Hatbrottsdilemma och Bonnieraffärer

Nu finansieras public service via skattsedeln. Vi berättar hela historien om Radiotjänst i Kiruna. Om dess uppkomst, liv och fall. Vi återvänder till skandalerna och möter starka känslor i Kiruna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. 1907 skrev det Kungliga Majestät ut en första slags licens till det fåtal som vid tiden ville och kunde lyssna på radio i vårt avlånga land. Sen dess har åren gått men licensen bestått. Men vid årsskiftet 2018-2019, fick vi i Sverige ett helt nytt sätt att finansiera radio och TV, eller som vi säger i dagligt tal idag, public service. För de flesta av oss förändras inte vardagen av att vi nu betalar vår radio- och tv-avgift via skattsedeln. Men för vissa innebär reformen faktiskt radikala förändringar. I Kiruna, där förbereder sig nu ett helt bolag med över 200 anställda, att helt avveckla och lägga ner verksamheten. Reporter: Johan Cedersjö.

5 Tammi 201934min

Hur väl skötte journalisterna sitt uppdrag under och efter valrörelsen? Faktagranskning blev faktiskt årets trend bra eller dåligt? Och så genomslag för betalväggar och nya digitala affärsmodeller. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sammanfattar, analyserar och debatterar frågor och fenomen från medieåret 2018.  I studion finns Eva Landahl, valgeneral och ansvarig utgivare på SVT. Daniel Nordström, chefredaktör för VLT, Vestmanlands Läns Tidning. Mikael Odenberg, före detta försvarsminister och återkommande borgerlig politisk kommentator.  Samtalet leds av Mediernas programledare: Johan Cedersjö.

29 Joulu 201834min

Läglig exponering av pyjamasar i årets upplaga av SVT:s julkalender. Klimatboomen i svensk journalistik. Mittmedia säljs. Julmusik i Sveriges Radio retar gallfeber på radiokonkurrenterna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Barnkläder lägligt exponerade i SVT:s julkalenderSäljer du av en tillfällighet barnkläder i julhandeln? Då finns förmodligen inget annat sammanhang med sådan kommersiell potential som julkalendern i TV. Dess genomslag i målgruppen får kategoriseras som gigantiskt! För varje dag i december har i snitt 1,4 miljoner bänkat sig för att se när familjen Storm och de andra på Lugna gården kämpar vidare i julkampen. Ytterligare drygt 770 000 kollar julkalendern på SVT Play. Vi kan nu berätta att SVT gett ett specifikt barnklädesföretag extremt läglig exponering. Företagets färgstarka pyjamasar bärs nämligen av huvudpersonen Leo i flera avsnitt. Plaggen hör till företagets just nu aktuella vinterkollektion. När julkalendern spelades in tidigt i våras fanns de med andra ord inte att få tag på i handeln. Reporter: Therese Rosenvinge. Uppgifter i veckan: Mittmedia på väg att säljas till Polaris I veckan har det kommit uppgifter om en affär som totalt ritar om tidningsägandet i stora delar av Sverige. Det handlar om lokaltidningskoncernen Mittmedia som uppges köpas upp av norska Polaris tillsammans med svenska NWT och VKMedia. Enligt Resumé ska även Bonnier ha varit involverade i diskussionerna om en affär. Att Mittmedia är i behov av nytt kapital, det har stått klart länge, men vilka konsekvenser får affären – om den går igenom? Johan Cedersjö ringde upp Robert Rosén, medieanalytiker, som var först med uppgiften om affären.   Klimatet i fokus för mediehusen 2018Under hösten har en fråga som länge setts som underbevakad fått något av sitt mediala genombrott i Sverige. Med klimatbilagor, nyhetsbrev med klimatfokus och klimatreportrar har frågan tagit plats på nyhetsredaktioneras agenda. Men varför sker det här just nu? Larmen är ju inte nya? Är det så att redaktionerna slutligen funnit ett sätt att bevaka frågan som så länge ansetts falla utanför nyhetslogiken med sina stora, svårfångade perspektiv? Reporter Erik Petersson.P4:s julmusiksatsning retar gallfeber på radiokonkurrenternaVad kan i december passa bättre än ett regelrätt julbråk i radiofamiljen? Det började muttras redan kring första advent, när Sveriges Radio, ännu ett år, dygnet runt, under hela december, valde att spela julmusik i sin specialkanal P4 Bjällerklang. Måste verkligen storebror Sveriges Radio göra det här, när småsyskonen inom den kommersiella radion idag faktiskt erbjuder samma tjänst? Reporter: Jonna Westin.

