Jaksokuvaus
Blenda Henricsson har ändå haft tur. Mitt i sorgen över att hon som ung ogift kvinna har tvingats lämna bort sitt nyfödda barn, så är hon ändå lättad över att lille Gunnar verkar ha det bra i sin nya familj. Fosterhemsförmedlaren hade sagt att Gunnars fosterfamilj var varm och kärleksfull och hemmet rent och prydligt. Det fanns dessutom ett äldre fosterbarn i familjen som såg ut att ha det riktigt bra. För att säkerställa att hon får behålla kontakten med sin son, så betalade Blenda en extra stor summa pengar till fostermamman Hilda Nilsson. Under året som gått har Hilda skickat flera vykort och brev, där Blenda får veta att sonen växer som han ska och mår gott. Men en dag får Blenda plötsligt det fullständigt förkrossande beskedet: Gunnar har dött. Han insjuknade i kikhosta och är begravd i Gällivare. Prästen i Gällivare menar dock att det inte finns någon liten pojke begravd på Gällivares kyrkogård med namnet Gunnar. Det visar sig snart att det enda som faktiskt finns kvar av Gunnar, är askan av hans lilla kropp, i Hilda Nilssons spis på Bruksgatan 5.