DN-journalister talar ut om SR-granskningen, Expressen-artikel om populär imam ifrågasatt och Guillou vs. Radionämnden

Strutsen ersätter pudeln i krishanteringI dag ska Medierna handla om när makthavare under granskning duckar och gömmer sig när de grävande journalisterna lägger an. För att istället villigt posera framför andra journalister, som är mindre pålästa och har lösare ammunition i bössan. Som när historien om den saudiska vapenfabriken exploderade och ansvarige ministern Sten Tolgfors gömde sig för Ekots grävgrupp men glatt ställde upp lite senare i SVT och glatt svarade på frågor från journalister inte kunna sätta sig in i historien lika bra som de som avslöjat affären. Eller nu senast när Uppdrag Granskning ville ställa sina frågor till mutanklagade teliachefer och möts av tystnad. Bara för att lite senare få höra dom svara på frågor i - studio ett. Åsa Welander är reporter. Twitter är inget fikarum för journalisterTwitter och andra sociala medier är det som många av oss vänder oss till när en stor nyhet inträffar. Här finns ofta ovärderlig information och direkt-från-scenen skildringar. Men också en del fällor som man lätt kan trampa i om man inte förhåller sig kall och källkritiskt som journalist.I veckan skedde det igen. I samband med massmordet i Newtown hängdes fel person ut. Det skedde i traditionella medier, både i USA och här hemma i Sverige. Men riktigt kränkande blev uppgifterna i sociala medier.En av dom som fick sätta på skämskudden för att ha hängt ut fel person på twitter var journalistprofessorn Jeff Jarvis, en av de ledande i världen när det gäller att utveckla journalistik i sociala medier. Reporter i New York: Katarina Andersson. Julsaga om snålhet och givmildhetJa, det är snart jul igen i ett land där man kan se fattiga människor gå omkring på gatorna. Där trashankar och avsigkomna stackare inte håller sig borta från folks åsyn. Medierna berättar en liten julsaga som börjar för tio år sen då Expressens reporter Ingvar Hedlund klädde ut sig till tiggare. Han satte sig utanför riksdagshuset med skylt med texten hemlös. Skänk en slant. Resultatet då blev sju ynka kronor. I tisdags gjorde han det igen. Och resultatet blev åter sju kronor. Så hur generösa är journalisterna på Expressen då? Vi skickade reportern Tonchi Percan till Expressenhuset med en sovsäck, bandare gömd i filten och en skylt med texten: Hemlös, skänk en slant. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

22 Des 201234min

Hänsyn eller ängslighet? Om pepparkaksgubbar och andra symbolerI veckan var det en välmenande fröken som ställde sig frågan om pepparkaksgubbar ska få finnas. I alla fall i ett luciatåg, i en skolklass, i Laxå.Ett genomgående tema under hösten har varit frågan om vilka ord, symboler och figurer som vi kan använda utan riskera att såra varandra. Bråken har avlöst varandra - om Tintin, Lilla hjärtat och senast igår kväll kom ju nyheten att Disney klipper bort scener inför årets Kalle Anka på Julafton. Bland annat scenen när tomten stämplar en OK stämpel på en svart docka.Tonläget har varit högt och vissa har uppträtt sårat över att diskussionen alls förs. Frågorna är laddade och många är genuint osäkra på var gränsen mellan hänsyn och överkänslighet går. Och det gör situationen lätt att utnyttja för de krafter som vill dra politiska växlar. Katarina Andersson berättar om hur en nyhet som i en annan tid knappt hade varit relevant för lokaldelen i Laxå blev en världsnyhet och spred sig från Australien till USA. Vad hände 87-åringen i Helsingborg?Minns ni berättelsen om 87-åringen i Helsingborg? Det är precis en månad sedan storyn briserade. Nyheten var att en äldre dam brutalt misshandlats på öppen gata i centrala Helsingborg. Upprördheten var stor liksom engagemanget. Men sen blev det tyst. Och nu hopar sig frågetecknen. Det finns inga vittnen, inga bilder från övervakningskameror och polisen lägger ned förundersökningen. Frågan är om det ens har hänt? Mattias Pleijel åkte till Helsingborg för att försöka ta reda på det. Nu skriver sminkföretag intervjuernaJournalistik var en gång en produkt som det var ovanligt lätt att få betalt för. Leverade man bara läsarna så kom läsarna. Så enkelt är det ju inte längre. Och nya kreativa sätt att lösa det lilla dilemmat prövas. Det är därför du måste läsa de där annonserna som bara skiljer sig från vanliga artiklar genom det dåliga språket. I förra veckan uppmärksammade branschtidningen Resumé ännu en okonventionell metod. I senaste numret av skönhetsmagasinet Feminakunde man läsa ett reportage som vid en första anblick verkar vara en helt vanlig intervju med en helt vanlig Hollywood-skådis. Men den är skriven av ett sminkföretag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

