Erik Thedéen: Fifty fifty att vi behöver höja räntan igen

Riksbankschef Erik Thedéen om veckans räntebesked och sannolikheten för nya räntehöjningar, om varför Riksbanken vet så lite om svenskarnas tillgångar och om Riksbankens makt.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Erik Thedéen har varit riksbankschef sedan januari i år. I torsdags presenterades han sitt femte räntebesked. Efter ständiga räntehöjningar sedan maj 2022 lämnades styrräntan oförändrad på fyra procent.

Att inflationen sjunkit den senaste tiden och att kronans värde stärkts är positiva tecken. Men riskerna finns kvar och osäkerheten är fortsatt stor, framhåller Thedéen, enligt honom är det ”fifty fifty” att de behöver höja räntan med 25 punkter till längre fram.

”Dels är det en insikt av att vi helt enkelt har haft fel tidigare, och haft fel alltid åt ett håll i den här räntehöjningscykeln, nämligen vi har trott att inflationen ska ge sig men den har överraskat uppåt och det måste man ha med sig, att det finns nåt i den här inflationsprocessen som vi inte riktigt verkar förstå.”, säger Erik Thedéen.

Osäkerheter kring hur kronans värde utvecklas, ekonomins styrka och hushållens sparande är några faktorer som gör det svårt att avgöra om det blir en ny räntehöjning nästa år, säger Thedéen. Men han säger att det är hög sannolikhet att räntehöjningsracet som pågått med åtta räntehöjningar i rad sedan maj 2022 är över.

Saknar kunskap om hushållens tillgångar

Något som förvånat Riksbanken är att priser på tjänster inte sjunkit mer än de gjort, räntehöjningarna till trots. En förklaring kan vara att hushållen haft större buffertar än vad Riksbanken känt till, och att svenskarna därför kunnat spendera mer vilket gjort att företagen kunnat höja priserna.

Riksbanken har länge framhållit att det behövs bättre statistik över hushållens tillgångar och skulder. När förmögenhetsskatten togs bort 2007 försvann också statistik över svenskarnas sparande och andra tillgångar. Det här gör det svårare för Riksbanken att beräkna effekterna av penningpolitiken.

”Jag tycker att det är ett ganska stort problem. Dels för att försöka förstå efterfrågan för penningpolitiken. Men det är också ett problem för att utforma stabilitetsåtgärder. Om vi tar amorteringskravet, jag var ju tidigare chef för Finansinspektionen, det här ligger ju på Finansinspektionen. Ska man förstå risken med högt belånade hushåll, då är det väldigt bra att förstå om de också har ett sparande, för det är klart, då minskar ju risken. Och det vet vi alltså inte.”, säger Erik Thedéen.

Förra året föreslog en statlig utredning att SCB ska börja samla in avidentifierad statistik över hushållens tillgångar och skulder. Men regeringen har ännu inte tagit förslaget vidare.

”Det här är en stark önskan från Riksbanken och andra myndigheter, men det är ju ytterst politikerna som får bestämma”, säger Erik Thedéen.

Gäst: Erik Thedéen, riksbankschef
Programledare: Johar Bendjelloul
Kommentar: Kristian Åström, Ekots ekonomikommentator
Tekniker: Fabian Begnert
Producent: Maja Lagercrantz

Intervjun spelades in förmiddagen den 24 november.