AI – från diagnos till terapi
Kropp & Själ9 Touko 2023

AI – från diagnos till terapi

Inom den medicinska forskningen har AI länge varit illa ansett. Nu är t.o.m- pionjärerna förvånade över att det funkar så bra. Men skulle du vilja gå i terapi hos en AI-bot?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Filosofen Jonna Bornemark menar att man måste se till människans förmåga att tillskriva föremål liv. Det gäller även när vi pratar om AI och och AI-terapi. Att personen som chattar med AI-terapeuten snabbt kan tillskriva boten mänsklighet.

– Vi är inte som vi kanske vill tro mer rationella varelser idag, p.g.a. den tekniska utvecklingen. Vi ger redan som barn till exempel en nalle liv genom att vi pratar och delar våra hemligheter med den. Detsamma gäller med AI. Här finns inget levande eller sinnligt mottagande. AI-boten har inget självmedvetande. I den här typen av terapi måste vi vara medvetna om att den vi möter är oss själva. Den andra är en chimär.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse som var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever.

– Vi pratade inte om AI när vi skulle lansera maskinen 2016 för vi insåg snabbt att det skulle låta för futuristiskt vilket skulle göra personalen mer skeptisk. Men ändå hade man farhågor om att den här datorn skulle ersätta lärare och specialpedagoger. Det var det aldrig tal om, menar han. Nu hade man istället ett hjälpmedel och personalen kunde erbjudas ett till instrument i deras “verktygslåda”

Även Per Carlbring, professor i klinisk psykologi, har upplevt rädslor och kritiska röster när man använt AI-teknik inom till exempel terapi.

– Dels är det viktigt att veta vilken terapiform vi pratar om, dels måste vi berätta att det inte finns någon etablerad AI-terapi i Sverige idag.

Men Carlbring ser stora fördelar med AI:s inträde inom terapin. Han menar att behandlaren skulle kunna med hjälp av AI få handledning i realtid. Men då pratar man om internetbaserade behandlingar som sker på distans. Med hjälp av AI kan terapeuten få en större överblick över hela personen och snabbt se mönster i hur personen utvecklas.

Samtidigt, menar Karim Jebari, filosof, att AI-utvecklingen inte går lika snabbt som människor verkar tro och att vi därför inte borde vara oroliga.

– Vi har länge varit i en hype-fas pådriven av managementkonsulter som menade att AI skulle lösa alla problem. Men där är vi inte på ett bra tag. Fortfarande kan inte en AI ersätta någon inom vården utan man kan i bästa fall se det som ett ”stetoskop”, ett verktyg, snarare än en biträdande läkare.

Gäster i studion:

Per Carlbring, professor i klinisk psykologi vid Stockholms Universitet.
Mattias Nilsson, forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum på Karolinska institutet.
Jonna Bornemark, filosof, professor i filosofi och jobbar på Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola.
Karim Jebari, filosof, forskare vid Institutet för Framtidsstudier vid Stockholms Universitet.

Reportage: Våra reporter Sebastian Hedlund går i terapi hos en AI-bot, WYSA och träffar en mänsklig terapeut. Hur upplever han skillnaden. Och Simon Sarnecki tar oss på en historisk resan med AI för att se var vi befinner oss idag.

Programledare, Ulrika Hjalmarson Neideman.
Producent, Shang Imam

Jaksot(850)

Avslöjad av kollegorna - kom full till jobbet

Avslöjad av kollegorna - kom full till jobbet

Johan dolde sitt alkoholmissbruk i decennier. Ingen fick veta något. Tills en dag då en kollega grep in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Symtomen kan vara diffusa. Humörsvängningar, en doft av alkohol, lite för många sena ankomster. Dagens avsnitt handlar om hur man tar upp att en kollega har problem med alkohol. Vad kan kollegorna göra, och hur ska chefen fånga upp det här på ett bra sätt?Medverkande: Anna Sjöström, alkoholexpert och aktuell med boken “Alkohol på jobbet”Anders Hammarberg, leg. psykoterapeut och docent vid Karolinska institutet. Camilla Kuylenstierna som skrivit boken AnsvarsFull - om sitt liv med alkohol och som nu arbetar med att hjälpa andra med interventioner.Johan Stöde Englund Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Jensen Kidane

