Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp
Språket10 Mars

Upp kan betyda ner och ner kan betyda upp

Upp och ner i språket. Ett hus kan brinna både upp och ner, men en upptrampad stig är någonting annat än en nedtrampad stig.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

– Man ”skriver upp” och man ”skriver ner” ungefär samma grejer, säger Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Men i ordböckerna skrivs det fram en liten, liten skillnad. Båda har betydelsebeskrivningen ”notera skriftligen”, men skriva ner något gör man ”ofta tämligen snabbt”.

Därför åker värmlänningar upp till Stockholm

Lär dig också om varför det blir vanligare att säga uppsidan och nedsidan istället för fördel och nackdel, och varför värmlänningar säger att de åker upp till Stockholm trots att det ligger österut.

– Det kan handla om att det är en social riktning: Stockholm är ett maktcentrum. Men man kan också tänka sig att det är en spegling av äldre tiders färdvägar när man åkte båt snarare än tåg till Stockholm. Värmland ligger ju norr om Vänern och ska man ta vattenvägen till Stockholm så är ju Vänern lite söderut, förklarar Susanna Karlsson.

Språkfrågor om upp och ner

Är det någon skillnad på att skriva upp något och att skriva ner något? Hur kan två motsatsord betyda ungefär samma sak?

En stig kan vara både upptrampad och nedtrampad, men betyder det samma sak?

I en artikel beskrivs ett hus ha brunnit upp och ett annat hus ha brunnit ner. Vad är skillnaden, om det finns någon?

Hur kommer det sig att orden uppsida och nersida allt oftare ersätter orden fördel och nackdel?

I Norrlands kustland säger man att man åker upp till fjällen trots att det egentligen ligger västerut. Samma sak gäller för värmlänningar som åker upp till Stockholm - som ju ligger österut från Värmland. Varför är det så?

Finns det någon skillnad på ner (med r) och ned (med d)?

Har ordet uppdrag något med ”att dra” att göra?

Vad betyder det att man sågar upp ett träd? Är det bara okunnigt språkbruk?

Mer om upp och ner i språket

Svara på frågan Heter det uppochned eller uppochner? från Frågelådan i svenska, ISOF.

Sök på ordet ”upp” i Svenska Akademiens ordböcker.

Språkvetare: Susanna Karlsson, docent i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Avsnitt(925)

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Käringkrut och dödsgyttja – gammal och ny ordkreativitet

Denna veckas Språket ägnas ord, och jordnära ord för livsviktiga ögonblick blandas med modeord. Professor Lars-Gunnar Andersson spårar dödsgyttjan och hälsocoachen i nyhetsflödet och kommenterar det förändrade innehållet i ordet amma. Folklivsforskaren Bengt af Klintberg berättar om de många folkliga orden kring en liten växt som det slagit gnistor om - lummer, förr kallad käringkrut eller många andra färgstarka ord. Veckans samtliga ordfrågor:- gravid- förlösa- vem ammar?- shorts- bengå- dator- event och förtegen - klyschor i fasta ordkombinationer?- dödsgyttja- hälsocoach Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

23 Nov 201024min

Grattis, SR:s språkpristagare!

Grattis, SR:s språkpristagare!

I veckans program presenterar vi årets mottagare av Sveriges Radios språkpris. Som vanligt är det två SR- medarbetare som uppmärksammas för att de putsar på radions kanske viktigaste verktyg - det levande språket som förmedlar kunskap, känslor och bilder. Sveriges Radios språkgrupp har filat fram följande motiveringar: Katarina Hedström, P4 Gotland - en ordglad eterröst, som lika hemtamt rör sig på kulturens och politikens arenor som på hed och klint Niklas Lindblad, P2 Musik - en verbal konsertmästare, som med värme och aldrig sviktande elegans varierar det klassiska temat Lyssnarbreven handlar denna vecka om grammatik - livskraftiga dialektord och kreativa verbböjningar får svar och kommentar av professor Lars-Gunnar Andersson.Veckans frågor:- hur många genus i svenskan och varför?- varför starka och svaga verb?- 'kanske' - kommer det från kan ske?- jag är inte den som är den- 'olaglig smuggling' - en diskussion om logik och vöerflödig information- 'skälen till varför' Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Nov 201024min

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Bra eller dåligt med lök på laxen?

Och ska man bli glad eller ledsen över en björntjänst? En gång i tiden var nog de flesta överens om innebörden i dessa och många andra uttryck, men brev till programmet vittnar om att det inte är så i dag. Också i användningen av andra fasta uttryck svajar det idag. Det konstaterar språkforskaren Julia Prentice vid Göteborgs universitet som i sin avhandling På rak sak har undersökt hur ungdomar i flerspråkiga miljöer använder vanliga fasta uttryck. - Det finns ofta inga grammatiska skäl till att dessa fasta uttryck ser ut som de gör, säger hon. Ungdomar vid Burgårdens gymnasium i Göteborg ger egna exempel på hur det kan bli fel. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om ord och uttryck. Veckans frågor:- lök på laxen,- tungan på vågen, uppföljning av en tidigare diskussion- skjutning - ett lämpligt ord?- framfusig och framfötter- vad betyder "tarrsäng"?- "de hafva aldrigt wikidt" - Snällposten och snälltåg - har snäll=snabb försvunnit ur svenska språket? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Nov 201024min

Petigt, eller?

