Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne
Vetenskapsradion22 Jan 2022

Här skulle plutoniumfabriken för svenska atombomber bli Evas granne

Det svenska utbrända kärnbränslet sågs från början som en viktig resurs, som kunde användas för att skapa kärnvapen. Hur gick det till när det i stället blev ett avfall som måste begravas i 100 000 år?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nu i slutet av januari 2022 ska regeringen besluta om bygget av slutförvaret för använt kärnbränsle i Forsmark i Uppland. I två program i Vetenskapsradion På djupet ger vi nu den historiska bakgrunden till dagens situation. I detta första program hör vi hur synen på det utbrända kärnbränslet har förändrats rejält under atomåldern. Från början sågs det som en resurs för kärnvapen, och som en anledning att bygga de första reaktorerna. Men numera ses det som ett farligt avfall som behöver begravas i 100 000 år.

Under kärnkraftens barndom i Sverige, liksom i andra länder, var tekniken starkt förknippad med viljan att kunna göra atomvapen, även om den ambitionen inte alltid var tydligt uttalad. Så småningom växte farhågorna kring kärnkraftens risker bland den svenska allmänheten, och den internationella storpolitiken spelade också in när avfallet blev alltmer svårt att hantera. Vi besöker Sveriges första forskningsreaktor, R1an vid KTH i Stockholm, och Sannäs i Bohuslän där en plutoniumfabrik planerades på 1960-talet.

Medverkande: Arne Kaijser, professor i teknikhistoria vid KTH; Leif Handberg, föreståndare för tidigare forskningsreaktorn R1 vid KTH; Eva Lantz, boende Sannäs.

Reporter: Mats Carlsson-Lénart

Producent: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Avsnitt(1000)

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

Nobelpriset i fysiologi eller medicin – De syrekänsliga cellerna 

2019 års Nobelpris i fysiologi eller medicin går till William Kaelin Jr, Peter Ratcliffe och Gregg Semenza, för upptäckten av hur celler känner av och anpassar sig till syretillgång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Katarina Sundberg och Annika Östman sänder direkt från Karolinska Institutet. I Vetandets värld berättar de om forskningen och dess betydelse, och om pristagarna. I programmet hörs: Gunilla Karlsson Hedestam vid Karolinska institutet. ProgramledareAnnika ÖstmanKatarina Sundberg ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

7 Okt 201920min

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser? Hör Vetenskapsradions bästa tips!

Vilka får årets Nobelpriser i fysiologi eller medicin, i fysik och i kemi? Nästa vecka kommer beskeden. Vetenskapsredaktionen bjöd på sina bästa tips i en direktsändning från Nobelprismuseet i Stockholm.  Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nästa vecka utses mottagarna av årets naturvetenskapliga Nobelpriser. Annika Östman tippar vilka som kan få medicinpriset, Camila Widebeck har idéer om tänkbara fysikpristagare och Lars Broström ger sin syn på vad som kan belönas med kemipris. Gustaf Klarin håller ihop samtalet som programledare. Radiopubliken är välkommen att lyssna på plats i museet som ligger vid Stortorget i Gamla Stan, Stockholm.

4 Okt 201919min

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brittiska universitet hamstrar i skuggan av Brexit

Brist på utrustning för forskning, uteblivna forskningsmedel från EU och minskade möjligheter för forskare och studenter att röra sig över gränserna. Brittiska universitet kartlägger effekterna av Brexit och förbereder sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På University College London är en fjärdedel av personalen från EU-länder utanför Storbritannien, och universitetet har många samarbeten med forskare i andra EU-länder. Uta Staiger som ingår i universitetets ledning berättar att en hel organisation byggts upp för att hantera effekterna av utträdet ur unionen, och att man lägger upp lager av sådant som kan komma att bli svårt att få tag på i tillräckliga mängder – till exempel strö till försöksmössens burar. Hur Brexit påverkar universiteten beror väldigt mycket på om någon form av avtal kommer till stånd eller inte, konstaterar både Uta Staiger i London och Julian Beer på Birmingham City University. Båda universiteten har kontakter med myndigheter för att säkerställa att de forskningsmedel från EU som kommer att falla bort ska ersättas av inhemska medel. I Vetandets värld möter vi också Alex de Ruyter, ekonom vid Birmingham City University som har byggt upp ett forskningscentrum för Brexitstudier. Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

