Polisarbete på Bellman noir-tiden

Vetenskapsradion Historia i P1 den 20 november 13.20, repris 22 november 19.35 samt 26 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hon var den första kvinnan i Svenska Akademin och den första kvinnliga nobelpristagaren i litteratur. Men 150-årsjubilerande Selma Lagerlöf var också godsägarinna i Värmland. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar denna okända del av författarinnans liv.Gården Mårbacka var Selma Lagerlöfs barndomshem, men på grund av ekonomiska bekymmer var familjen tvungen att göra sig av med huset och ägorna när Selma var trettio år. Efter Selma Lagerlöfs succé med ”Gösta Berlings saga” och med hjälp av prispengarna från Nobelstiftelsen fick hon ekonomiska medel att köpa tillbaka Mårbacka och omvandla det till en ståtlig herrgård.- Hon anlitade Sveriges mest uppburna arkitekt och specialbeställde allt inför renoveringen, berättar Britt Wendling, intendent på Mårbacka.Köpet och ombyggnaden av Mårbacka blev dock en dyr affär för Selma Lagerlöf. Hennes frikostiga löner till tjänstefolket grävde också djupa hål i Selma Lagerlöfs förmögenhet.- Hon lade ner hela sin själ och såväl tid och mycket pengar i Mårbacka, men trots att Mårbacka var en dålig affär för henne så tror jag aldrig att hon ångrade sitt beslut att köpa tillbaka sitt älskade barndomshem, säger Britt Wendling.Läs mer om Selma Lagerlöf på Sveriges Radios hyllningssida: Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också 200-årsminnet av konventionen i Olkijoki, överenskommelsen mellan Sveriges och Ryssland som definitivt avgjorde Finlands öde. Armémuseets Thomas Roth berättar om bakgrunden till konventionen och vilka konsekvenser som Rysslands ockupation av Finland fick på kort sikt.Programledare är Tobias Svanelid.

20 Nov 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 13 november 13.20, repris 15 november 19.35 samt 19 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vad döljer sig i Svarta Jorden på Birka? De arkeologiska utgrävningarna av vikingastaden i Mälaren har begränsats av höga kostnader, men nu har arkeologerna fått ny teknologi till sin hjälp. Med georadar kan resterna efter Birkas hus och gator undersökas betydligt billigare och utan att man behöver sätta en enda spade i marken.- Det här är en helt revolutionerande teknik som på alla sätt förbättrar våra arkeologiska undersökningar, berättar Immo Trinks på Riksantikvarieämbetet. Med hjälp av georadar kommer vi sannolikt att få en helt ny bild av vikingastaden.Vetenskapsradion Historia besöker Birka för att vara med när tekniken används.I programmet träffar vi också de homosexuella vikingarna. Historikern Hanna Winkvist, aktuell med boken ”Undantagsmänniskor”, berättar i den andra delen i serien om homosexualitetens historia om manlig kärlek och sexulitet under vikingatiden.Programledare är Tobias Svanelid.

