Metaforerna som ständigt missförstås
Språket7 Apr

Metaforerna som ständigt missförstås

Att använda idiom och metaforer i sitt språk kan vara effektfullt. Men inte om det blir fel. Och fel blir det, fråga bara deltagarna i Love is Blind.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Många metaforer är äldre, och ibland säger vi fel för att det kan vara svårt att förstå hur orden i sig hänger ihop idag.

– Ett klassiskt exempel är att dra alla över en kam, som ofta blandas ihop med kant. Det är lättare att föreställa sig en kant, men det heter kam, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet.

Felaktiga metaforer och idiom i ”Love is Blind”

I realityserien ”Love is Blind” blandar deltagarna ofta ihop metaforer. Det har lett till en diskussionen om hur programmet textas. ”Det var bara goda gärningar” textades med ”Vi hade bara goda avsikter”. Och ”Vi kommer lämna våra vägar här” blev ”Då kommer vi gå skilda vägar”.

Undertextarens rättningar har hyllats, men är det rätt att rätta deltagarnas språk?

– Jag hade inga problem att förstå vad deltagarna menade. Så frågan om det är något slags maktutövande där hon som textar bestämmer vad som är korrekt svenska, eller om det handlar om språkvård? säger Julia Prentice, universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet.

Språkfrågor om missförstådda metaforer

Är det verkligen positivt att använda uttrycket ”inte illa pinkat” när man menar att någon har presterat något bra?

”En dans på rosor” används ibland för något positivt. Så användes väl inte uttrycket tidigare

Varifrån kommer uttrycket ”att vara bakom flötet”?

Ibland hör man människor säga att de ”eldar upp något” när de egentligen menar ”eldar på något”. Blir inte det fel?

Var kommer ordet ”klockrent” ifrån?

Hur har metaforen ”grundbulten” lyckats ersätta ”grundstenen”?

Metaforer, idiom och fasta uttryck som nämns i programmet

Vara ute och cykla
Få något att bita i
Få blodad tand
Ha kul som ett barn på julafton
Kaka på kaka
Ge sig i kast med
Dra sitt strå till stacken
Kasta yxan i sjön
Inte illa pinkat
En dans på rosor
Ingen ko på isen
Det går som tåget
Som ett brev på posten
Dra alla över en kam
Göra någon en björntjänst
Å någons vägnar
Munsbit
Hårdra
Gråta krokodiltårar
Vara bakom flötet
Klockrent
Grundbulten

Lär dig mer om metaforer

Läs doktorsavhandlingen På rak sak av Julia Prentice, från Göteborgs universitet (från 2010).

Läs artikeln Därför ställer metaforer till det för sva-elever av Påhl Ruin, från Vi lärare, (från 2024).

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst: Julia Prentice är universitetslektor och docent i svenska som andraspråk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Episoder(925)

Tolka mig rätt

Tolka mig rätt

Sametingets ordförande Lars-Anders Baer är överraskad och glad över nyheten i förra veckan att regeringen nu vill öka anslagen till de nationella minoriteterna i Sverige från 10 miljoner till 80 miljoner årligen. De så kallade förvaltningsområdena för finska och samiska utökas med ytterligare 18 respektive 13 kommuner och det blir två språkcentra för samiska i Östersund och Tärnaby.I ett reportage om barn med språkstörningar möter vi Colin Holmén. Han är drygt fyra år, pratar mycket och gärna, men nästan ingen förstår vad han säger. Det har hänt att han i stället skrivit ett ord han förgäves försökt säga, berättar hans pappa. Omkring 6 procent av alla barn har språkförsening och Colins mamma hade själva samma svårigheter när hon var barn. I veckans program berättar Colins föräldrar Anna och Christian Holmén och logopeden Eva Sahlberg om träning för barn med språkstörningar och när man som förälder ska söka hjälp.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om situationer där man kan börja fundera över innehållet i budskapet.- vad ska man med språkvårdare till- förnyelsebar eller förnybar?- är det skillnad på inrikes transporter och inrikestransporter?- timme eller timma?- de stod med böjda huvuden. Eller ska det vara med böjt huvud? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

3 Feb 200924min

Karaoke och kakofoni - hur ska det låta?

Karaoke och kakofoni - hur ska det låta?

Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge.Professor Lars-Gunnar Andersson talar också om förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?Alla uttalsfrågor i veckans program:- olika sorters r-ljud. Vad händer?- erkänna som uttalas ärkänna- hur snabbt ska stavningen rätta sig efter ett förändrat uttal?- ordet som stavas stod med uttalas stog- varför stavar vi müsli med tyskt y, som enda ord i svenskan?- über som allmänt förstärkande led, som i übersmart- kakofoni som blir kakafoni på svenska- varför säger vi kareoke när det heter karaoke?- smoking, ett plagg med flera uttal- finns det någon enkel regel för uttal av utländska ord med u i?- Bombay eller Mumbai, Peking eller Beijing? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