Petigt, eller?

Veckans program är en orgie i detaljer, små detaljer som hamnar under rubriken 'grammatik', men som också skulle kunna buntas ihop under överskriften 'småsaker'. Många av frågorna erbjuder språkbrukaren ett val, säger professor Lars-Gunnar Andersson som kommenterar veckans lyssnarbrev.Välj själv om du vill vara modern och slå ett slag för ordet 'en muffin' i stället för ordlistans 'en muffins' eller vilken grad av ordentligthet du vill ha i uttalet i kulturradion! Samtliga frågor i veckans program: - slatt i stället för slagit- skillnaden mellan är skriven och blev skriven- göra eller vidta åtgärder- komma i jobb- två och en halv månad- varför ental?- en muffin eller en muffins- en boende och ett boende- flera framtider möjliga?- ingen reklam eller mycket reklam?- storlek 50-58 eller storlekar 50-58? - Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

2 Nov 201024min

Små ord i stora sammanhang

Små ord i stora sammanhang

Förr kunde både stora och små pojkar och flickor 'sutta boll' över stora delar av landet. Det får lyssnaren Klas Jacobson reda på när han vill ha sitt barndomsord utrett. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar frågor om små enstaka ord som, liksom så ofta, lyckas dra in omvärlden i resonemangen. Veckans alla lyssnarfrågor:- hur uttalas litteraturpristagaren Mario Vargas Llosas namn? Denna fråga får svar av professorn i spanska vid Göteborgs universitet, Ingmar Söhrman- spetälska- sutta- sinnevärlden- bebis- kvinnlig ungkarl- umleitung- huserar- tungan på vågen- förtjänar Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

26 Okt 201024min

Var ställer du blommorna?

Var ställer du blommorna?

Den som lär sig svenska som vuxen kommer ofta med intressanta frågor om vårt språk. I veckans program förmedlar SFI-läraren Helene Bergholtz i Höganäs flera sådana frågor till professor Lars-Gunnar Andersson. Chris Lundberg undrar om ett uttryck som mycket älg i skogen avslöjar ett modernt, distanserat förhållande till djuren och Kjell Nylén bidrar med ett tidigt minne av det nutida modeordet ett tänk. Samtliga lyssnarfrågor i veckans program: - fönsterkarm, -bänk eller -bräda? Eller bara i fönstret?- alla barn och alla barnen - skillnaden?- varför hej vännen men hej kompis?- att inleda en mening med Detta för att- ordet beforska- ett tidigt belägg för ordet tänk- ett ton räka- en massa bilar har blivit massa bilar- två personal- flera storyer Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

19 Okt 201024min

VR Språket 20101013  Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

VR Språket 20101013 Dyslexi, stavning och uttal 2010-10-12 kl. 14.00

Språket 12/10 Om dyslexi, stavning och uttal. Att ha svårt för att stava och läsa, att vara dyslektiker eller det som förr kallades ordblind, är inte enbart ett handikapp. I den nya antologin Mina bästa sidor är ordblind berättar nio framgångsrika svenskar om sin dyslexi och om hur den också bidragit till deras utveckling. En av dem är Erik Winqvist som medverkar i veckans program. Professor Lars-Gunnar Andersson besvarar lyssnarfrågor om uttal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

12 Okt 201024min

Gamla och nya mönster

Gamla och nya mönster

Ord och kartor som skapar ordning handlar veckans program om. En nyutkommen bok, Språken i Sverige, erbjuder kartor över språk, dialekter och ords utbredning i Sverige. En av bokens författare är Mats Wahlberg, forskningschef vid Institutet för språk- och folkminnen i Uppsala. Han berättar om hur gator och kvarter fått sina namn förr och i våra dagar. Professor Lars-Gunnar Andersson diskuterar språkliga konstruktioner som lyssnare finner krångliga och onödiga.- Vad den nya medicinen gör är att... - varför denna konstruktion? - Har du vad som krävs! - inhemsk eller inlånad konstruktion? - genus i norska och svenska - varför har samma ord olika genus på svenska och tyska, ex vis solen?- får alla bilda sammansatta ord?- helikopterrån - om ordsammansättningar - ettäggstvilling eller enäggstvilling? - varför heter det inte en dammsug? - varför så ofta obestämd form på ortnamn men bestämd form på sjöar och åar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

5 Okt 201024min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
barnpsykologerna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
vetenskapsradion