Hur har feminismen påverkat svenska språket?
Språket10 Juni 2014

Hur har feminismen påverkat svenska språket?

Hen, slidkrans och att använda en istället för man är ord och fenomen som som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen. Men redan för hundra år sedan spelade språket en roll i kampen för jämställdhet. På 1910-talet stred kvinnor för sin rösträtt och att behärska det offentliga språket var då helt avgörande. - Om de inte hade gjort det hade vi inte haft kvinnlig rösträtt idag, säger Karin Milles, docent i svenska vid Södertörns högskola som tillsammans med Lena Lind Palicki, språkvårdare på Språkrådet, undersöker hur den feministiska rörelsen i Sverige har påverkat vårt språk och hur språk har varit vägen till makt och inflytande. Dessutom: Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk, svarat på lyssnarfrågor bland annat om ordet meme/mem.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Veckans lyssnarfrågor

Hur ska ordet mem/meme uttalas, stavas och böjas?
Hur ska ordet "panschis" stavas?
Är dricka och dryck som substantiv likvärdig och varför har vi i så fall två ord för samma sak?

Jag har fått kritik för den här meningen i ingressen till senaste avsnittet av Språket:
"Hen, slidkrans och cisperson är ord som används idag och som kommer från den feministiska rörelsen".

Kritiken gäller att cisperson och hen inte kommer från feminismen utan från transaktivismen och att det är viktigt att inte osynliggöra det. Min mening är såklart inte att mörka eller att inte föra fram korrekt information. Efter att ha tänkt ett tag och pratat med forskarna jag intervjuade i inslaget så har jag kommit fram till att jag är helt med på att ”cisperson” är ett ord som transaktivismen skapat. Men att det går att se transaktivismen som sammankopplat med feminismen då en del av rörelsens rötter kommer från feminismen via queerteorin. Men det är kanske ett för långt resonemang och i ingressen blir det felaktigt att skriva så kort och rakt att cisperson kommer från feminismen.

Sen angående "hen" så är det ett ord som använts och lanserats av både transaktivister, feminister, och en del språkvetare. Så hen låter jag stå kvar.

/Emmy

Avsnitt(923)

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Bitch, hynda och byracka – hundarna får bära hundhuvudet

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer rasnamnen mops, pudel, corgi, dalmatiner och tax?Är hundpall ett ord? Kan tik användas både om vuxna hundar och valpar?Varifrån kommer uttrycken hundår och att "bära hundhuvudet"? Och varför är hunduttrycken negativa?Varifrån kommer de dialektala orden för hund som rakka, rakke, rattjin, sjäppa och ynda?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

22 Nov 202130min

Kan katter prata dialekt?

Kan katter prata dialekt?

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarifrån kommer uttrycket "det vete katten?"Hur kommunicerar katter med varandra och med oss människor?Vad kan man göra för att förstå sin katt bättre?Varifrån kommer det dialektala ordet fräss för hankatt och vad finns det för fler dialektala varianter för katt?Hur vanligt är det att kalla honkatter för kissa?Håller orden matte och husse på att försvinna och ersättas med mamma och pappa?Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Susanne Schötz, docent vid fonetik vid Lunds universitet och kattkommunikationsexpert. Programledare Emmy Rasper.

15 Nov 202130min

Därför uttalar alla andra fel

Därför uttalar alla andra fel

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågorVarför uttalar en del ö och u likadant så att glögg blir glugg och lögnare blir lugnare?Varför har ö så många olika uttal och hur påverkas ö av r-ljudet?Bördig eller bödig - vad är rätt stavning på det göteborgska ordet som betyder ungefär hygglig?Hur ska moppen (städredskapet mopp) och moppen (fordonet moppe) uttalas och varför skiljer det sig åt i olika dialekter?Varför säger en del interjuv?Ska bruksort uttalas med kort eller långt u-ljud?Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Johan Gross, universitetslektor i svenska som andraspråk vid Högskolan väst. Programledare Emmy Rasper

8 Nov 202130min

Bonusfamiljens nya relationsord

Bonusfamiljens nya relationsord

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Vad ska jag kallas i relation till min sons halvsyskon? Och vad kan jag kalla min sons halvsyskon? Förslag: brormor och sonbror. Vad kan barn som inte är biologiska syskon men ändå ingår i samma familj kallas? Förslag: näskon eller sviskon. Vem är jag i relation till min frus barnbarn? Förslag: moffling. Hur ska orden anhörig och närstående definieras och användas? Kan vi hitta på ett svenskt ord som liknar engelskans grandparents eller norskans besteforeldre? Förslag: låna in bästaföräldrar. Hur väl fungerar de äldre orden frände och fränka för allmänna släktingar idag? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

1 Nov 202130min

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Vad tycker Gud om grammatiskt genus?

