MiniMåndag: Jag saknar hon som sprang – men också hon som åt

Det här avsnittet handlar om sorg. Inte den högljudda, utan den stilla – över versioner av en själv som inte finns längre.

Om kroppen som förändras. Om identiteter som glider ur händerna när relationen till mat, rörelse och vikt skiftar. Om att sakna hon som sprang mil efter mil, men också hon som lagade, bakade och åt utan att tänka. Om hur båda kunde rymmas i samma människa – och hur båda nu känns långt borta.

I samtalet ryms ambivalensen som sällan får plats i berättelser om förändring: lättnaden och förlusten, friheten och tomrummet. Vad händer när det som en gång gav mening försvinner – även när det försvann av goda skäl? Och hur sörjer man ett liv man inte längre vill leva, men ändå saknar?

Det här är ett reflekterande avsnitt om att inte bli en “bättre version” av sig själv, utan en annan. Om att leva vidare med flera sanningar samtidigt. Och om att våga erkänna att utveckling också kan göra ont.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.