Medicinpristagare kombinerar friluftsliv och forskning – öppnar även nya vägar mot autoimmunasjukdomar
Nobelpristagaren Fred Ramsdell visar hur regulatoriska T-celler kan bli nyckeln till framtidens behandlingar av autoimmuna sjukdomar och svåra tumörer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Regulatoriska T-celler står i centrum för Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2025. Fred Ramsdell, som är med och delar på priset, berättar om hur en slumpmässig mutation i en särskild sorts labbmöss blev startpunkten för forskning som nu förändrar synen på immunförsvaret.Genom att förstå hur dessa celler fungerar öppnas möjligheter att bromsa autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism, Crohns sjukdom och MS – och samtidigt utveckla strategier mot cancer. Grundforskning på möss, grodor och zebrafiskar har lett till terapier som kan återställa balansen i immunsystemet.Ramsdell beskriver också utmaningen med tumörer som utnyttjar samma mekanismer för att undgå kroppens försvar, och varför forskare nu letar efter sätt att målinriktat och selektivt påverka dessa celler. Han reflekterar över hur bristande tillit till vetenskap hotar framtida framsteg och varför kommunikationen mellan forskare och allmänhet är avgörande.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se
18 Joulu 19min
3I ATLAS – den urgamla besökaren från yttre rymden
En komet från en främmande del av rymden är på tillfälligt besök. Rymdforskare hoppas få reda på så mycket som möjligt om universums hemligheter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kometen 3I ATLAS kommer att befinna sig som närmast jorden den 19 december 2025. Det är bara den tredje gången någonsin som vi upptäcker en sådan här interstellär himlakropp i vårt solsystem. Det är ett unikt tillfälle för mänskligheten att lära sig mer om rymden.Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala konstaterar att rymden alltid kan bjuda på nya överraskningar. Och astrofysikern Anders Johansen vid Lunds och Köpenhamns universitet drömmer om att få se en glimt av vad som hände innan vår sol föddes.Programledare: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
17 Joulu 19min
Djurens outgrundliga blick
Som den smartaste varelsen hittills dominerar människan jorden. Men vill vi lära oss att förstå vad djuren har att säga? Och vad händer med oss människor när evolutionen går vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 18/8–2025.En utopisk bild av framtiden som forskning av litteraturvetaren Camilla Brudin Borg visar, är att människor har lärt sig förstå vad djuren vill säga oss. Det är en gammal dröm för människan, men en sådan förståelse skulle också ställa oss inför stora etiska utmaningar och förändringar, konstaterar filosofiforskaren Petra Andersson. Och människan må dominera jorden idag, men evolutionen går ständigt vidare. Är kanske AI nästa steg? funderar forskaren och författaren Johan Frostegård.Medverkande:Petra Andersson/ forskare praktisk filosofi Göteborgs universitet, Camilla Brudin Borg/litteraturvetare Göteborgs universitet, Johan Frostegård/ överläkare författare professor Karolinska institutet, Plumes/Fransk musiker Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
16 Joulu 19min
Livliga diskussioner gav tre vänner Nobelpris för kvantfysik
Heta diskussioner böljade på fysiklabbet i Kalifornien där tre unga män samarbetade på 80-talet. Det förde dem till lyckade kvantexperiment och ett Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. John Clarke, Michel Devoret och John Martinis arbetade på universitetet i Berkeley när de beslöt sig för att ta reda på om kvantmekanikens märkliga effekter fick att få att visa sig i makroskopisk, alltså stor, skala. De lyckades, och la grunden till den kvantdatorutveckling som vi ser nu.När de besöker Stockholm för att ta emot sina Nobelmedaljer är stämningen god – och det verkar den alltid ha varit. De heta diskussionerna menar de är just det som förde dem till sanningen.Reporter: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
13 Joulu 19min
Arkiven avslöjar varför vissa genier aldrig får Nobelpriset
Lagom verkar ge bäst odds för nobelpris. Visionära pionjärer som anses för tidiga och forskare som är för mainstream nobbas av nobelkommittéerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Medicinhistorikern Nils Hansson, vid universitetet i Düsseldorf, har genom att granska Nobelarkiven sett mönster som visar varför vissa forskare får Nobelpriset medan andra, trots banbrytande idéer, förblir utan. Kommittéernas beslut formas av mer än vetenskaplig excellens. Visionära pionjärer som anses ligga för långt före sin tid får ofta vänta – eller bli utan när det gått för lång tid. Samtidigt missgynnas forskare som rör sig i alltför breda fält där många gör liknande insatser. Det finns helt enkelt för många forskare att välja bland och svårt att hitta de enskilda genombrotten. Arkivstudier avslöjar också hur sociala faktorer, kampanjer och prestige påverkar vilka som belönas. I arkiven hittar de också kontroversiella metoder, obalans mellan könen och hur strategiskt nätverkande använts för att lobba för vissa nominerade forskare. Reporter: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Victor Bortas Rydbergvictor.bortas_rydberg@sr.se
12 Joulu 19min
När kreativ förstörelse blir motorn bakom nya idéer och ekonomisk utveckling
Möt ekonomipristagaren Philippe Aghion om forskningen bakom ekonomipriset och hur nya idéer ersätter gamla och hur samhällen kan främja innovation. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ekonomisk tillväxt är mer än siffror i BNP – den handlar om idéer som ersätter gamla strukturer och skapar nya möjligheter. Teorin om kreativ förstörelse beskriver hur innovation driver utveckling, men också varför konkurrenspolitik och starka institutioner är avgörande för att processen ska fungera.Forskningen bakom årets ekonomipris har förändrat synen på tillväxt och varför en helt avreglerad marknad riskerar att bromsa innovation. Här diskuteras också hotet från korruption, behovet av ett gemensamt europeiskt ekosystem för riskkapital och hur AI kan accelerera förändring – samtidigt som arbetsmarknaden ställs inför stora utmaningar.Frågan om grön tillväxt och tillväxt med kvalitet lyfts som en central framtidsfråga.Reporter: Knut Kainz Rognerudknut.rognerud@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker: Nils Lundinnils.lundin@sr.se
11 Joulu 19min
Så hittades den genetiska nyckeln som lugnar kroppens försvarssystem
Mary Brunkow får nobelpris för ett forskningsgenombrott som förklarar varför vissa människor får autoimmuna sjukdomar och hur genetik styr processen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det här genetiska genombrottet har förändrat förståelsen av hur immunförsvaret fungerar. Forskningen visar att det i kroppens försvar finns mekanismer som bromsar angrepp mot de egna cellerna. I centrum står en gen, som visade sig vara nyckeln till att reglera så att inte alla drabbas av autoimmuna sjukdomar.Mary Brunkow gjorde mänger med försök med Scurfy-möss. De mössen hade en svår autoimmun sjukdom som liknade psoriasis.När hon och hennes kollegor började testa olika möjliga gener, så var det först vid den sista som de fick träff. Det var en gen som de helst inte hade velat få träff på eftersom den var svår att skapa direkta läkemedel emot. Genen kom att kallas FOXP3, och avslöjade att det fanns specifika T-celler som lugnade ned immunförsvaret, så kallade regulatoriska T-celler.Den här insikten har öppnat nya vägar för att förstå varför vissa människor drabbas av autoimmuna sjukdomar medan andra klarar sig.Mary Brunkow var central i den långa jakten på svaret och gjorde det oväntade fyndet som 2025 belönas med Nobelpriset i Fysiologi eller medicin. Ett pris hon delar tillsammans med Fred Ramsdell och Shimon Sakaguchi.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
9 Joulu 19min