15 Des 201234min

Hur bevaka SD efter järnrören?Efter järnrören har diskussionen åter dragit igång om hur nyhetsbevakningen av Sverigedemokraterna ska och bör se ut. Vi journalister har alltid våndats över hur vi ska bevaka det partiet.I början av 1980 talet så var det BSS - extremgruppen Bevara Sverige Svenskt - som skrämde dem som hade invandrarbakgrund. BSS-anhängarna var inte välkammade, utan ofta rakade och med ibland med järnrör i nävarna. Och när BSS 1988 blev Sverigedemokraterna fortsatte partiet att präglas av brott, gatuvåld och uniformer. Men sen hände något. Attityden och partiet förändrades. Och vi journalister har sen dess hela tiden tvingats försöka bedöma om förändringen är genuin eller bara ett putsande av ytan. Sanningen om tavlan och Hörbys Starke manIbland dyker det upp historier som är så oemotståndliga att de får eget liv. Ni vet de där som både överraskar och stryker våra fördomar medhårs så starkt att de påminner om sensmoralen i en gammal folksaga.Som i fallet med Innebandypappan som tvingade sin son att gå hem för att han spelat för dåligt. Eller: historien om kommunpampen i Hörby som för skattebetalarnas pengar beställt ett jätteporträtt på sig själv utklädd till romersk härförare! Historien var rentav så bra att den gick från lokalnyhet till världsnyhet. Men vad var egentligen sant i nyheten om kommunalrådet som fått hybris? Tre månader senare åkte Tove Palén till Hörby för att ta reda på det.Vad händer efter brittiska mediekrisen?Först var det de ökända tabloidtidningarna som åkte dit. Avlyssningsskandalen satte Rupert Murdochs tidningar i skamvrån som aldrig förr. Ärevördiga public servicebolaget BBC stod vid sidan och rapporterade. Men så i höstas vände det. Plötsligt var det BBC som stod i fokus - i en slaskig pedofilskandal. Nu gottade sig Murdoch på twitter och tabloiderna eldade på. BBCs kris var värre än kanske någon tidigare.I förra veckan skiftade så fokus igen - när domare Leveson kom med sin rapport om avlyssnings- och mutskandalerna och han föreslog något som tidigare framstått som närmast otänkbart - en lagstiftning som grimma på de bitska tidningarna. Men hur kommer det att bli? Vi bad Tomas Kvarnkullen i London ta reda på det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

8 Des 201234min

Blödande tidningsbranschTidningsbranschen genomgår ju just nu ett veritabelt stålbad där sparpaket efter sparpaket leder till kraftigt nedskurna redaktioner. Pappersupplagorna sjunker och pengarna från nätannonseringen är inte i närheten att kunna täcka upp kostnaderna för journalistiken. Det är förvisso en naturlig gång i näringslivet - branscher uppstår och dör. Men de som är bekymrade över utvecklingen menar att det här är inte vilken bransch om helst. Att tidningarna har en demokratisk funktion genom att bidra till upplysta medborgare och granskning av makten. Har politiken något ansvar att rädda tidningar i den värsta krisen som branschen skådat?Publicister och branschföreträdare har dundrat. Men den högst ansvariga har varit tyst. Martin Wicklin möter kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth. KORRIGERING: I inslaget sägs felaktigt, liksom i radiosändningen, att Danmark styrs av en borgerlig minoritetsregering. Det är fel. Danmark styrs av en vänsterregering med socialdemokratisk statsminister.Danmark agerarI Danmark pågår en liknande tidningskris som den i Sverige och den har kulturminister Uffe Elbaek bestämt sig för att möta med snabba och omfattande förslag. Paul Frigyes har träffat honom.Hänger ut andra men gömmer sig självaI tisdags lade den främlingsfientliga sajten Avpixlat ut ett filmklipp som visar hur flera män, som man beskriver som muslimska invandrarungdomar utnyttjar en ung kvinna sexuellt. Ingen av de inblandades integritet skyddas, inte ens brottsoffret. Publicitetsskadan är enorm men att utkräva etiskt och juridiskt ansvar är svårt. Avpixlat gömmer sig nämligen. De hänger mer än gärna ut meningsmotståndare och oskyldiga brottsoffer men gömmer sina egna identiteter i anonymitetens mörker. Reporter: Tove Palén. Hur mycket varumärken tål tv?Det fanns en tid när reklam i teve var något som bara hände mellan programmen. I dag är varumärken och kommersiella budskap en väl integrerad del av nästan allt du ser. Genom produktplacering, PR-trick och sponsring vill företagen in sina varumärken i ditt vardagsrum. Reporter Katarina Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

