Rätt och fel i språket har blivit komplicerat
Språket6 Nov 2023

Rätt och fel i språket har blivit komplicerat

Språkvården borde bli bättre på att säga vad som är rätt och fel i språket, tycker en del lyssnare. Men språkvården är idag mer resonerande än förr och vill helst inte stämpla någons språk som fel.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Det är en utmaning, för när man försöker vara nyanserad och berätta vilken variation som finns i språket, kan det hända att man missar att få fram vilket som är det tryggaste valet i formell text, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket.

Lena Lind Palicki är chef för Språkrådet och håller med om att språkvården inte gärna vill stämpla någons språk som fel och säger att det hänger ihop med ett ifrågasättande av vems språk som ska ses som norm.

– Språkvården förr var mer elitistisk, det var vissa människors språk som sågs som det rätta språket och alla skulle rätta sig efter det. Men det alltid har funnits variation i språket, variation är normaltillståndet.

Språkfrågor om språkvården och rätt och fel i språket

Har språkvården blivit sämre på att säga vad som är rätt och fel i språket?

Vilka är ”språkvården”?

Hur ser Språkrådet på sitt uppdrag och tycker de själva att de är mer resonerande idag?

Hur fungerar språkvård i andra länder?

Är språkvården i Finland mer språknormerande än den svenska?

Läs mer om språkvård

Läs! Språkrådet rekommenderar, från Språkrådet (från 2023).

Läs! Språkriktighetsboken, utarbetad av Svenska språknämnden (från 2005).

Språkvetare Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Lena Lind Palicki, chef för Språkrådet. Tarja Larsson, språkvårdare, finska vid Språkrådet. Programledare Emmy Rasper.

Episoder(927)

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

Språkbiten 2013-12-07 kl. 08.50

--- POD: Tvesula och tvesovla Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Des 20139min

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Är varma känslor bra eller dåligt? Språk världen över har olika syn på temperatur

Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap vid Stockholms universitet, berättar om forskningssprojektet Varmt och kallt där man undersökt hur olika språk uttrycker sig om kyla och värme, i faktisk eller överförd betydelse. Språktypologi, som forskningsområdet kallas, ger ofta exempel på universellla drag bland världens språk men också en provkarta på hur språk kan lösa samma problem på olika sätt. En del språk använder kroppens reaktioner på temperatur för att uttrycka känslor, andra saknar ord för att uttrycka nyanserna mellan ytterligheterna "varmt" och "kallt" och åter andra gör inte vår koppling att "varma känslor" är något positivt. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord med värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-Bondläpp-Bonnhimmel, som ord för "paraply"-Fattiglapp-A-lagare-Betydelsen av "beskedlig", i gammal text

3 Des 201324min

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Språkbiten 2013-11-30 kl. 08.50

Vattnet siger - gradskillnad och artskillnad mellan dialekter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

30 Nov 20139min

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Språkhistoria och spår av gamla ord på trädstammar och i båtar

Om ett träd är skadat av en brand, kan det få brandljud och fören på en båt kan också kallas stammen. Det är några av ord som lyssnare undrar över i veckans program och i båda fallen berättar professor Lars-Gunnar Andersson att orden är riktigt gamla och har liknande betydelse i flera andra språk. Veckans program innehåller också en betraktelse över hur ord och uttryck från andra språk äter sig in i vår vokabulär. Hur ska vi se på det, frågar sig Hedvig Skirgård, lingvistikstudent vid Stockholms universitet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-vad betyder ordet ”tjänare” i hälsningsfrasen?-hur har begreppet ”bussig” uppkommit?-och ”bus” och ”busig”?-väderlek, varför ”lek”?-”amper” som ord för ”pjoskig” i Roslagen-”brandljud” och ”skarpljud” på träd-stammen, i betydelsen ”fören” på en båt-ladugård – betydelse förr och nu-i går morse och i morgon bitti-”smöget” som ett ord för ”bra”-”knäppgök”

26 Nov 201324min

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

Vi kör en pizza! Språket om grammatiken i praktiken

När professorn Lars-Gunnar Andersson denna vecka besvarar lyssnarfrågor om grammatik stöter han på för honom helt nya fenomen. Gamla och nya svenskar har gjort överraskande fynd i språket som diskuteras i programmet. Michelin från Syrien undrar när man kan utelämna att, Magdalena från Linköping retar sig på ymnig förekomst av ordet så i tid och otid och Michael från Stockholm undrar varför företrädesvis tuffa killar i storstaden säger jag kör en pizza till lunch. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:- Alltför många så: i går så tog jag en promenad- Finns det ett mönster. En fråga om hur ord bildar pluralformer- När kan man utelämna ”att”?- ”Håller på ta slut”- ”Stockholm har blivit modern”- Är ”typiskt” det nya ”typ”?- ”jag blev att må dåligt” en konstruktion i södra Dalarna

19 Nov 201324min

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

När zigenare blev rom.Språket om ord som byts ut

Fred Taikon växte upp som zigenare men kallar sig nu rom. Han berättar i veckans program om sina känslor inför orden. Språkskiftet har gått fort i svenska medier, berättar Bo Löfvendahl som är språkvårdare i Svenska Dagbladet. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om gamla förbryllande ord. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor: -mera om tvet-och om bokmärken-att ola och pala, bland barn-frimicklare-vad är hjäll?-att tensa, som djur och männiiskor gör när de mår bra och sträcker sig-valhänt-långt bort i åvävla

12 Nov 201324min

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Sveriges Radios språkpris till norrbottning och skåning

Mottagare av Sverige Radios språkpris 2013 är Marie Lundström, kulturradion,den samtida bokradions mästare, som på klingande lundströmska låter oss hänga i levande poeters sällskapoch Lasse Olsson, P4 Malmöhus Helsingborgsredaktion, som med muntligt mästerskap skildrar vardagslivet och översätter torra fakta till begriplig, berörande och hederlig skånska.I veckans program berättar pristagarna om språkglädje och inspiration. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om små ord som kan orsaka stor irritation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckans alla lyssnarfrågor:-hur lång är ”en stund”?-arr ”slösa” –är det bra eller dåligt?-bock i kanten-”på grund av” och ”tack vare” – vilken laddning?-”den får lov att räcka” – varifrån kommer lovet?-att ”prisa”, två betydelser numera-en nio-årings upprördhet: de säger ”kolla här”, men visar inget!-rökt eller rökad ål?-”konsumentisera”

5 Nov 201323min

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Att ligga skrynkligt till. Språket om ord i nya sammanhang

Språket denna vecka handlar om ord som dyker upp i oväntade sammanhang. Incident, transparent och skrynklig är några sådana ord som lyssnare tar upp och professor Lars-Gunnar Andersson kommenterar dem.Åke Jonsson, tidigare språkvårdare på Sveriges Radio, berättar om striden om uttalet av "de" och "dem" i äldre tiders radio. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Veckas alla frågor:-fröken och magister i skolans värld-en incident – hur allvarlig är den?-transparent – ett modeord-varför har järnvägsstationen blivit tågstation?-”allra”, som i allra största – ett onödigt ord eller en egen komparationsform?-totalt, ett – ibland- onödigt ord-att ligga skrynkligt till

29 Okt 201324min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
fremtid-pa-frys
rekommandert
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
jss
sinnsyn
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
tomprat-med-gunnar-tjomlid
villmarksliv
forskningno
rss-overskuddsliv
rss-paradigmepodden
nordnorsk-historie
fjellsportpodden
doktor-fives-podcast
dekodet-2
tidlose-historier
rss-nysgjerrige-norge
pod-britannia