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer ordet gud och har den nån koppling till god? Varför stavas Gud ibland med versalt G? Hur svårt är det att översätta texter från hebreiska till svenska? Hur kommer det sig att man i Tyskland fortfarande använder Luthers bibelöversättning och att man i Storbritannien läser King James Bible, men att vi i Sverige inte använder Gustav Vasas bibelöversättning från 1540-talet? Varför förekommer både "den helige Ande" och "den heliga Anden"? Varför säger de flesta "gode Gud" och inte "goda Gud"? Och spelar adjektivböjningar någon roll för uppfattningen om Gud? Kommer uttrycket “sent ska syndaren vakna” från ett kristet sammanhang? Varför översätts namnen i bibeln till olika språk och hur uttalades Jesus namn från början? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst Sören Dalevi, biskop i Karlstad stift och författare till Barnens bästa bibel. Programledare Emmy Rasper.

25 Okt 202130min

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Gå, promenera, spankulera, traska, strosa...

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varför finns det så många ord för att beskriva att någon rör sig till fots? Varifrån kommer orden lubba och kubba i betydelsen att springa? Varför finns inget bra ord för det engelska power walk? Kan vi lansera ett nytt? Varför kan man använda orden kvista, pinna, sticka och laga som rörelseverb? Varifrån kommer uttrycket “knallar och går”? Språkvetare Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

18 Okt 202130min

Så räknar du på andra språk

Så räknar du på andra språk

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans språkfrågor Varifrån kommer orden örti och förton i betydelsen många? Är det verkligen korrekt att säga att 20 är en siffra, borde det inte kallas ett tal? Varför har olika språk olika talsystem? Hur fungerar de danska och franska talsystemen? Varför finns det en regel om att man ska skriva siffrorna ett till tolv med bokstäver? Vad är en femfemma? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare Emmy Rasper.

11 Okt 202130min

Orden som saknas i svenskan

Orden som saknas i svenskan

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Saknade ord som tas upp i avsnittet Hyff. Ett ord från det svenska teckenspråket som betyder ungefär för säkerhets skull. Kan användas i formuleringar som “jag ska bara hyffkissa innan vi går”. Ett svenskt ord för det engelska early adopter. Förslag: snabbanammare, tidig användare och tidiganammare. Motsatsen till favorit. Förslag: värstahat, ofavorit, sämsta. Femtona och sjuttona och så vidare. Ord för att beskriva personer födda till exempel 2015 och 2017. Ett exklusivt och ett inkluderande vi, som gör det tydligt vilka som berörs av ett vi. Förslag: vig för ett inkluderade vi. Ett svenskt ord för feedback. Förslag: återkoppling, respons eller reaktion. Ett svenskt ord för engelskan community. Förslag: det går inte att översätta rakt av, men i olika sammanhang kan samhälle, grupp, krets, sfär och församling fungera. Dugnad. Ett ord från norskan som betyder att man går samman och hjälps åt. Varmna. Ett ord som är motsats till att svalna eller kallna. Dessutom: Vad krävs för att ett ord ska gå från att vara ett “hittepå-ord” till att betraktas som ett “riktigt ord”? Språkvetare Ylva Byrman, universitetsadjunkt i svenska språket vid Göteborgs universitet. Gäst Sara Lövestam, författare, språkvetare, domare i Lantzkampen med mera, som skrivit en krönika i Språktidningen om lexikala luckor. Programledare Emmy Rasper.

4 Okt 202130min

Populärt inom Vetenskap

p3-dystopia
paranormalt-med-caroline-giertz
dumma-manniskor
svd-nyhetsartiklar
allt-du-velat-veta
rss-vetenskapligt-talat
kapitalet-en-podd-om-ekonomi
dumforklarat
det-morka-psyket
rss-ufobortom-rimligt-tvivel
bildningspodden
sexet
rss-i-hjarnan-pa-louise-epstein
medicinvetarna
halsorevolutionen
rss-vetenskapsradion-2
rss-spraket
vetenskapsradion
rss-vetenskapspodden
rss-personlighetspodden