3 Okt 201919min

Så växte Nobels idé om priset fram

Så växte Nobels idé om priset fram

I den första stora boken på decennier om donatorn Alfred Nobel söker författaren Ingrid Carlberg förklaringen till varför dynamitmagnaten instiftade de än idag så berömda priserna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har skrivits om Alfred Nobel genom åren men först nu har en stor biografi, baserad på brev, andra dokument och originalkällor, getts ut. I den nya boken "Nobel – den gåtfulle Alfred, hans värld och hans pris" försöker Ingrid Carlberg inte minst hitta bakgrunden till varför Nobel testamenterade nästan hela sin stora förmögenheter till de priser som i snart 120 år varit världens mest ansedda på sina områden. Mats Carlsson-Lénart möter Ingrid Carlberg på Nobelprismuseet i Stockholm i vars bibliotek hon arbetat med research till en del av boken. Nedan hittar du länkar till fler program om Alfred Nobels liv och om den dramatiska tillkomsten av Nobelpriserna. Programledare: Mats Carlsson-Lénart Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

1 Okt 201919min

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer troligtvis inom 10 år

Nästa pandemi kommer inom överskådlig tid enligt flera experter. Men tio år efter svininfluensan har forskningen ännu inte kunnat visa vad den ovanliga biverkan vid förra massvaccineringen berodde på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sverige har bestämt att alla i landet ska kunna få vaccin om det kommer en ny okänd smitta som sprids i flera länder, en pandemi. Men det är tekniskt komplicerat att tillverka pandemivaccin, och troligen skyddar ett pandemivaccin bättre ju tidigare det tas under en pandemi. Eftersom forskningen inte har kunnat hitta orsaken till vad som skapade den neurologiska sjukdomen narkolepsi som biverkan vid den senaste massvaccineringen, önskar den ansvarige på europeiska smittskyddsinstitutet att det bör forskas mer. ProgramledareAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se ProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se

30 Sep 201919min

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

Pandemin – 10 år efter massvaccineringen

I oktober 2009 drog massvaccineringen mot svininfluensan igång. 6 miljoner doser gavs av vaccinet Pandemrix som visade sig ha en allvarlig biverkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har över 400 personer som vaccinerade sig med Pandemrix fått narkolepsi, en kronisk sjukdom som allvarligt påverkar många aspekter av livet. Vad var det som hände det där året när svininfluensan kom? Hur påverkades människor och var det rätt att genomföra en massvaccinering? Vetandets värld inleder en serie om pandemin då - och den som komma skall. I programmet hörs: Elisabeth Widell, ordförande för Narkolepsiföreningen, Annika Linde, fd statsepidemiolog, Anders Tegnell, avd chef Folkhälsomyndigheten och statsepidemiolog, Nils Feltelius, docent och vetenskaplig rådgivare Läkemedelsverket. ProgramledarePeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.se ProducentAnnika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

29 Sep 201919min

Radion i ditt liv - Mycket mer än en källa till information

Radion i ditt liv - Mycket mer än en källa till information

För många människor är radion en ständig följeslagare i vardagen, och radions roll i våra liv har nu väckt forskarnas intresse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Radion är för många människor ständigt närvarande i vardagens sysslor och rutiner – vissa vaknar till radion, andra somnar till den, människor lyssnar på radio när de kör bil, promenerar eller håller på med hushålls- eller trädgårdsarbete. Det här har intresserat etnologen Elin Franzén vid Stockholms universitet som skriver sin doktorsavhandling om hur radiolyssnandet påverkar våra liv. Programledare: Urban Björstadius producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

26 Sep 201919min

Matematik – en lösning på sjukdomar och åldrande

Matematik – en lösning på sjukdomar och åldrande

Marija Cvijovic är docent i matematik vid Göteborgs universitet och forskar på åldrande. Med hjälp av matematik vill hon bättre förstå både friskt åldrande och de sjukdomar som ofta kommer med åldern. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marija Cvijovic leder ett forskarlag med biologer och matematiker som försöker hitta mekanismerna bakom åldrande och sjukdomar som ALS och Alzheimers. Det gör de genom att skapa matematiska modeller i datorer och genom laboratorieexperiment på jäst. Skadade proteiner i jäst har nämligen likheter med skadade proteiner hos äldre och sjuka människor. Genom matematiken kan forskarna skapa modeller och fiktiva scenarier som aldrig skulle kunna genomföras i experiment. Marija Cvijovic betonar också matematikens betydelse för tekniska framsteg inom exempelvis artificiell intelligens, nya läkemedel och maskinteknik. Programledare: Sanna Ekstedt Larsson Producent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

25 Sep 201919min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
dumma-manniskor
allt-du-velat-veta
svd-nyhetsartiklar
paranormalt-med-caroline-giertz
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
rss-vetenskapspodden
rss-vetenskapligt-talat
rss-vetenskapsradion
rss-vetenskapsradion-2
hacka-livet
barnpsykologerna
rss-broccolipodden-en-podcast-som-inte-handlar-om-broccoli
halsorevolutionen
vetenskapsradion