Jaksokuvaus
Johan & Roger träffar Per Holknekt och har ett fantastiskt samtal om alkoholism, ensamhet, gemenskap, och om att bygga upp och riva ner. Vi pratar om att prata om alkoholism, om att rida på låga hästar, om galenskaperna i Kalifornien, om alkoholen som vägen till allehanda spektakel, om att inte kunna hantera makt, om att förlora allt, om att det bara tog 4 månader att rasa från styrelserummet till socialen, om att överleva den första tiden som nykter, om att bygga upp livet igen, om det första glaset vin efter 9 år och 9 månader som nykter, om ensamheten i beroendet och gemenskapen i tillfrisknandet, om 12-stegsmöten, om att drickandet tog full fart igen och var lika hårt som tidigare, om den där dagen på bryggan ute på Ingarö, om att få en chans till, om att inte klara av att fixa sig själv, om rädslan för att be om hjälp, om att hjälpa andra genom att prata om sina egna svagheter och misslyckanden, om tipset till en beroende: ”sup på tills du slår i botten och ring mig sen”, om att känslan att vara nykter och tillfrisknande är supersvår att förmedla till en alkoholist som inte vill sluta, och Per sammanfattar med den superenkla insikten: ”när jag inte dricker bygger jag, och när jag dricker river jag ner”. Tack Per för att du delade med dig av dina tillkortakommanden, brister och misslyckanden – men också din ödmjukhet, dina insikter, ditt tillfrisknande och din kärlek till alla anhöriga.