13 Tammi 55min

Repris: Så gör du världen snällare

Repris: Så gör du världen snällare

Är det snällt att hålla tyst om saker man inte gillar? Är det snällt att konfrontera någon som missköter sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det är snällt att ta upp saker som skaver, men det gäller att göra det på rätt sätt, menar ledarskapskonsulten Birger Lycken. Det viktigaste är att vilja andra väl, sluta gnälla och tala bakom ryggen på varandra, säger han. Och att vara snäll leder till framgång. Medverkande: Birger Lycken, ledarskapskonsult och författare till boken “Från gnäll till snäll: Hur du vinner på att vilja andra väl”Alva Appelgren, föreläsare och författareStefan Einhorn och Liv Svirsky, författare till boken “Det är inte dumt att vara snäll”Christine Namdar, forskare vid Åbo akademi och HarvardBob Hansson, författare till boken “Snällast vinner”Programledare: Ulrika Hjalmarson NediemanProducent: Ninos ChamounReporter: Olivia Sandell

6 Tammi 55min

Ta hjälp av flocken

Ta hjälp av flocken

Flockdjuret människan är beroende av andra. Vi behöver varandra för att överleva, för att bli lyckliga och för att skydda oss. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kropp & Själ blickar tillbaka på året som gått och fokuserar på hur mycket bättre vi blir tillsammans. Det handlar om äkta kärlek, sjukhusclowner och stöttande medmänniskor som gör sånt som känns svårt lättare att klara av. Dessutom spanar futuristen och trendspanaren Ida Hult i spåkulan och spår vad som händer på hälsofronten under år 2026. Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina Näslund

30 Joulu 202555min

Ta hand om julmagen

Ta hand om julmagen

Överfyllda fat med skinka, lax och prinskorv. Julborden dignar och festen kan börja. Men hur kan du göra för att magen ska klara frosseriet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varje jul kommer det flera patienter med svåra magsmärtor till akutmottagningarna, säger kirurgen Mats Lindblad.Ida Nordell beskriver smärtan som hundra gånger värre än att föda barn. Hon fick åka ambulans till akuten och det slutade med en operation. Veckans avsnitt synar julbordet. Hur kommer det sig att vi äter just den här maten på julafton, och vad kan du tänka på för att inte drabbas av paltkoma eller magbesvär?Medverkande: Ann-Sofie Backman, docent och överläkare inom gastroenterologi vid Karolinska institutet/Ersta sjukhus.Jens Linder, kock, matskribent, aktuell med boken “Allt gott”Håkan Jönsson, docent i etnologi vid Lunds universitet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Olivia Sandell

23 Joulu 202555min

Därför ska du äta choklad

Därför ska du äta choklad

Kakao har använts som medicin sedan tusentals år. Idag förknippas choklad kanske mest med njutning och sötsug, men vad gör den med dig och din kropp? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Från början var det en lyxvara som bara de rika hade råd med. Kakao såldes på apotek eller som dryck på kaffehusen. På 1800-talet uppfanns en fast form av choklad. Vi fick chokladkakor och konfektyr och den tog plats på julbordet.Förutom att det smakar gott och är festligt kan choklad påverka hur du mår. Den kan sänka ditt blodtryck. Att äta eller dricka choklad kan vara ett sätt att ta hand om sig, att bli lugn och njuta. Om du inte äter den av fel anledning.Veckans avsnitt djupdyker i vårt förhållande till den tusenåriga traditionen att inta kakaobönan i olika former.Medverkande: Isak Lindstedt, läkare specialist på blodtryck o kärlsjukdomar Johan Swahn, forskar om smak- och sinnesupplevelser vid Restaurang- och hotellhögskolan i ÖrebroRichard Tellström, måltidshistorikerTherese Fröman, psykologProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Linda Kidane och Leontine Olsbjörk