1 Des 201234min

Aftonbladet hävdar seger i organhärvanFör tre år sen, i augusti 2009, publicerade Aftonbladet en artikel som ledde till en storm av kritik och till en diplomatisk kris mellan Sverige och Israel. Artikeln var skriven av Donald Boström och publicerades i kulturdelen med rubriken: Våra söner plundras på sina organ. Texten målade upp bilden att Israel dödar palestinier i syfte att stjäla deras organ. Artikeln väckte en storm av kritik. Efteråt försvarade sig kulturchefen Åsa Lindeborg med kulturjournalistikens rätt att få ställa frågor. Man hade ju inte påstått att Israel dödar och stjäl organ från palestinier utan bara ställt frågan och löst kopplat samman olika saker. Sedan dess har Aftonbladet försökt hävda seger i debatten om organhärvan. Redan i december 2010 gick kulturchefen Åsa Linderborg ut och hävdade att nya uppgifter visade att Aftonbladet hade rätt. Och i förra veckan gjorde hon det återigen. Nu med hänvisning till en artikel i tidskriften Filter. Men hade Aftonbladet rätt? Mediernas Mattias Pleijel har återvänt till den så kallade organhärvan. SAS körde chicken race i mediernaI förra veckan utspelade sig ett andlöst drama i medierna, där klockan obönhörligen tickade mot ett hotande öde. Skulle SAS gå i konkurs innan veckan var slut? Medierna rapporterade dag för dag och med stora rubriker. Det var en spännande berättelse men frågan vi ställer oss idag är om medierna verkligen gjorde sitt jobb och tolkade händelseförloppet åt sin publik eller gjorde sig till ett arena för SAS förhandlingsspel? Katarina Andersson har granskat SAS-bevakningen. Murvlar, mutkolvar och läckande poliserI England där News of the World-skandalen rullar vidare kommer det fortfarande fram nya detaljer om hur journalisternas polismutor närmade sig fantasinivåer. I veckan meddelades att två chefredaktörer nu ska åtalas för mutbrott.Och här hemma i Sverige hävdar Institutet Mot Mutor att det i princip ser likadant ut - även om skalan är en annan. Och att de där tipspengarna som betalas ut till källor kan ses som mutor. Erik Hedtjärn har undersökt om det ligger något i påståendena, om det finns tidningar som köper och poliser som säljer information i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

24 Nov 201234min

Tandlös granskning av journalist på fältetDet som publiceras i svenska medier granskas av välkända institutioner som Granskningsnämnden och Pressombudsmannen. Men de kan inte ta upp frågor om det som hänt bakom scenen, om vilseledande eller rentav kränkande arbetsmetoder. Men det finns en institution som faktiskt har i uppdrag att göra det. Den heter Yrkesetiska nämnden. Problemet är bara att den är nästan helt okänd, består bara journalister och har - när vi granskar den - inte klandrat mer än en enda journalist de senaste fem åren och aldrig nånsin uteslutit en medlem. Reporter Katarina Andersson.Scoopet gynnas av SDs lögnerExpressen har fullständigt dominerat nyhetsveckan med sina avslöjanden om Sverigedemokraterna. Tidningen ser ut att ha lyckats i detalj planera hur den granskade skulle reagera på det som publicerats och har hela tiden kunna smälla på, dag efter dag på ett sätt som påminner om den taktik som användes under IB-avslöjandet. Först locka fram lögnen. Sedan publicera bevisen. Martin Wicklin träffade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson för att prata om publiceringsstrategier och taktik.Turkiet fängslar flest journalister i världenNej, det är inte Kina, Iran eller Etiopien som har flest journalister i fängelse. Det är inte ens en diktatur, utan ett land som kandiderar till EU och prisats inte minst av svenska regeringen för sina demokratiska framsteg det senaste decenniet. Det är i Turkiet flest journalister fängslats, det visar statistik från pressfrihetsorganistionen Committee to Protect Journalists som räknade till minst 60 journalister som fängslats direkt på grund av sitt yrke i en rapport i somras. De flesta av dessa journalister är kurder och just nu är situationen extra spänd eftersom fängslade kurder - inte bara journalisterna - gått ut i en stor hungerstrejk i protest mot politiska domar. Reporter: Tomas Thorén, bosatt i Turkiet.Östhammar störst på Twitter?I förra veckan kunde vi läsa om hur Östhammars kommun blev den mest populära i hela Sverige - på det sociala nätverket Twitter. Kommunen gick plötsligt från ett hundratal följare till 35 000 och i några dagar var twitter-boomen ett mysterium, tills det kom fram att följarna var... köpta. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

