När det värsta har hänt
P4 Dokumentär27 Nov 2011

När det värsta har hänt

Emelies uppväxt kantades av misshandel och övergrepp. Hennes mamma hade nog med sitt missbruk och hennes styvfar kontrollerade henne och våldtog henne. - Det är det psykiska som är det värsta. Ett blåmärke går bort men det psykiska sitter kvar, berättar Emelie.Här berättar hon om sitt liv, besvikelsen över att vuxenvärlden inte grep in och om viljan att berätta för att hjälpa andra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

All trygghet och tillit togs ifrån Emelie under hennes uppväxt. Hela hennes identitet, berättar hon. Men det fanns ett ställe där Emelie kände sig älskad och behövd och det var i stallet. Under flera år tog hon sin tillflykt till hästarna där hon för en stund kunde känna sig hel.
- Hästarna behöver en och sviker en aldrig. Jag hängde på ridskolan i området och där fanns en häst som ingen vågade gå in till förutom ridskolechefen. Men den hästen lät mig sitta där i boxen i lugn och ro. Eftersom min styvfar förbjöd mig att vara i stallet under en lång period skolkade jag och satt där hos hästen. En frizon klarar man sig ju inte utan, säger Emelie.

I högstadiet var Emelie så smal och blek att hon kallades "spöket". Ändå var det ingen vuxen som såg henne, på riktigt. I fyra år gick hon till skolans kurator för att prata. Men hon berättade aldrig om övergreppen eller misshandeln.
- Har man alltid blivit sviken av vuxenvärlden så är man alltid starkast ensam tycker man om man är liten, säger Emelie.

Det var i högstadiet som tre av Emelies skolkamrater tillsammans med en socialsekreterare och skolkuratorn fick henne att berätta om sin situation hemma. Styvpappan hamnade i fängelse. Men det var först två år senare som Emelie vågade berätta om våldtäkterna. Hon vittnade i rätten och styvpappan blev dömd för grov våldtäkt och hamnade i fängelse i sex år.

Idag försöker Emelies mamma på sitt sätt reparera alla skador och ställa så mycket som möjligt till rätta. Och Emelie själv vill gärna berätta om sitt liv för att kanske kunna hjälpa någon annan i en liknande situation.
- Det har jag gått igenom och att jag går ut och pratar om det, hoppas jag kan hjälpa en enda själ. Då är jag lycklig för livet, säger Emelie.

Idag har Emelie tagit sig ett annat namn.

Jag som gjort dokumentären jobbar både som skrivande journalist och med radio. Ett av de ämnen som under åren engagerat mig alltmer är barnrättsfrågor, men också ämnen som handlar om vilka vi är som människor. Och om den evig frågan: vad är det som avgör om vi är den som säger ifrån och gör något eller den som förblir tyst och passiv. Oavsett en civilkurage-lag eller inte.

Emelie kom jag i kontakt med då jag för några år sen gjorde research om att lagen skulle ändras så att barn som bevittnar våld i hemmet inte bara betraktas som vittnen, utan också som brottsoffer. Efter att ha pratat med Emelie i telefon förstod jag att hon inte bara bevittnat våld utan gått igenom en barndom där hon själv varit ett offer för både våld och sexuellt våld. Därtill ett barn som tystades av hot och terror. Emelie vill nu berätta sin historia för att på så vis ge alla rädda barn i mörkertalets land modet att våga börja prata och förstå att det är inte deras skuld, inte deras skam. Hon vill visa dem att det finns hjälp att få. Det gäller bara att man hittar de rätta människorna som vågar och orkar lyssna. Men ju mer man pratar desto lättare är det att förr eller senare hitta dem. Ofta är det väl också dessa människor som ställer den där avgörande frågan.

Modets motpol är inte alltid fegheten, utan bekvämligheten. Att inte gripa in därför att det är jobbigt att själv bli indragen och på så vis kanske också påverkad.

