Det är valyra i Finland: Carina Holmberg, Helsingfors

Här finns Sveriges Radios korrespondenters krönikor i P1 Morgon samlade som podd.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Helsingfors tisdag

Det är valyra i Finland. En ny president ska väljas. Landets främsta företrädare med ansvar för utrikes och säkerhetspolitik.

Men det är ett ämbete som innebär så mycket mer än så.

Presidentens roll i Finland är en slag semiproduktion mellan starka politiska presidenter som vi ser i Frankrike och USA och de mer ceremoniella kungligheterna som finns i monarkier som till exempel Sverige.

Det finska presidentämbetet har också monarkistiska rötter som går tillbaka till den svenska gustavianska regeringsformen på 1700-talet, när Finland var en del av Sverige. Den författningen hängde också kvar över den ryska eran/tiden fram till 1919 berättar historieprofessor Pasi Ihalainen på universitetet i Jyväskylä.

Finlands president hade också tidigare starka maktbefogenheter både i inrikes- och utrikesfrågor.

Många minns säkert Uhro Kekkonen. Finlands starke man som var president under drygt 25 år. Från 1956 och framåt. På Kekkonens tid utsågs presidenten av elektorer och kunde sitta på obegränsad tid.

Men under 1980-talet skrevs författningen om och presidents maktbefogenheter begränsades.

Å 1991 var första gången som Finland valde president i ett allmänt val. Samtidigt begränsades också tiden för en sittande president till max två perioder, totalt 12 år.

Så 28 januari när Sauli Niinistös efterträdare ska väljas så är det en ganska ny företeelse att Finland röstar om en ny president.

Det kommer bli ett spännande val.

Väljarna är engagerade och allt tyder på att ingen kandidat kommer få mer än hälften av rösterna. Det går då till en andra omgång som kommer bli mellan de två toppkandidaterna.

Förhandstipsen handlar om Samlingspartiets Alexander Stubb och Pekka Haavisto, före detta utrikesminister för de gröna.

Det är ett utpräglat personval när finska folket ska välja den man vill se som sin främste företrädare.

Presidenten har en stor betydelse som en stark enande faktor som representerar Finland.

Å nog finns det fortfarande lite rojalistiska drag i det finska presidentämbetet.

När presidenten kliver in i rummet så reser sig alla.

Å Självständighetsdagen den 6 december då presidenten bjuder till fest i presidentpalatset och står på röda mattan och tar emot - det är så nära du kan komma en bal på kungens slott – nästan som i en Askungesaga.

Vem det blir som bjuder till bal i år i det vackra presidentpalatset i Helsingfors det återstår att se.

Det lutar åt en valrysare i Finland.

Carina Holmberg för P1 Morgon
carina.holmberg@sverigesradio.se