27 Jan 200924min

Små barn kan - om läsning och låtsaslek

Små barn kan - om läsning och låtsaslek

Långt före läsåldern har små barn ett förhållande till böcker, text och läsning som är mycket starkare än vad vuxenvärlden brukar föreställa sig. Det säger Elisabeth Björklund som nyligen disputerade på sin forskning. Hon visar hur förskolebarn berättar ur böcker, umgås med dem, tolkar tecken på skyltar och säger där står det att...Elisabeth Björklund disputerade vid Göteborgs universitet vid institutionen för pedagogik och didaktik. Avhandlingen heter Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Kognitionsforskaren Mikael Jensens forskning kompletterar bilden av det språkligt välutvecklade förskolebarnet med sin forskning om barns låtsaslekar.- Barnens låtsaslek är oerhört komplex och inom den ryms komplicerade regler för hur man uttrycker avsikt, säger han.Han doktorerade före jul vid Göteborgs universitet.Avhandlingens titel är Kognitiv utveckling och låtsaslekens mysterier.Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor.- presenssjuka i idrotten- dem i stället för de i skrift- gå sitt öde till möte eller mötes Kommentera gärna direkt här! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Jan 200924min

Starkare glädje på jiddisch

Starkare glädje på jiddisch

I veckans program talar vi om jiddisch, ett av Sveriges fem officiella minoritetsspråk. Jiddisch har talats i Sverige i över 200 år, men idag är det bara omkring 4000 människor som behärskar språket. För de flesta är det inte huvudspråk, men både glädje och sorg känns starkare på jiddisch, berättar Susanne Sznajderman Rytz. Hon engagerar sig för språkets framtid i Judiska Centralrådet i Sverige och vi besöker henne hemma i bostaden i Sandared utanför Borås när hon och hennes man Salomon Rytz förbereder en sabbatsmåltid tillsamman med hans föräldrar, Leon och Esther Rytz. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om grammatik:- konstig ordföljd: betalar gör du på bussen- ny konstruktion: för mig att få den möjligheten är...- ifrågasatt uttryckssätt: den första att...- olika sorters dåtid: vad menar vi med imperfekt och preteritum?Länkar som nämns i programmet: Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Jan 200924min

Nytt år och nya ord

Nytt år och nya ord

Veckans program handlar om nyord. Birgitta Lindgren på Språkrådet har gjort en lista över trettio nyord och kommenterar några tendenser.Lars-Gunnar Andersson talar om vår aldrig sinande förmåga att bilda nya ord och kommenterar lyssnarbrev om:- trendiga ord i tidningstext- konstiga ord i vardagliga sammanhang- vision - vad betyder det nu för tiden?- varför hemskt i tack så hemskt mycket?Kenth Andreasson, biträdande redaktionschef på Göteborgs-Posten, talar om läsarnas klagomål på språket i tidningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

6 Jan 200924min

Språkfrågor som inte kan underskattas...eller överskattas? - Denna vecka utgår tisdagssändningen

Språkfrågor som inte kan underskattas...eller överskattas? - Denna vecka utgår tisdagssändningen

När ett vanligt uttryck oftare används felaktigt än på ett riktigt sätt väcker det förstås tankar.Programmet har fått många brev från lyssnare som hittat formuleringar som denna: den ekonomiska betydelsen kan inte underskattas. Professor Lars-Gunnar Andersson letar i Språkbankens material av nutida tidningstext och finner att tre gånger av fyra ville skribenten egentligen säga att betydelsen inte kan överskattasAndra små ord och uttryck som veckans lyssnarbrev tar upp är:- lite på konstiga platser- inte roligt som kraftuttryck- hon tillhör en av de bästa- betydelsen kan inte underskattas- två- och tredubbla- knappt eller nästanOla Tedin, politisk redaktör på Ystads Allehand, skickar oss en lista med nya ord han hittat under 2008. Hela listan här: I ett reportage från Nepal besöker vi bergsguiden Tarze Lama Tamang och hans familj, som berättar hur den skiftande språkpolitiken i landet påverkat familjen. I Nepal finns cirka 120 språk, det finns skolundervisning på flera av dem - men många föräldrar sätter sina barn i engelsksspråkig skola. Lena Näslund rapporterar på väg mot Everests basläger i Nepal.Skicka gärna frågor och kommentarer! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

31 Des 200824min

Julaknudor och havranekar - Språkets julbord med ord från hela landet

Julaknudor och havranekar - Språkets julbord med ord från hela landet

Vi äter hös och långkål till jul, vi smyckar våra hem med pumlor och nekar - julens ordlista vimlar av ord med rötter i den gamla, lokala vokabulären och några av dem reder vi ut i veckans upplaga av Språket. Professor Lars-Gunnar Andersson får sällskap i studion av etnolog Annika Nordström, chef för Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg. De talar om:- var kommer ordet jul ifrån?- julaknudor- julklapp- jord som soln förlät- trettondagsur- julbord- hös- julbullar och saffran- pumlor- havranekarOckså denna vecka kan du skicka in kommentarer och frågor - och varför inte önskningar av programmet inför det nya året - direkt till vår hemsida.Redaktionen önskar alla lyssnare ett gott nytt år! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Des 200824min

Språket 20081216 1320 20081217 1903 20081218 0115 20081221 1835 2008-12-16 kl. 14.00

Språket 20081216 1320 20081217 1903 20081218 0115 20081221 1835 2008-12-16 kl. 14.00

Vetenskapsradion Språket, om svensk romani och språkfrågor och svar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Des 200824min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
rekommandert
tingenes-tilstand
rss-rekommandert
sinnsyn
jss
villmarksliv
tomprat-med-gunnar-tjomlid
rss-overskuddsliv
rss-paradigmepodden
forskningno
doktor-fives-podcast
abid-nadia-skyld-og-skam
dekodet-2
fjellsportpodden
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
sovnpodden
nevropodden
aldring-og-helse-podden
noen-har-snakket-sammen