Spermageddon – så hotas vår förmåga att få barn
Allt färre spermier uppmäts hos män i västvärlden. Snart kan vår fortplantning på naturlig väg vara borta, menar forskare. Vad beror det på? Och hur säkra kan vi vara på att det stämmer? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Reproduktionsepidemiologen Shanna Swan ligger bakom en mycket uppmärksammad metastudie från 2017 där forskarna visade att mängden spermier i sädesvätska hos män i västvärlden minskat med mer än hälften under en 40-årsperiod. Livsstilsfaktorer som dålig mat, rökning och stress kan ligga bakom en del av minskningen. Men forskare som Shanna Swan pekar framförallt ut hormonstörande kemikalier som orsak.Men att spermieproduktionen skulle ha minskat så dramatiskt – och att det faktiskt betyder att fertiliteten blivit nedsatt – går fortfarande inte att slå fast, menar andra forskare. Metoderna för att räkna spermier kan vara bristfälliga och ge missvisande resultat. Indicierna från många olika studier är dock så pass allvarliga att de behöver tas på allvar. I programmet hörs: Shanna Swan, miljö- och reproduktionsepidemiolog vid Icahn School of Medicine hos Mount Sinai i New York, Lars Björndahl, överläkare och chef för Anova-laboratoriet på KI, Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsa vid Karlstad Universitet. ProgramledareMarcus HanssonProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
3 Touko 202119min
Här utvecklas läkemedel mot framtidens farliga virus
Virologer och WHO menar att fler verktyg än vaccin behövs mot farliga virus. Nu hoppas en grupp Umeå-forskare kunna utveckla en medicin mot det nuvarande coronaviruset och mot framtida coronavirus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Virologerna på Umeå universitet har länge ägnat sig åt att försöka förstå hur virus gör för att ta sig in i våra celler. Syftet är att hitta sätt att hindra dem från att göra just det. Något som inte är lätt då dessa parasitpartiklar är hundra gånger mindre än en bakterie. Umeå-forskarna testar nu en kolhydrat-baserad princip för ett antiviralt läkemedel. Förhoppningen är en inhalator eller en nässpray som skulle kunna sättas in mot ett nytt virus - innan ett vaccin hunnit utvecklas. Då skulle man ha möjlighet att bryta smittkedjor och även skydda utsatta grupper, exempelvis på äldreboenden. I programmet hörs: Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, Magnus Evander, professor i virologi vid Umeå universitet, Gunilla Karlsson Hedestam, professor i vaccinimmunologi Karolinska institutet. Programledare:Mats Carlsson-LénartProducent:Peter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
30 Huhti 202119min
En myt att ätstörningar inte går att bota
Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband. Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist. Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning. Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet. Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar. Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
26 Huhti 202119min
Ätstörningar – "Min sjuka sida vill inte bli frisk"
Anorexia nervosa har den högsta dödligheten av alla psykiska sjukdomar. I Sverige drabbas hundratusentals personer av en ätstörning någon gång i livet. Patienter och utredare vittnar om bristande vård. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En vanlig missuppfattning är hur en person med ätstörning bör se ut. Den gör inte bara att vården ibland missar att agera, utan också att personen själv inte tar sin sjukdom på allvar. De tycker att de inte är tillräckligt sjuka för att få hjälp. Så var det för Ebba Lilia som kände att hon behövde gå ner ytterligare i vikt när hon inte fick vård. Socialstyrelsen publicerade i slutet av 2019 en rapport om kunskapsläget inom ätstörningsvården. Den visar att forskningen främst är inriktad mot diagnosen anorexia och att sjukvårdens kunskaper om de andra ätstörningsdiagnoserna är begränsade, både vad gäller vård och bemötande. Ett problem är att personer som inte är underviktiga ofta missas. I programmet hörs: "Sanna", Ebba Lilia och "Linda", med erfarenheter av ätstörningsvården, samt Karin Dahlgren, utredare på Socialstyrelsen.Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:https://www.friskfri.se/ https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/ ReporterLasse Edfastlasse@edfast.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
23 Huhti 202119min
Så påverkas vägar och byggnader i en varmare nord
