Förr i tiden särskrev man mer

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppskattas av alla.

– De som har ett språk som de tycker om tycker också ofta illa om att det förändras, berättar lingvisten Tore Janson som är gäst i avsnittet.

Vi går igenom folkskolans intåg, arbetarrörelsens betydelse för svenskan och förbindelsen med gotiska språket.

Särskrivning nu och då

När man går tillbaka till gamla kyrkböcker kan man också se att det särskrevs en hel del förr i tiden.

– Ju mer man lär sig om språk, desto svårare är det att vara språkpolis, säger språkvetare Henrik Rosenkvist.

Tidigare var tyska, latin och franska mer närvarande i Sverige, men nu är nästan varenda svensk engelskkunnig.

Språkfrågor i avsnittet

Varför har svenskan bara en böjningsform av ”vara” i presens, alltså ”är”? Engelskan och tyskan har ju flera stycken.

Engelska används så ofta i dagligt tal i Sverige idag, var det samma med tyskan för hundra år sedan?

Hur stor skillnad är det mellan gotiska och tidiga nordiska språk?

Vad betyder det gamla ordet ”hortuta”?

Varför särskrevs det i kyrkböckerna?

Mer om språkhistoria

Läs Svenskans historia: Språkets roll under 800 år av Tore Janson (från 2026).

Läs Äldre Västgötalagen (från sent 1200-tal).

Läs uppsatsen Från person till person av Adam Horn af Åminne (från 2022) om pluralböjning i svenska dialekter.

Läs avhandlingen Verbala förolämpningar i 1630-talets Uppsala av Erik Falk (från 2011) om bland annat ordet ”hortuta”.

Språkvetare: Henrik Rosenkvist, professor i nordiska språk vid Göteborgs universitet. Gäst i avsnittet: Tore Janson, lingvist och professor emeritus vid Stockholms universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Alexander Fogde.