17 Nov 201234min

Den mörka hemligheten på zooKalla Faktas reportage för några veckor sedan om döda djur, lögner och en fryscontainer på Parken Zoo i Eskilstuna satte känslorna i brand. Det målade upp bilden av en cynisk verksamhet där djurparksdjur dödades för att ersättas med nya, mer attraktiva för att locka besökare. Att djur avlivas på svenska djurparker är varken ovanligt eller olagligt. Trots det blev det en stor och infekterad story. Mycket på grund av att djurparkschefen i första läget förnekade att djuren avlivats och ljög om saken. Katarina Andersson har granskat Kalla Faktas inslag och berättar om en mörk hemlighet som det sällan pratas om. SvT anklagas för kampanj mot ny knarkvårdSveriges Television har fått kritik för ett dussin inslag om nya inslag i missbruksvård. De senaste åren har den svenska narkotikapolitiken förändrats. Det som kallas "skadelindring" har, med stöd i modern forskning men under betydande motstånd från vissa håll, sakta klivit in även i Sverige. SvT har i ett dussin inslag i sina nyhetsprogram Aktuellt, Rapport, ABC-nytt, Gomorron Sverige och Kommentatorerna gjort kritiska inslag om just de få inslag som finns i Stockholm av så kallad skadelindrande missbrukarvård. Men ordet skadelindring nämns inte i reportagen och något sammanhang ges inte. Kritiker anklagar nu tv-bolaget för att bedriva kampanj mot de nya inslagen i narkotikapolitiken. Reporter Caroline Jägerfeld.Tio USA på ett Kina i mediernaAldrig någonsin har ett amerikansk val bevakats så hårt av svenska medier som i år. Det visar den undersökning som medieanalysföretaget Infopack tagit fram åt oss på Medierna. Sedan maj har det skrivits omkring 7 000 svenska artiklar om det amerikanska valet. Det är tio gånger så mycket som de som skrivits om valet av Kinas nya ledare. Är det rimliga proportioner? Reporter Tove Palén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

10 Nov 201234min

Löpsedeln som fälldes När Expressen på löpet skrev att dåvarande vänsterpartiledaren Gudrun Schyman skulle spela in porrfilm, reagerade hon starkt och stämde tidningen. Striden om denna löpsedel blev också orsak till att tidningens ansvarige utgivare Joachim Berners dittills spikraka karriär bröts av. I Julia Lundbergs reportage berättar de öppenhjärtigt om känslorma som revs upp. Reportern som vägrade bli hjälte Reportern som vägrade bli hjälte kan hon kallas, dåvarande DN-reportern Ann-Marie Åsheden som kallades inför domstol för att svara på frågan om vem som var den hemliga källan till en uppgift i hennes artiklar. Hon svarade - men det ledde till stenhård kritik från kolleger, som ville att hon skulle vägrat - och genom att ta straffet för det bli en hjälte. Reporter: Katarina Andersson. Ture Nerman fick fängelse efter nazimotstånd Tidningen Trots Allt var en viktig opinionsbildare mot nazismen i Sverige under Andra världskriget. Men den svenska regeringen, som var rädd för att tidningen äventyrade landets säkerhet i en känslig tid, försökte stoppa Trots Allt. Fredrik Johnsson berättar historien om tidningen och den modiga grundaren Ture Nerman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

4 Nov 201234min