13 Nov 200825min

Den historiska papparollen. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

6 Nov 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 30 oktober 13.20, repris 1 november 19.35 samt 5 november 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur vi har begravts och var vi har funnit vår sista viloplats är något som ständigt förändrats genom historien. Vetenskapsradion Historia besöker Hedvig Eleonoras kyrkogård i Stockholm för att kartlägger trenderna inom våra svenska begravningsceremonier från 1600-talet fram till vår egen tid.- I slutet av 1700-talet började man betrakta städernas kyrkogårdar som sanitära olägenheter, och därför flyttade man många begravningsplatser utanför städerna, berättar konstvetaren Hedvig Schönbäck. Man ansåg att gravar i räta linjer och rader av träd skulle skapa vackrare begravningsplatser, berättar hon.Forskaren Emelie Karlsmo berättar om det faktum att många svenskar, ända in på 1930-talet, begravdes utomhus. 1900-talets nya begravningskapell blev därför ett nytt sätt hålla begravningsceremonier för såväl rika som fattiga, och en viktig åtgärd för att skapa ett mer ekonomiskt jämlikt Sverige.- I dagens multietniska Sverige har begravningskapellen fått en ännu viktigare betydelse som ett neutralt rum för personliga begravningsceremonier, säger hon.På 1600-talet var det däremot många i samhällets absoluta toppskick som inte tvekade att ståta med pråliga begravningsceremonier. Konstvetaren Cecilia Candréus studerar 1600-talets begravningsfanor, en sorts broderade flaggor som den svenska högadeln använde för att visa sin makt och rikedom ända in i döden.Vetenskapsradion Historia besöker också den pågående utställningen i New York om de amerikanska residentvalskampanjernas historia. Ända sedan 1828 har kampanjandet vuxit explosionsartat och föremålen som nu visas på New York Historical Society ger en bild av hur kampanjerna förändrats genom decennierna.Programledare: Tobias Svanelid.

30 Okt 200825min

När paradisön invaderades. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

23 Okt 200825min

IKEA firar 50 år. Programledare: Tobias Svanelid. Sänds även på lördag kl. 19.35 och natten mot onsdag kl. 01.15. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

16 Okt 200825min

Vetenskapsradion Historia i P1 den 9 oktober 13.20, repris 11 oktober 19.35 samt 15 oktober 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur gammalt är Sverige och var stod rikets vagga? Frågorna har gäckat historiker i århundraden och föder idag ett växande historieintresse där medeltidsriddaren Arn banar vägen. Myterna om Sveriges ursprung har nu också blivit föremål för ett forskningsprojekt vid högskolan i Södertörn.- Frågan om Sveriges ursprung väcktes redan på 1100-talet och är lika aktuella idag, berättar historikern Lars Hermansson.Vetenskapsradion Historia frågar sig också hur det kan komma sig att nazismen fått en så central roll i populärkulturen. Medievetaren Eva Kingsepp vid Stockholms universitet disputerar nu på en avhandling om nazismen i populärkulturen.- Nazismen hittas idag överallt, i såväl film som i datorspel och dokumentärer och vårt intresse för nazismen tycks omättligt, säger Eva Kingsepp.Dessutom avslutas serien om Alexander den Store. Arkeologiprofessorn Frands Herschend (bilden) letar efter Alexanders grav i Alexandria, en av de platser som gör anspråk på att vara Alexander den Stores sista viloplats. Programledare är Tobias Svanelid.

9 Okt 200825min

De är en av våra största invandrargrupper genom historien; tyskarna. Men hur många tyskar var det egentligen som kom till Sverige och hur viktiga var de för uppkomsten av de svenska städerna? Vetenskapsradion Historia träffar historikern Per Gunnar Sidén som undersöker tyskarnas roll för medeltidens Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Tidigare forskning har sett medeltidens tyska invandrare som enormt viktiga för Sverige, men jag menar att de nog varit betydligt färre än vad man trott, berättar Per Gunnar Sidén. Han menar till och med att medeltidens tyskar medvetet valt bort att bosätta sig i Sverige, utan istället valt Balticum och Polen. – I Sverige kunde tyskarna inte behålla de privilegier som de annars var vana vid, så därför valde de nog hellre att flytta till andra länder, säger Per Gunnar Sidén. Vetenskapsradion Historia frågar också historikern Dick Harrison hur det känns att bli seriefigur. I ett kommande seriealbum kommer nämligen en tecknad Dick Harrison resa i Tintins fotspår. Dessutom fortsätter serien om Alexander den Store. Arkeologiprofessorn Frands Herschend guidar oss genom orakeltemplet i Siwaoasen i Egypten, dit Alexander kom år 332 f Kr för att fråga prästerna om han var Zeus son... Programledare är Tobias Svanelid.

2 Okt 200825min