22 Joulu 201834min

TT-spekulationer om e-handelsjätte föll platt. Vi synar de årliga rapporterna om kommunernas och landstingens pensionsskulder. Is-mössa fick gratisreklam i SR. Undermålig ubåts-journalistik i Gävle. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Spekulationer på lösa boliner fick konsekvenser“Amazons e-handel snart i Sverige? Är det kanske nu det händer?” Det frågade sig, i början av veckan, TT i en rubrik. Läsarna fick veta att e-handelsjätten kallat till presskonferens och nyhetsbyrån gjorde det sannolikt att en nyhetsbomb nu var på gång. Men TT:s förutsägelser föll platt till marken. För det var inte e-handeln som klev in på den svenska marknaden. Nyheten handlade om molntjänster för företag. Det här fick konsekvenser på marknaden, så hur kunde det blir såhär? Reporter: Therese Rosenvinge. Dolda intressen bakom pensionsrapporteringFörra veckan kom en rapport från Skandia om landstingens pensionsskulder. Den fick stort genomslag och följdes av stora rubriker om de konkursmässiga regionerna. Medier rapporterade om vad skulderna är värda i löner för sjuksköterskor och Skandia hade brutit ner siffror på regionnivå. Ett klassiskt sätt att få lokalredaktioner att nappa på bytet. Men knappt någon artikel nämner att Skandia har ett väldigt tydligt och konkret affärsintresse av att just den här bilden av landstingens ekonomi sprids. Och stämmer det verkligen att landstingen står på konkursens brant? Reporter: Erik Petersson. Vagt ubåtslarm i Gävle hamnUbåtsjournalistik tenderar att bli väldigt spekulativ. Dess klassiska byggstenar är oftast suddiga bilder från allmänheten och förtegna svar från Försvarsmakten. Nyligen gick SVT Gävleborg ut och berättade om citat “onaturliga rörelser i vattnet” vid Gävle hamn.  Vi läste och kan konstatera att det närmar sig rekord i ubåtslarm på svag grund. Reporter: Jonna Westin. Ismössa med egenintresse i Sveriges RadioInom ishockey så har hjärnskakningar på senare år blivit ett allt vanligare problem. Men radion kunde för ett tag sedan berätta om att en ny så kallad kylhjälm eller is-mössa kan revolutionera sporten. En drabbad hockeyspelare fick utrymme i både Radiosporten och Studio Ett. Men vad som från Studio Ett:s sida aldrig berättades, var att spelaren själv har ett stort egenintresse i att is-mössan får uppmärksamhet. Reporter Erik Windolf.

15 Joulu 201834min

Reporter polisanmäld efter att ha röjt källskyddet. Tips-funktioner och rutiner ses över. Okritiskt och servilt när SVT sänder Nobelbankett. Personaliserade nyhetsflöden. Text-TV på fast grund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Reporter röjde källa – säkerhetsrutiner under lupp Det är en grundlagsskyddad rättighet att anonymt kunna lämna uppgifter till en journalist för publicering. Tack vare källskyddet ges visselblåsare makt, och missförhållanden kan avslöjas. Nyligen kom det fram att en mångårig reporter på Norrköpings Tidningar röjt en källas identitet. Något som lett till att reportern nu blivit polisanmäld och avstängd från sitt jobb. Vilka rutiner har egentligen redaktionerna för att skydda sina källor och tipsare i en digital tid? Reportrar: Erik Petersson och Jonna Westin. Hovsam och servil Nobelbankett i SVTNästa vecka går Nobelbanketten av stapeln och varje år bänkar sig omkring 1,2 miljoner svenskar för att följa festligheterna i SVT. Det är en fem timmar lång marathon-sändning där maten, klänningarna, kungligheterna och såklart forskningen ska skärskådas. Men SVT:s bevakning får i veckan kritik från forskarhåll. Hur kommer det sig att man under alla dessa sändningstimmar inte lyckas få ur sig en enda kritiskt fråga? Reporter: Erik Petersson. Personaliserade nyhetsflöden hos MittmediaAtt annonsering bygger på data och riktas individuellt har blivit en självklarhet i vår digitala tillvaro. Likaså att vi utifrån vår digitala historik blir rekommenderade vissa klipp på Youtube, serier på Netflix eller får nya spellistor på Spotify. Men frågan är om personligt anpassat innehåll också är framtiden när det kommer till vår nyhetskonsumtion hos traditionella medier?  Det senaste året har personalisering av journalistik blivit ett hett samtalsämne i branschen och vissa mediehus har också börjat. Reporter: Therese Rosenvinge. Text-TV – Den digitala medievärldens anakronismGustav Vasa, surströmming, klämdagar och Text-TV. Det finns vissa saker som verkar vara svenska för evig tid. Med väder, sport och nyheter färgglatt presenterade i oformaterad text är Sveriges idag mest udda mediekanal utan tvekan Text-TV. Tekniken slog igenom med buller och bång på 80-talet, och idag har faktiskt Sverige världens äldsta ännu aktiva Text-TV. Men hur många kollar egentligen, och hur länge får formatet finnas kvar?  Reporter: Erik Windolf.

