Kaja Kallas – varningsklockan för den ryska imperialismen

Hon har kommit att symbolisera baltstaternas knivskarpa linje mot Ryssland men den kompromisslösa hållningen mot Kreml ligger i släkten. Hör Europapoddens sommarserie om personerna som format, och formar, Europa. Idag om Kaja Kallas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Kaja Kallas föddes den 18 juni 1977 i ett Estland under sovjetisk ockupation. Hennes familj var starkt präglad av det kommunistiska förtrycket efter att hennes mormors mor, mormor och hennes då sex månader gamla mamma efter andra världskriget deporterades till Sibirien i en boskapsvagn. När Sovjetimperiet började krackelera hade Kaja Kallas just fyllt tonåring och i familjen Kallas hem smeds planer för ett nytt, självständigt och demokratiskt Estland. Pappa Siim Kallas var en tongivande figur i det estländska samhället, bland annat i rollerna som riksbankschef, utrikesminister, premiärminister och EU-kommissionär, och runt köksbordet samlades de som snart skulle styra det nya Estland. Dotter Kaja Kallas fick sitta med och lyssna. Så småningom blev hon jurist innan hon 2010 gick in i politiken och åtta år senare blev hon partiledare för Reformpartiet. När Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina hade Kaja Kallas varit Estlands premiärminister i lite mer än ett år och när landet gick till val tidigare i år blev Reformpartiet den stora vinnaren och Kaja Kallas slog nytt estnisk rekord i personliga röster. Hur präglar den estländska premiärministerns bakgrund hennes politiska gärning idag? Och hur kommer det sig att en ledare för ett land med bara 1,3 miljoner invånare, det tredje minsta landet i EU, har hela världens öron riktade mot sig?

Vad var det jag sa

Med sin historiska erfarenhet av sovjetisk ockupation har Estland länge varnat för Rysslands imperialistiska drömmar och när den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes i februari förra året var det många som gav Kaja Kallas rätt. Bland andra har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen erkänt att man borde ha lyssnat på baltstaterna när de varnade för Putin och också den finländska ledningen har gett esterna rätt för sin stenhårda linje mot Ryssland. Få länder kan helt enkelt säga “vad var det jag sa” med sådan trovärdighet som Estland. Men hur gick det egentligen till när Estland befriade sig från Sovjet och närmade sig väst? Och hur ser det ryska inflytandet ut i landet idag?

Stödet till Ukraina

Kaja Kallas har genomgående varit otvetydig i sitt stöd till Ukraina, mot den ryska invasionen, och Estland var bland de allra första länderna att skicka offensiva vapen till den ukrainska armén. I förhållande till sin egen storlek är Estland dessutom det land som har skickat flest vapen till Ukraina och samtidigt som andra Nato-länder brottas med att nå upp till försvarsalliansens tvåprocentsmål så lägger Estland hela tre procent av sin BNP på försvaret. Vilken betydelse har Estlands orubbliga stöd till Ukraina haft för kriget? Hur viktig har Kaja Kallas varit som spjutspets för hela EU:s stöd till Ukraina? Och var hade vi egentligen varit utan familjen Kallas mångåriga och ihärdiga kamp mot den ryska imperialismen?

Medverkande: Therese Larsson Hultin, utrikesanalytiker på Svenska Dagbladet, Hasse Svens, mångårig Finlands- och Baltikumkorrespondent för SVT och Dag Hartelius, tidigare ambassadör i Estland.
Programledare: Caroline Salzinger
Producent: Felicia Hassan