För några år sen var jag på ett möte där ordförande för BRIS berättade att ibland har vuxna inom skolan sagt till honom: ”Men om jag anmäler, hur ska jag kunna möta den förälderns blick om det inte är något? Han svar var då: ” Fråga dig istället hur du kan se in i barnets ögon varje dag och veta att du inget gör?” Eller som Emelie på värmländska säger om alla som möter barn i fara: De ska inte vara ”feschliga”. För som sagt, när det värsta ha hänt kan det bara bli bättre.

Av hänsyn till Emelies minderåriga syskon så har deras namn ersatts av ett pip när de nämns.

Statistisk källa, här kan man läsa om svenska barns levnadsförhållande i bland annat siffror:

Episoder(560)

Jag är min diagnos

Jag är min diagnos

Mitt under en framgångsrik karriär som datakonsult gick hon in i väggen. Sedan följde depressioner och missbruk, tills hon en dag hamnade i häktet. Hon hade fått en dom för narkotikainnehav. Men i fängelset blev hon plötsligt lugn och trygg. Sen fick hon diagnosen som förändrade livet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här är berättelsen om Agneta som först sent i livet fick veta att hon hade Aspergers syndrom. En P4 Dokumentär av Karine Mannerfelt.

14 Okt 201240min

P4 Dokumentär Älskade råka 2012-10-07 kl. 22.05

P4 Dokumentär Älskade råka 2012-10-07 kl. 22.05

Råkorna har riktigt dåligt rykte. På många håll önskar till och med deras människogrannar livet ur dem. Catharina Lundberg Göransson i Mellan Grevie i Skåne hade inte heller mycket för dem, inte för någon fågel egentligen. För 25 år sedan var hon livrädd för dem. Allt förändrades med Kajsa, en liten råkunge i nöd, som skrek efter hjälp i Catharinas trädgård. Där och då fick Catharina göra ett val. Idag lever Catharina med en hel koloni råkor i trädgården. Hon har gjort det till sin livsuppgift att förändra synen på råkan och att ta hand om de råkungar som behöver en extramamma. En P4 dokumentär av Sandra Svensson på P4 Malmöhus. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Okt 201232min

När glasugnen släcks

När glasugnen släcks

För 136 år sen tändes den första glasugnen i den lilla byn Åfors intill Lyckebyån. Under åren som följde så växte ett samhälle upp kring det som blev ett bruk. Generationer människor skapade sina liv med bruket som självklar livlina och brödkrok. Den 7 september i år släcktes den sista ugnen. Simon Moser har följt människor, den sista sommaren på bruket.Även om glasriket i småland länge varit i kris har Åfors glasbruk alltid verkat stå mer stabilt än dess grannar. Här har man satsat på sina formgivare och sitt unika konstglas. Fram tills nu. Hur kunde det bli så här? Och vad hände med frälsaren Torsten Jansson som för bara 5 år sen lyfte hela glasriket med sin ankomst. En dokumentär av Simon Moser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Okt 201234min

Pinnplockerskan

Pinnplockerskan

Det är inte så många som plockar pinnar nu för tiden. Barn gör det förstås. Och Maria Westerberg. En dag när vardagen och alla krav drev henne ut på en sorgens skogspromenad, råkade hon få syn på en lustig pinne i mossan. Den ville med henne hem och den hade ett budskap, den lilla pinnfiguren.Hon gick tillbaka till skogen för att se om hon kunde hitta en pinnfigur till. Sen dess har hon gått i skogen. Den har blivit hennes levebröd, hennes skola och hennes vän. Och när skogsmaskinerna kom allt närmre hennes skog, så var hon tvungen att försvara den. Möt Maria Vildhjärta Westerberg, pinnplockerska och skogsräddare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. "Det bor inga sagor på hyggen" Maria Westerberg En P4-Dokumentär av Jenny Berntson Djurvall, SR Kronoberg, som till vardags också jobbar som programledare på P1:s Naturmorgon. jenny.berntson@sr.se Sveriges radio granskar just nu den svenska skogen, ett samarbetet mellan P1:s Naturmorgon, Klotet, Vetenskapsradion, Ekot, Tendens Barnen och P4-Dokumentär.

