Otippade och svårfångade pristagare – och hur Lena och Lars ändå lyckades

Nästan all beredskap var inriktad på en kommande influensapandemi. Och så kom det en coronapandemi. Var det därför Sverige fick så stor smittspridning? En av frågorna som diskuteras i den här specialpodden som gjordes tillsammans med P3 Dystopia. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I december förra året träffades Lena Nordlund och Anna Davour på en myskväll om pandemier. I en lokal med levande ljus och rutiga dukar där det serverades vin och öl diskuterade en nobelpristagare och en romanförfattare "Allt du skulle vilja veta om pandemier". Lokalen var full av kulturdamer och -herrar. Både Lena och Anna var där för varsitt planerat program om framtida sjukdomsutbrott, men ingen av dem kunde ana hur nära förestående det var. P3 Dystopias pandemiavsnitt sändes 22 januari, just som det började komma alltfler rapporter om spridningen av det nya coronaviruset. De framtidsscenarion som de målade upp i programmet, med svårt sjuka patienter som fick läggas i respirator blev spöklikt nära verkligheten. Samtidigt handlade det mesta om en influensapandemi, för det var det som forskare och experter alltid varnat för. Sveriges och hela Europas beredskap var mer inriktad på influensavirus än coronavirus. I Vetenskapspodden diskuterar vi hur det blir när en podd inriktad på framtida dystopier och katastrofer plötsligt börjar handla om nutiden. Och hur stor del av den stora smittspridningen i Sverige som kan bero på att vi var mer beredda på ett influensavirus än ett coronavirus. Medverkande: Anna Davour och Viktor Löfgren, P3 Dystopia, Emelie Rosén, Ekots grävgrupp och Ulrika Björkstén, vetenskapskommentatorProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérLjudtekniker: Lotta Linde-Rahr

18 Syys 202046min

Att analysera humor är som att dissekera en groda, något man bör låta bli eftersom grodan dör och det äckliga resultatet intresserar få, har det sagts. Men är man vetenskapspoddare så är man. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans avsnitt är inspelat inför publik på Lund Comedy Festival, med forskare i panelen och med silvermedaljören i ordvits-sm och radiokollegan Christer Engqvist som sidekick. Varför är humor så viktigt i kristider, varför KAN vissa inte låta bli att dra ordvitsar, och varför har vissa så svårt att fatta dem? Varför har så stor del av amerikanska komiker judisk bakgrund, varför skrattar vi oftast åt sånt som inte är roligt, och har förresten djur humor? De frågorna får svar och det blir några skratt på vägen också. Programledare: Lena Nordlund Sidekick: Christer Engqvist Gäster från Lunds universitet: Joanna Doona, biträdande lektor i medie- och kommunikationsvetenskap Mattias Osvath, docent i kognitiv zoologi Johan Åberg, universitetslektor i religionshistoria och religionsbeteendevetenskap Producent: Björn Gunér

11 Syys 202047min

Buller är farligt för hjärtat och blodtrycket, bland annat. Men hur är det med buller som man vant sig vid och inte tänker på? Är det lika illa som det som verkligen stör en? Det diskuterar vi i Vetenskapspodden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under våren och sommaren har det varit tystare och lugnare på många platser, men samtidigt har hemarbete fått oss att störas av helt nya saker. Det märker akustiker Morteza Vinberg som bland annat gör störningsutredningar i folks hem. – Fler störs av sina grannar, eller förskolan utanför fönstret, säger han. Och på somliga håll bullrar det, som hos Lena, som bor under tre broar med ett ständigt trafikbrus. Men kan ett sådant brus vara mindre skadligt om man låtsas att det är havet, eller inte tänker på det? Det pratar vi om med miljömedicinforskaren Charlotta Eriksson. Buller från flygplan har nästan helt försvunnit och det har gett nya möjligheter för de som forskar om flygbuller, säger akustikprofessorn Mats Abom. Och lite på samma sätt är det också för seismologer, som forskar om jordskalv och vulkaner. För lugnet har också gjorde att det skakar mindre vid jordytan och det synts i de seismiska mätningarna, vilket gör att de nu kan se sådant som inte har gått att urskilja ur bruset förr, berättar Björn Lund, seismolog. Medverkande: Mona Hambraeus och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Olle Sjöström

4 Syys 202046min

När nu många av oss ska jobba hemma hela hösten gäller det att se till att kroppen och psyket står pall. Efter sommaren har skador som har att göra med felaktiga arbetsställningar ökat, visar statistiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi besöker fysioterapeuten och ergonomen Susanne Höglund, på Previa, som nästan bara tagit emot den sortens patienter efter semestern. Lena är en av dem – hon har plötsligt fått ont i axeln och kan inte lyfta ena armen. Kanske är det orsakat av, eller i alla fall förvärrat av, ett för högt skrivbord. Vi får vi konkreta tips, om hur vi ska göra arbetsplatsen hemma mer fungerande i längden. Dessutom hör vi om en av få studier som redan hunnit undersöka hur vi mer allmänt upplever att tvingas jobba hemifrån. Psykologen och ledarskapsforskaren Caroline Lornudd kommenterar studien. Medverkande: Lars Broström, biträdande redaktionschef, och Björn Gunér Programledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

