Per Brahe d.y – greven som förlorade kampen om högadelns inflytande

Per Brahe den yngre (1602-1680) var huvudman för en av de förnämsta ätterna i stormakten Sverige och landets största jordägare. Greve Per Brahe d.y. var högadelns främsta försvarare under en tid av hårdhänta reduktioner.

Per Brahe d.y. var inte briljant som sin främsta rival om inflytande, Axel Oxenstierna, men samvetsgrann effektiv när han fick egen beslutanderätt som generalguvernör i Finland och som greve i sitt grevskap Visingsborg. Under tiden som generalguvernör i Finland myntades uttrycket “i Grevens tid” där minnet av Brahe är ljust.

I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Erik Petersson som bland annat skrivit boken Vicekonungen - En biografi över Per Brahe den yngre.

Adelsätten Brahe var en av tre ätter som först upphöjdes till grevligt stånd. Per Brahe den yngres fader Abraham Brahe hamnade på den vinnande sidan i den blodiga kampen mellan hertig Karl och kung Sigismund, vilket gav Abraham Brahe stort inflytande.

Per Brahe d.y. skrev själv en kortfattad tankebok på lite mer än hundra sidor där han nästan punktvis sammanfattar sitt offentliga liv. Efter faderns död 1630 blev han huvudman för ätten. Med sina omfattande jordegendomar, som innefattade mark från Bohuslän till finska Österbotten, tillhörde Per Brahe d.y. tidens största jordägare. Över sitt grevskap härskade han på egen hand, vilket han manifesterade med en miniarmé på tvåhundra man i sin tjänst. Brahe var mycket medveten om sin rang. Han motsatte att utjämna skillnaderna mellan stånden eftersom alla stånd då skulle komma att likna varandra som ”fyra svinefötter”.

Han gjorde två längre utlandsresor 1618–1621 och 1623–1626 där han tillägnade sig europeisk bildning och goda språkkunskaper. Han vistades främst i det protestantiska Tyskland, men han besökte också Holland, Frankrike, Italien och England. Han studerade vid universiteten i Giessen och Strasbourg. Fadern kom att oroa sig över att Per Brahe studerade för mycket teologi - någon präst var inte familjen intresserad av att utbilda.

Efter studier utomlands inledde Per Brahe d.y en militär karriär, men det var framför allt inom den civila förvaltningen och det högsta styret av riket där han kom att göra avtryck. Han var bland annat riksdrots i 39 år med ansvar att övervaka landets justitieväsen.

Per Brahe kom tidigt att arbeta nära konungen Gustav II Adolf. 26 år gammal utnämndes han till överste i hemlandskapet Smålands kavalleriregemente. Men efter att ett flertal gånger ha varit allvarligt sjuk övergav han sin militära bana 1631.

Per Brahe kom tidigt att klättra inom den civila förvaltningen och utnämndes 1630 till riksråd. Brahe kom inte att ingå i Kristinas förmyndarregering. Han var under två perioder generalguvernör i Finland med stora maktbefogenheter och kom att grunda en rad städer i den östra rikshalvan.

Efter Karl X Gustavs död i början av 1660 stärkte Brahe ytterligare sin ställning i riket. Efter de två riksdagarna 1660 koncentrerades makten på samma sätt som efter Gustav II Adolfs död till en förmyndarregering. Ganska snart började Brahe emellertid förlora sin ställning. Han koncentrerade därefter sina ansträngningar på att sköta sitt grevskap, sitt friherredöme och sina övriga egendomar.

Omslag: Per Brahe den yngre av David Beck - Google Art Project, Public Domain.

Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia Commons

Lyssna också på Per Brahe d.ä i skuggan av kungamakten.

Klippare: Emanuel Lehtonen

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.