23 Sep 201232min

"GHB-Lindome"

"GHB-Lindome"

Det finns de som säger att alla i Lindome vet hur man kokar drogen GHB. Medelklassförorten några mil söder om Göteborg har länge fått stå ut med ryktet om att vara en GHB-håla. Elin Joleby har återvänt till platsen hon växte upp för undersöka verkligheten bakom ryktena. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För Rickard höll missbruket på att kosta honom livet och flera av hans vänner finns inte mer. Idag har han lämnat Lindome bakom sig. 17-åriga Therese och Tanya, som bor där nu, har på nära håll sett hur illa det kan gå och är trötta på att folk inte ens slutar när vännerna dör. Elin Joleby har återvänt till orten där hon växte upp och frågar sig hur det blev såhär? Elin jobbar till vardags på SR Malmöhus.

16 Sep 201237min

Resan till Somaliland

Resan till Somaliland

För drygt ett år sedan berättade Ifrah Kirih från Jönköping historien om sin egen omskärelse i P4 Dokumentären "Smärtan där under". Dokumentären satte igång debatten både i Sverige och i hennes hemland Somaliland, en självständig, tidigare del av Somalia. Uppmärksamheten öppnade också dörrarna för den kommunalpolitiskt aktiva Ifrah att tala inför Somalilands parlament. Alexandra Svedberg , reporter på SR Jönköping, har följt med på resan hem till Ifrahs hemland, ett land hon älskar. Men också ett land där frågan om kvinnlig omskärelse skapat djupa konflikter, även i Ifrahs egen familj.Redan innan resan börjar diskussionerna om vad som får och inte får sägas när dörrarna öppnas till Ifrahs gamla hemland. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Jun 201240min

Vilhelmina Blues

Vilhelmina Blues

Om han stannar riskerar han att få leva ensam. Men det finns något i Vilhelmina han inte vill leva utan. I Vilhelmina Blues berättar killar om längtan och drömmar och om att våga stanna kvar. En dokumentär av Ola Hemström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nils Fahlén skrev låten Vilhelminas Pojkar, en lokal hit som beskriver killars längtan och drömmar om kärlek i Vilhelmina. Eric Axelsson drömmer också musikerdrömmar men han vill inte heller flytta.- Måste nästan uppleva det för att förstå den där kärleken till naturen och Vilhelmina, säger han. Robin Gogberg har lovat sin flickvän att inte stanna kvar i Norrland. I Vilhelmina Blues berättar killar i Vilhelmina om sina tankar om att stanna kvar trots arbetslösheten. Var femte kille mellan 18 och 24 är utan jobb. I omvärldens ögon beskrivs de ofta som de som blev kvar. Men vem är det egentligen som vinner, den som far eller den som blir kvar? Vad är det Vilhelminas pojkar har hittat - i Vilhelmina? En P4-Dokumentär om att våga stanna kvar, av Ola Hemström.

27 Mai 201239min

Joel och havet

Joel och havet

Längst ut på klipporna där land möter hav bor musselodlaren Joel Haamer.Han har jobbat hela sitt liv för att rädda havet. Nu är Joel sjuk i ALS och ska snart dö, men innan dess så vill han berätta om sin vision för havet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör Joel berätta om sin dröm om ett hav vi behandlar som en trädgård istället för en soptipp. Hör hans partner Ninni berätta om vad Joels kamp betyder för deras sista tid tillsammans. Om hur man gör för att älska även i närheten av döden. En P4-dokumentär av Amanda Glans, mottagare av Stora journalistpriset som Årets berättare 2011.

20 Mai 201247min

Populært innen Samfunn

giver-og-gjengen-vg
aftenpodden
rss-spartsklubben
konspirasjonspodden
aftenpodden-usa
rss-nesten-hele-uka-med-lepperod
popradet
intervjuet
sophie-leser
wolfgang-wee-uncut
grenselos
relasjonspodden-med-dora-thorhallsdottir-kjersti-idem
synnve-og-vanessa
lydartikler-fra-aftenposten
frokostshowet-pa-p5
rss-dannet-uten-piano
fladseth
alt-fortalt
min-barneoppdragelse
den-politiske-situasjonen