16 Joulu 202555min

Sovmorgon och tupplur - så klarar du vintersömnen

Sovmorgon och tupplur - så klarar du vintersömnen

Gaston är 14 och märker att han plötsligt är så morgontrött att han inte kan ta in vad någon säger. Under tonåren förskjuts dygnsrytmen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I tonåren blir det ofta svårt att komma upp på morgonen. Flera högstadieskolor testar just nu att senarelägga skolstarten. Eleverna får börja och sluta skoldagen en timme senare. - Många jublade när vi införde det. Jag är positiv, jag tror på det här, jag upplever att det blivit lugnare i klassrummet, säger högstadieläraren Júlía Sigurdardóttir.Veckans avsnitt handlar om dygnsrytm, sovmorgnar, tupplurar och om hur du kan göra för att återhämta dig från sömnbrist. Medverkande: John Axelsson, professor och sömnforskare vid Karolinska Institutet och Stocholms universitetLi Åslund, psykolog och forskare aktuell med boken “Tonårssömn”Malin Jakobsson, forskare som just nu studerar hur en timmes senare skolstart påverkar ungdomarna vid Hälsohögskolan, Jönköping. Júlía Sigurdardóttir, högstadielärareElin Kimland, utredare på LäkemedelsverketProgramledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia SandellBilden är en genrebild. Foto: Ulrika Hjalmarson Neideman.

9 Joulu 202555min

Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Johan upptäckte dold sjukdom på dejten

Johan träffar Sara för tredje gången. Han är kär och lite nervös. Efter middagen händer något som gör att deras liv tar en helt ny vändning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Johans nya dejt Sara har diabetes typ 1. Hon mäter sitt blodsockret efter måltiden. Han får också testa och nu upptäcker de att han är akut sjuk. Han behöver åka direkt till akuten. Hade han inte upptäckt det i tid hade han kunnat få en hjärtattack.Typ-två diabetes ökar kraftigt bland unga vuxna i Sverige. Många har sjukdomen utan att veta om det. Det kan orsaka tysta skador i kroppen. Veckans avsnitt handlar om hur du upptäcker diabetes och vad som går att göra åt sjukdomen.Medverkande: Mikael Rydén, överläkare och professor på Karolinska institutetSofia Carlsson, epidemiolog vid Karolinska institutet.Per-Ola Carlsson, överläkare och professor Uppsala universitet. Meredith Hawkins, diabetesforskare.Lina Shawali, barnmorska som blev sjuk i diabetes under tv-programmet Hela Sverige bakar.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Leontine Olsbjörk och Linda Jensen Kidane

2 Joulu 202555min

Befria oss från åldersnojan

Befria oss från åldersnojan

Inger och Yvonne sitter bänkade framför datorn. De tävlar i datorspel. Att de uppnått pensionsålder hindrar dem inte från att göra det som är kul. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inger Grotteblad började intressera sig för datorspel när hon såg sina barnbarn spela. Först fick hon höra att det inte var något för henne, men hon hade bestämt sig. Hon vill göra sånt som hon själv tycker är kul och inte ta hänsyn till andras förväntningar. Spelet på skärmen är spännande säger hon, lite som tjuv och polis. Varken Inger eller hennes kompis Yvonne tycker att man ska ta hänsyn till ålder när man väljer sina aktiviteter. Veckans avsnitt handlar om hur förutfattade meningar om ålder påverkar oss. Vad gör diskriminering på grund av ålder med hälsan och självförtroendet? Vad kan vi göra för att förhindra att vi blir styrda eller bakbundna på grund av just ålder? Medverkande: Jonas Nordling, författare till boken “Åldersnojan – varför jobba till 70 när ingen vill ha oss efter 50?”Ewa Kardell från SPF Seniorerna Tyresö, har arbetat fram en kurs i ålderismShama Persson, som startat en modellagentur där alla modeller är minst 50 plusInger Grotteblad Yvonne KalldinPetter Ströbaek Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Stina NäslundReporter: Olivia Sandell

25 Marras 202555min

Suosittua kategoriassa Yhteiskunta

olipa-kerran-otsikko
kolme-kaannekohtaa
i-dont-like-mondays
siita-on-vaikea-puhua
poks
sita
aikalisa
antin-palautepalvelu
yopuolen-tarinoita-2
rss-ootsa-kuullut-tasta
kaksi-aitia
mamma-mia
meidan-pitais-puhua
ootsa-kuullut-tasta-2
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
rss-murhan-anatomia
murha-joka-tapahtui-2
terapeuttiville-qa
rss-palmujen-varjoissa
loukussa