Tjälen gör vintervägarna starkare, men tjällyftning och tjällossning ställer till med problem. Vad händer med detta fenomen i ett varmare klimat? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När markvattnet fryser och sväller spricker vägarna sönder och byggnationer och stolpar lyfter och kan tippa. Vad vi har att vänta i norra Sverige är ett minskat tjäldjup, men kanske ändå större risk för tjälproblem när vintrarna blir ostadigare med snabba kast mellan värme och kyla. I programmet hörs: Bjarne Hermansson, kyrkogårdsvaktmästare Nederluleå kyrkogård, Sven Knutsson, professor emeritus i geoteknik vid Luleå tekniska universitet, Ulf Molau, professor i växtekologi vid Göteborgs universitet och medförfattare till IPCC:s rapport 2019 om klimatförändringar i bergsregioner, Johan Ullberg, vägingenjör Trafikverket. ReporterThomas ÖbergProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
19 Huhti 202119min
"Fetma borde ge prioriterad vaccinationsplats"
Över en miljon vuxna svenskar lever med fetma, och många studier visar att övervikt och fetma är riskfaktorer i pandemin. Hur länge är det rimligt att människor med fetma väntar i vaccinationskön? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inte förrän i våras började det svenska intensivvårdsregistret systematiskt samla in uppgifter om patienternas längd. Hittills har det därför varit svårt att studera sambanden mellan högt BMI och svår covidinfektion, men både svensk och internationell forskning har publicerat resultaten att övervikt och fetma är tydliga och oberoende riskfaktorer. Men i Folkhälsomyndighetens prioriteringar krävs extrem fetma, minst BMI 40, och dokumenterad nedsatt lungkapacitet och förmåga att hosta upp slem, för att prioriteras upp från vaccinationsfas 4 till 3. Det här borde ändras, menar Joanna Uddén Hemmingsson från Svensk förening för obesitasforskning och KI-forskaren Per Svensson. I programmet medverkar också Jenny Vinglid, generalsekreterare riksförbundet HOBS, intensivvårdssjuksköterskan Marie Eriksson, Johnny Hillgren, Svenska intensivvårdsregistret och Carina som lever med fetma sedan många år. ProgramledareYlva Carlqvist WarnborgProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
19 Huhti 202119min
Genanalys kan revolutionera framtiden för barn med cancer
Barncancerpatienter ska från och med i år kunna få hela sin arvsmassa avläst. Det är början på en revolution för vården av barncancer, hoppas forskare och läkare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varje år får cirka 350 barn i Sverige någon form av cancer. Den traditionella behandlingen är cellgifter och strålning, jobbiga metoder som ger svåra biverkningar. Men med hjälp av genanalys av tumörerna kan man använda nya läkemedel med bättre precision. Nu ska den genetiska analysen utökas till att läsa av hela arvsmassan hos de drabbade barnen. Det kan ge bättre diagnoser och effektivare behandling, hoppas man. ”Vi tror det här kan revolutionera framtiden för barncancerpatienter”, säger Kerstin Sollerbrant, senior forskningsexpert på Barncancerfonden. Medverkar gör också Elias Melki, cancerpatient, hans mamma Torild Melki, David Gisselsson Nord, professor i molekylär patologi vid Lunds universitet och Johanna Sandgren, enhetschef på Barntumörbanken vid Karolinska Institutet, Solna. ReporterTomas LindbladProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
12 Huhti 202119min
Jennies sjukdom avslöjad med genteknik – "En världs skillnad"
En halv miljon svenskar har en av tusentals sjukdomar som beror på något enstaka fel i generna. Med ny genteknik kan de få en diagnos, och kanske en effektiv behandling. För många förändrar det livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jennie Axengren gick i över 40 år med sina skelettbesvär, med värk och rörelsehinder innan hon fick veta vad besvären verkligen beror på: en extremt sällsynt mutation i en enda gen. Hon är en av flera tusen personer som fått vara med om den revolution som de nya genetiska analysmetoderna innebär för människor med så kallade sällsynta diagnoser. Det kan handla om allt från missbildningar och muskelsvaghet till utvecklingsstörningar. Många av dem har tidigare klumpats ihop under breda etiketter, fast det rör sig om många olika sjukdomar. Med en exakt genetisk diagnos kan de idag få en förklaring till sin sjukdom och en bättre anpassad behandling. Forskningen som avslöjade Jennie Axengrens sällsynta mutation leddes av Giedre Grigelioniene och finns publicerad i Nature Medicine: Gain-of-function mutation of microRNA-140 in human skeletal dysplasiahttps://www.nature.com/articles/s41591-019-0353-2 I programmet medverkar Ann Nordgren och Anna Lindstrand, adjungerade professorer vid forskargruppen för Sällsynta diagnoser på Karolinska Institutet, Thomas Sejersen, professor i barnneurologi vid Karolinska Institutet och Jennie Axengren från Norrahammar, patient vid skelettdysplasiforskningsteamet på Karolinska Institutet. Reporter Tomas Lindblad ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se
11 Huhti 202119min
