Historiens sämsta föräldrar

På toppen av berget Monte Polizzo på västra Sicilien finns ruinerna av en svunnen antik stad. Sedan fyrtio år tillbaka har arkeologerna försökt tolka fynden från Monte Polizzo och långsamt framträder bilden av ett folk som den grekiske historikern Thukydides kallade elymer. - Vi vet fortfarande mycket lite om elymerna, men genom att rikta sökljuset mot detta folk, som alltid stått i skuggan av greker, karthager och romare, hoppas vi få en ny bild av antikens värld, säger Sebastiano Tusa, arkeologiprofessor som ansvarar för de antika fornlämningarna på västra Sicilien. Elymernas språk är fortfarande en gåta, men bilden av deras kultur och religion, med jaktgudinnan som en central kultperson, blir allt tydligare. I höst leder också den svenske arkeologen Christian Mühlenbock nya utgrävningar på platsen. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också ny forskning kring den svenska säkerhetstjänstens historia. Historikern Jenny Langkjaer har i en aktuell avhandling undersökt hur övervakningen av den tidiga arbetarrörelsen och invandrade svenskar ledde till formerandet av dagens moderna säkerhetstjänst. - Det är tydligt att säkerhetstjänsten redan från början tänjde på befintliga bestämmelser och använde brottsbekämpande metoder i sin övervakning av människor som inte begått något brott, säger hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

5 Mai 201124min

Redan på medeltiden trodde man på blodsugande gengångare, och på 1800-talet gick greve Dracula i bräschen för en vampyrboom. Författaren Katarina Harrison Lindbergh är aktuell med en bok om vampyrernas historia. - På medeltiden var vampyrer ett reellt problem som spred farliga smittor, och på 1800-talet gick vampyrdebattens vågor höga, säger Katarina Harrison Lindbergh. Vetenskapsradion Historia dyker också ner i Dagens Nyheter-annonsernas dolda värld. I den aktuella boken Öronbrosk önskas lyfter författarna Carl-Johan och Oscar Svensson såväl roliga som galna, men också sorliga och tankeväckande kontaktannonser under 150 år. - Annonserna är små berättelser i sig som säger mycket om den lilla människans historia i vårt land, menar författarna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

28 Apr 201124min

För sextio år sedan byggdes den första plastbåten i Sverige, vid Allmags varv på Orust. Vetenskapsradion Historia berättar om båtbyggnadstraditionerna i den här trakten, och hur plastbåtsindustrin kom att revolutionera Orust. - Det här var som en andra industriell revolution, berättar historikern Lars Nyström vid Göteborgs universitet. Men misstänksamheten mot plasten var stor på Orust, och många arbetare arbetade i farliga miljöer med giftiga styrénångor. - Vi visste ju inte hur farligt det här var, men vi tyckte inte om det och märkte ju hur det kliade i halsen och snurrade i huvudet, berättar Olle Andersson, som jobbade vid Allmags varv på 1950-talet. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också att det nu gått femtio år sedan Vasaskeppet bärgades från bottnen i Stockholms ström. Från att från början ha varit ett flytande propagandaprojekt kom Vasan att få helt andra politiska betydelser vid tiden för bärgningen. - Bärgningen av Vasaskeppet iscensattes av en liten grupp män som ville återuppliva intresset för den svenska stormaktstiden, berättar Henrik Arnstad, författare och historiker som undersökt bärgningens historia. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

21 Apr 201124min

Nu har minnesindustrin kring det amerikanska inbördeskriget dragit igång. Muséer, mediebolag, historiska föreningar och bokförlag jobbar på högvarv för att fånga upp det enorma intresset kring inbördeskrigets 150-årsmarkering. Vetenskapsradion Historia reser till South Carolina, platsen där kriget började, för att ta reda på hur USA idag minns den blodigaste konflikten i sin historia. - Det här är ett oläkt sår ännu idag, menar historikern Daniel Lesesne, och inte minst i Södern står kriget fortfarande som symbol för en förlorad chans. Vetenskapsradion Historia träffar också människorna som flyr nutiden för att istället ikläda sig rollen som nord- och sydstatssoldater i rekonstruerade fältslag från inbördeskrigets dagar. - Det här är ett sätt att återuppleva historien, menar en av inbördeskrigsentusiasterna. Men återskapandet av historien har också politiska undertoner. Många av entusiasterna i South Carolina är också engagerade i konservativa föreningar som fortfarande drömmer om tiden då sydstaterna bildade en självständig nation, baserad på svart slavarbetskraft. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