8 Joulu 201834min

Vinbråk blir vinreklam, kritik mot Expressens rapportering om GW:s kändisvin. Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospice. Och om spelreklam i medier, 2019 kommer ny lag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Kändisbråk om kändisvin blir redaktionell reklam i ExpressenKändisar med rallarsvingar mot andra kändisar. Få historier bär lika oemotståndligt lockande kraft för en kvällstidning på jakt efter berättande som berör. Men när en av kändisarna bråkar för att samtidigt lansera en produkt, vad händer då med den lättsamma genrens journalistiska kvaliteter? Och hur kommer det sig att Expressen publicerar gratisreklam på redaktionell plats?  Reporter: Jonna Westin och Erik Petersson. • Om Kalla Faktas uppföljning av kritiserat reportage om Ersta barnhospiceTidigare i höstas fick TV4:s Kalla Fakta massiv kritik för sitt program om Lilla Erstagårdens barnhospice utanför Stockholm. Ersta sjukhus anklagades för att vara en dödsklinik, bedriva aktiv dödshjälp och använda en farlig vårdmetod som leder till att barn far illa.När vi här i Medierna ställde kritiska frågor till TV4 om deras källor och belägg, hänvisade reportrarna till att de hade mer på fötter, att publiceringen inte var avslutad, utan pågående och att fler experter skulle komma. Förra veckan kom uppföljningen.  Reporter: Therese Rosenvinge.  • Hur påverkar nya spellagen mediernas spelreklam?Har du sett och hört mycket spelreklam på sistone? Det är i så fall ingen slump. För vid årsskiftet bryts monopolet och en ny lagstiftning kommer på plats. Fler spelföretag kommer då att få bedriva verksamhet i Sverige och för dem gäller det just nu att positionera sig på marknaden. Men kommer den nya lagen leda till mer eller mindre spelreklam i svenska medier? Reporter: Erik Windolf.

1 Joulu 201834min

Metoderna som lurade Google att ta bort journalistik om Allra från sökträffar. Flera villkor när DN träffade Michelle Obama. Papperstidningen lever och e-tidningen ökar. Vi besöker Hall Media. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • Rykteskonsulter lurar Google ta bort obekväm journalistik Inget företag har idag så mycket makt över vilken information vi medborgare får tillgång till som Google. Med hjälp av sin sökmotor, lyfter ju företaget fram en del information och väljer i samma sekund bort någon annan. Men hur svårt är det egentligen att manipulera Google? Att få vissa komprometterande sökträffar att helt försvinna? Reportaget handlar om det skandalomsusade fondbolaget Allra och nya fiffiga metoder att manipulera biblioteket Google. Reporter: Erik Peterson.  • Villkorad Michelle Obama-intervju i DNFörra veckan släppte Michelle Obama sina memoarer. Ett boksläpp som omgärdades av ett enormt och väloljat PR-maskineri. Endast några få utvalda kvinnor var i samband med boksläppet inbjudna för att få intervjua den före detta presidentfrun. Men den inbjudan den kom med strikta krav och restriktioner. Hur bör man egentligen som journalist förhålla sig till det här? Går det ens att här göra relevant journalistik utan att bli skådespelare i PR-branschens färdigskrivna teaterpjäs.   • Papperstidningens framflyttade död Papperstidningens död har det pratats mycket om. Men frågan är när det egentligen blir dags att skriva runan. För det är faktiskt så att den svenska dagspressen fortfarande har en väldigt stor andel av sin affär i just papperstidningen. Och många läsare håller hårt om sin gamla morgonvana. Är den traditionella formen för en dagstidning mer långlivad än vi trodde för ett par år sedan? Och vad betyder det i så fall för mediehusen och tidningsläsarna? Reporter: Therese Rosenvinge

24 Marras 201834min

Intern kritik mot Dagens Industris chefredaktör. Var engagerad i bolag DI granskade. Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvård. Vänstertidningar på fallrepet. Avtagande VR-hajp hos medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. • DI:s chefredaktör var engagerad i bolag tidningen granskadeAffärstidningen DI pratar gärna om sin policy för transparens om de anställdas aktieinnehav. Men hur öppna inför läsarna och inför varandra på redaktionen är egentligen tidningen om andra typer av bolagsengagemang? Tidigare i år granskade tech-redaktionen på Dagens Industri en sårig ägarstrid kring svenska bolaget Zound Industries. Det blev en granskning, som utöver publiceringarna, också kom att utmynna i en intern förtroendekris för tidningens nya chefredaktör Peter Fellman.        • Damernas Världs chefredaktör gör reklam för hudvårdMode- och skönhetstidningen Damernas Värld grundades på 1940-talet och beskrivs som ledande inom sitt fält. Men hur står det till med det journalistiska oberoendet? Och vilka principer för att värna den redaktionella integriteten gäller på redaktionen? På Instagram gör chefredaktören Martina Bonnier betald reklam för hudvårdsprodukter.  • Rödrosa tidningar på fallrepetFlamman, Feministiskt perspektiv, Bang och ETC. Bland den del av pressen som står till vänster har man dom senaste veckorna kunnat se ett mönster. Upprop på upprop. Kriskampanjer och vädjan om pengar för att klara utgivningen. Det är som om stora delar av den rödrosa pressen förklarat sig själva i kris.Har det blivit svårare att bedriva presstöds-uppburen journalistik, eller handlar det här om att ingen vill betala för idéer och åsikter som står till vänster? • Avtagande VR-hajp hos medierVR-glasägonen lanserades som nästa stora grej och många mediehus var snabba med att haka på trenden. Men vad hände egentligen med Virtual Reality-journalistiken? Två år efter hajpen tar vi tempen på satsningarna.

17 Marras 201834min