvarar en hög lyssnarbrev på detta tema. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar när man började säga gå på krogen i stället för gå på restaurang, när ordet sparsmakad fick ny betydelse och om en äldre människa använder uttrycket störa sig på. Samtliga frågor i veckans program:- sparsmakad- morsk- störa sig på- utlänning- brukare- gated community och grindsamhälle- att gå på krogen- fira helgVeckans efterlysning:Har du sett några prepositioner som promenerat iväg? Berätta om dina observationer!Länk till Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Maalis 200924min

Lilja Malmas är svenskättling i Gammalsvenskby, men hon har fått lära sig svenska på egen hand. Under Stalinåren kunde det vara farligt att tala ett språk som få förstod, och hennes farmor var rädd för att lära sina barn och barnbarn språket.- Talade man svenska på gatan, kunde de ropa fascist efter en, berättar Anna Annas som är född i början av 30-talet.Men idag söker sig de unga i byn tillbaka till sina språkliga rötter och till kulturgemenskapen med ett land de alltid hört talas om. I veckans upplaga av Språket berättar också språkhistoriken Gerd Eklund om de uråldriga dragen i den svenska dialekt som ännu talas av några äldre i Gammalsvenskby. Bo Utas, professor emeritus i iranistik vid Uppsala universitet, berättar om sin far Jan Utas arbete med att dokumentera den gamla dialekten.Anna-Lena Bucher, vd vid Terminologicentrum TNC, berättar om Rikstermbanken som öppnar på nätyet den 19 mars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

17 Maalis 200924min

I veckans program besöker vi Gammalsvenskby i Ukraina. Dit kom en liten grupp svenskar i slutet av 1700-talet sedan de deporterats från den svenska besittningen Dagö i nuvarande Estland, och 230 år senare talas det fortfarande svenska i Gammalsvenskby.På en ålderdomlig svenska, med inslag av främmande ord, berättar Maria Malmas om tiden i sibiriskt fångläger och om svälten efter andra världskriget då hennes systrar dog.Maria Malmas sjunger samma sång som det svenska kungaparet fick höra vid besöket i Gammalsvenskby förra året. Sitt modersmål glömmer man aldrig, säger systrarna Emma Utas och Elsa Kozenko som berättar om hur man under Stalintiden fick smyga med sin svenska.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.Med lyssnarnas hjälp ringar vi in ursprunget till uttrycket alla tiders.Flera ord i dagens program:- klockrent- kanonbra- polka- som gammalt förstärkande förled- design- som modernt förstärkande förled - jumbo: betecknar både något stort och något som kommer sist- dofs och dofsing Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Maalis 200924min

I veckans program handlar det om nya ord och ord som ännu inte finns, men som det finns ett behov av. I forum på nätet träffas föräldrar som mist ett barn och diskuterar. De kallar sig ibland änglaföräldrar och en av dem skriver till programmet och önskar sig ett bättre ord. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar ords uppkomst utifrån detta exempel. Det handlar också om ord som förpackas för att bli mera tilltalande och om några riktiga vinnarord.Veckans övriga lyssnarfrågor:- finns ordet värdegrund?- ord i politiskt smaklig förpackning: värnskatt, positiv särbehandling, aktivitetsbidrag- exempel på lyckade begreppslanseringar som järnridån och på senare tid social kompetens och intellektuellt kapital - motstånd - och entusiasm - inför nya ord- finns ett svenskt ord för engelskans gated communities?- 40-talister och 80-talister, men vad kallar man författarna född under detta årtionde? - kan man säga veckolig?- fackprosans noggrannhet och allmänprosans övergripande begrepp, exemplifierat av doktorera/disputera- hemsida eller webbplats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mikael Parkvall, lingvist vid Stockholms universitet, har skrivit en bok om myter om språk och talar om några.Vad menar meteorologerna med ’snörök’ och ’nysnö’ undrar två lyssnare och Sverker Hellström vid SMHI i Norrköping reder ut begreppen.

3 Maalis 200924min

I konkurrensen om eleverna profilerar sig allt fler gymnasieskolor genom att erbjuda ämnesundervisning på engelska och i många skolor står det svenska lärare och undervisar i kemi och fysik och historia - på engelska.Vi besöker en sådan en kemilektion på det naturvetenskapliga programmet vid Hvitfeldtska gymnasiet i Göteborg .Metoden kallas SPRINT - det står för språk- och ämnesintegrerad undervisning - och Maria Lim Falk vid institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet har undersökt hur effektiv den är.Hon har jämfört kunskaperna hos två gymnasieklasser, där den ena fått undervisning på engelska, den andra på svenska, för sin doktorsavhandling. - Eleverna som fått undervisning på engelska har sämre och vagare ämneskunskaper, säger hon bland annat. Måste en yngling vara kriminell?I veckans program frågar flera lyssnare vem som avgör vad som ryms i ett ord och utifrån exemplen yngling, diskurs/diskussion, självdistans och kräsen diskuterar professor Lars-Gunnar Andersson hur ords betydelse kan ändras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

24 Helmi 200924min

Veckans program handlar om samhällsförändringar som påverkat vårt sätt att tilltala varandra.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarbrev som undrar vad som hänt med hälsningsfraserna goddag och adjö, bland annat.Andra lyssnarfrågor:- hej och hej då har kommit som neutrala sätt att hälsa och ta adjö- jag först tillämpas av de flesta yngre nu- inget barn säger tant Karin och farbror Birger längre- de flesta presenterar sig med förnamn- fanns det inget ungdomsspråk på 50-talet?- halva ordspråk: många bäckar små, friskt vågat, det var droppen, och många flera. Varför?- hela tiden i stället för jämt, ofta, alltid - hur gammalt är uttrycket alla tiders? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hammarkullsskolan, klass 8a, ett år senareFör ett år sedan var vi på besök i svenska 2-klassen 7a i Hammarkullsskolan och hörde eleverna på stapplande svenska berätta om sina ambitioner, och sina språk.Ett år senare hälsar vi på igen - nu är rösterna mörkare, några talar bättre svenska, andra jobbar med att inte förlora sitt modersmål.Deras lärare David Wigforss berättar att för många är engelskan en väg till bättre kunskaper i svenska.Länkar till mera information om andraspråk: Och så var det receptet på ! Tack Gunilla Koch!

17 Helmi 200924min

President Barack Obama färgar sitt tal med uttryck och talrytm från USA:s svarta befolkning - när han så vill. Det säger John McWhorter, lingvist vid Columbia University i New York. Han använder musiktermen kadens när han beskriver Barack Obamas sätt att avsluta meningar och ord på det sätt som är typiskt för Black English, svart engelska i USA. Hans berömda fras Yes, we can skulle aldrig fungerat i ett tal av en vit kandidat, säger McWhorter. Men Obama kan också låta som en högutbildad vit överklassjurist - han behärskar många dialekter och växlar mellan dem, troligen omedvetet, säger McWhorter.Språkforskaren Anna Gustafsson berättar om debattklimatet under två viktiga perioder i svensk historia: den ena är året 1769, frihetstiden precis före Gustav III:s statskupp , den andra är åren 1809-10, en politiskt känslig tid med ny konstitution och återinförd tryckfrihet. Hon disputerade vid institutionen för nordiska språk vid Lunds universitet den sjunde februari. Avhandlingens namn är Pamfletter! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ords ursprung:- purjolök- ketchup- schampo- polkagris och polka- som modeprefix på 1800-talet- kom dunungen eller duvungen först?- däck och däckad- apport- infanteri och infantil- i full careta - vad är en enka, som i stenhuggeribolaget Kullgrens Enka?

10 Helmi 200923min