28 Elo 202046min

Överfulla parkeringsplatser vid våra nationalparker och mer folk än vanligt där vi söker stillheten och lugnet. Det har varit en speciell sommar. Varför är naturen så viktig för oss och hur störs vår upplevelse av att trängas med andra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – I de intervjuer jag gjort om varför skogen är viktig, handlar svaren nästan alltid om intervjupersonerna själva och deras inre upplevelser, inte om skogen i sig, berättar religionsvetaren David Thurfjell som nyligen gett ut boken "Granskogsfolk – Hur naturen blev svenskarnas religion". Vårt ökade friluftsliv under coronapandemin riskerar att slita på naturen och det studerar kulturgeografen Andreas Skriver Hansen. Han tror att det kan behövas speciella tillfälliga lösningar just nu, för att naturen inte ska ta för mycket stryk, på vissa platser. Vi hör också skogsforskaren Ann Dolling som studerar skogens betydelse för vår hälsa. Medverkar gör Jenny Berntson Djurvall från programmet Naturmorgon, producenten Björn Gunér och programledaren Lena Nordlund. Ljudtekniker Janne Juutila.

21 Elo 202046min

Det blir en konstig sommar, utan stora sporthändelser som fotbolls-EM och OS. Och friidrottstävlingen i Bislett hölls framför dockor och pappfigurer. I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som händer med sport utan publik, och publik utan sport. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idrottshistoriker, etnologer och herrfotbollslandslagets psykologiske rådgivare är med i podden, där vi diskuterar tillsammans med Radiosportens Susanna Andrén hur våren har varit och hur den här sommaren blir. Många förknippar sommaren med stora idrottshändelser, men i år blir det alltså varken fotbolls-EM eller OS. Och fotbollsmatcherna spelas utan publik. Det påverkar också resultatet visar forskning. Under friidrottstävlingarna Impossible Games i Bislett vann Armand Duplantis mot närmaste konkurrenten som tävlade hemma i sin trädgård i Frankrike. Men Duplantis klarade inte försöket på 6.01. Han sa efteråt att det var spöklikt i den tomma arenan och att han saknade adrenalinet han brukar få av publiken. Publiken är med och skapar idrottsevenemang, och har genom historien också varit viktig. Och kan alltså påverka resultaten. Medverkande: Susanna Andrén och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nisse LundinProducent: Björn Gunér

19 Kesä 202046min

Så här års doftar det mer än någon annan tid. Men samtidigt har många drabbats av luktbortfall av coronaviruset. Så idag ägnar vi hela podden åt vårt mest styvmoderligt behandlade sinne. Men kan verkligen doften av grisurin vara sexuellt tilldragande? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Luktsinnet är viktigt både för att överleva och må bra, men samtidigt det sinne som vi vet minst om. Vi diskuterar vad förlorat luktsinne vid covid-19 kan bero på, men också vad avsaknad av luktsinne betyder rent generellt. Studier har visat att det både kan leda till övervikt och depression, berättar Johan Lundström, luktforskare på Karolinska Institutet. Och så pratar vi kroppslukter, som Pentagon hoppas kunna använda sig av, men också dem vi försökt dölja sedan 1600-talet. Och om doften av grisurin, som är ett sexualferomon - kanske också för människor. Är vi rovdjur eller bytesdjur förresten, vi människor? Den frågan kan våra näsor också ge oss svar på, och så hör vi vilken doft luktforskaren Bill Hansson längtar efter, när han nu kliver av jobbet som vicepresident för Max Planck-instituten. Medverkande: Annika Östman och Björn GunérProgramledare: Lena NordlundProducent: Björn GunérTekniker: Nisse Lundin

12 Kesä 202046min

I veckan sa Anders Tegnell att de skulle gjort annorlunda i kampen mot coronaviruset om han hade vetat vad han vet idag och fått börja om. Hans uttalande hamnade genast i utländska medier och tolkades där på lite olika vis. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Vetenskapspodden fördjupar vi oss, med hjälp av Ekots grävgrupp, i vad han sa, vad som ledde fram till Sveriges strategi och vad som gick fel. Varför landade vi i just den strategi vi gjorde, som skiljer sig så från de flesta andra länder? Vi hör bland andra Anders Tegnell, i en färsk intervju. Medverkande: Emelie Rosén, Daniel Öhman och Ulrika BjörksténProgramledare: Lena NordlundTekniker: Nils LundinProducent: Björn Gunér

5 Kesä 202047min