14 Apr 201124min

På morgonen den 12 april 1861 avlossades de första skotten mot Fort Sumter i Charlestons hamn. Detta markerade starten på det amerikanska inbördeskriget, USA:s blodigaste krig, där sammanlagt en miljon amerikaner miste livet. Nu, 150 år efteråt, vänds USA:s blickar mot Fort Sumter, platsen där allting började, och Vetenskapsradion Historia reser dit för att ta reda på hur kriget bröt och och varför det skulle bli en så blodig affär. - Det här var en fruktansvärd historia, och ett orättfärdigt krig, som borde ha kunnat undvikits, menar historikern Thomas S Tisdale. Men frågan är om södra och norra USA hade kunnat jämka ihop sina olika kulturer och ekonomier utan våld. Två fundamentalt olika samhällssystem stod mot varandra, och när antislaveripresidenten Abraham Lincoln röstades fram 1860 insåg de flesta att motsättningar skulle kulminera i en blodig konflikt. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

7 Apr 201124min

För 700 år sedan dömdes för första och enda gången en svensk till döden för kätteri. Mannen har gått till historien som Botulf i Gottröra och Vetenskapsradion Historia styr kosan till dagens Gottröra för att ta reda på vem Botulf egentligen var. Varför talade han illa om de heliga sakramenten, och varför uppfattades hans ord som så hotfulla av den medeltida kyrkan? Medeltidshistorikern Olle Ferm har intresserat sig för Botulfs fall, som alltså är unikt i svensk historia. Dessutom tittar Vetenskapsradion Historia närmare på mänsklighetens äldsta konstföremål, de utsmyckade ockrabitarna ifrån Blombosgrottan i Sydafrika, som tros vara bortåt 100 000 år gamla. Fynden har dragit igång en häftig debatt om hur gammal den mänskliga konstnärliga utveckligen är, och var de första konstnärerna egentligen bodde. Blombosfynden pekar mot att Sydafrika, snarare än europeiska grottmålningsplatser, var hemvist för de första konstnärerna. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

31 Mar 201124min

Praktfulla slott, rika städer och mäktiga fornfynd skulle på 1600-talet sälja in stormakten Sverige på kontinenten. Mannen som fick jobbet att skapa bilden av stormakten var Erik Dahlberg och hans praktverk Suecia Antiqua et Hodierna har kommit att prägla vår bild av det svenska 1600-talet. - Jag tror att de flesta av oss idag skulle känna igen hans bilder, vilket nog är ganska unikt för en bok ifrån 1600-talet, berättar historikern Jonas Nordin vid Kungliga Biblioteket. Vetenskapsradion Historia bläddrar bland plancherna på slott och borgar, och närstuderar vad de små människofigurerna i förgrunden egentligen sysslar med. - Här finns exempel på en person som står och urinerar mot Wrangelska palatset, visar Jonas Nordin, men faktum är att många av figurerna egentligen är fransoser, inte svenskar. Kungliga Bibliotekets digitaliserade version av Suecia Antuqua et Hodierna hittar du . Vetenskapsradion Historia granskar också bioaktuella filmen The Way Back tillsammans med historikern Thomas Roth. En berättelse, inspirerad av verkliga händelser, om en makalös flykt från ett sovjetiskt gulagläger genom sibiriska skogar, kinesiska öknar och över Himalaya. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Mar 201124min

Knästående och med händerna knäppta som en svensk Lucia. Så bad medeltidens svenska bönder. Religionsvetaren Viktor Aldrin har som förste forskare gjort de medeltida bönderna hörda igen, efter mer än 500 års tystnad. - Man bad till gud, Jesus och Maria, men faktiskt förvånandsvärt sällan till helgonen, berättar han. Bara i extremfall, när man led av svåra sjukdomar, eller då nära anhöriga låg för döden, tycks helgonen ha kallats in i bönerna, menar Viktor Aldrin, som gått igenom de få historiska källor som skvallrar hur och varför vanligt folk bad under medeltiden. - För dåtidens människor var religionen allt, och det mesta handlade om att förbereda sig för livet efter detta, men trots skillnaderna i tid verkar innehållet i bönerna och sättet som folk bad på, skilja sig mycket litet genom seklerna, berättar Viktor Aldrin. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också aktuell forskning om medeltidens klosterkultur. Historikern Wojtek Jezierski har undersökt det medeltida benediktinerklostret i Sankt Gallen i nuvarande Schweiz, där livet i stor utsträckning påminde om verkligheten i dagens fängelser eller mentalsjukhus. - Om man betraktar klostret på samma sätt som vi gör med dagens slutna institutioner kommer man närmre klosterlivet som det kan ha tett sig under medeltiden, menar forskaren. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Mar 201124min