Bandskatt
Släktband29 Elo 2005

Bandskatt

När Stig Svensson i Kode utanför Kungälv var 18 år i början av 1960-talet, gjorde han sin första bandinspelning av en gammal människa. Han har fortsatt alltsedan dess och har idag omkring 400 röster på band, ett helt unikt material.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

-Alltsammans började här hemma. Jag tyckte mycket om att lyssna på de gamla i min närhet och tänkte att det skulle vara bra att bevara deras berättelser, säger Stig Svensson till Släktband. Då, när han var ung tyckte hans jämnåriga att det var ett egendomligt fritidsintresse, men idag kommer samma kamrater ofta för att fråga efter band på deras egna släktingar, de som nu är borta.

I det allra första Släktband för hösten bjuder Stig på några exempel ur sitt arkiv; vi får bland annat höra historien om ”det rysliga havsvidundret” som kom simmande mot land och som de rädda men ändå tappra kustborna såg sig tvungna att slå ihjäl någon gång i slutet av 1800-talet. Att det bara var en älg hade de ingen aning om, ett sådant djur hade de aldrig sett tidigare.

Vi får också höra berättelsen om hur en familj under nödåret 1917 trodde att de måste slakta sin enda ko. Det var enda gången modern i familjen någonsin grät. En annan tapper mamma tvingades varje år sätta ut sina barn på auktion till lägstbjudande, men kunde varje år ropa hem dem genom att lägga det lägsta budet. På det sättet fick hon ändå lite hjälp från samhället.

- Det har hänt många gånger att de som berättat för mig har både gråtit och skrattat åt sina minnen, säger Stig Svensson, som gläds över den gamla generationens förmåga att berätta historier.

Efternamn
Till landsarkiven vänder sig idag en hel del människor som vill undersöka eller leta efter tidigare efternamn som släkten burit. På Landsarkivet i Härnösand arbetar Astrid Forsberg, Carina Strömberg och Louise Nyberg. De berättar att några söker sig till Landsarkivet för att hitta ett spännande och kul efternamn som släkten burit, medan andra vill byta bort sitt nuvarande efternamn och ta tillbaks ett vanligt son namn, till exempel Johansson. En ny trend verkar också vara att söka sig tillbaks och forska om den förste som hade sonnamnet i familjen för att se vem han var och vilket liv han levde.

År 1901 antogs en lag i Sverige som ändrade på efternamnsbruket. Det viktigaste med den lagen var att bruket av patronymikon, dvs sonnamn, förändrades. Från och med 1901 kunde man ansöka hos Kungl. Maj:t för att få bära ett nytt släktnamn som sedan ärvdes av barnen.

Innan namnlagen kom kunde man ta sig ett nytt namn utan att det reglerades. Och då var det vanligt att man skapade namn efter naturfenomen eller byarnas namn. Idag kan man härleda många av de här namnen till vissa landsändar. I Västerbotten är det till exempel vanligt med efternman som Marklund, Lundmark och Brännström medan det i Ångermanland var vanligt med namn som innehöll Ed och By, ex Edlund och Byström.

Stavning av efternamn är också en anledning att söka sig till arkiven. Fastän en familj alltid stavat ett namn med exemeplvi ”h” kan prästen ha stavat utan h, t ex Thörnlund- Törnlund. Det skapar bekymmer idag när papper från myndigheter stavar enligt prästernas anteckningar och inte som familjen sedan generationer brukat stava.

Vid förra sekelskiftet kom en stavningsreform som gjorde att en del präster, inte alla, bytte ut e mot ä, qv mot kv samt att h och fv försvann. Exempel på detta kan man bland annat se på stadsnamn, Hernösand blev Härnsöand och Gefle blev Gävle.

Jaksot(259)

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Märta von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märta. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märta landet för kärleken till en fransk markis. I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

12 Tammi 24min

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

5 Tammi 24min

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma. Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

29 Joulu 202524min

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal. Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

22 Joulu 202524min

Spelmannen och urmakaren Olof

Spelmannen och urmakaren Olof

På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

15 Joulu 202524min

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Joulu 202524min

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1 Joulu 202524min

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Helmi 202524min

Suosittua kategoriassa Historia

olipa-kerran-otsikko
mayday-fi
gogin-ja-janin-maailmanhistoria
huijarit
tsunami
mystista
rss-ikiuni
konginkangas
totuus-vai-salaliitto
rouva-diktaattori
sotaa-ja-historiaa-podi
rss-i-dont-like-mondays-2
rss-subjektiivinen-todistaja
rss-peter-peter
rss-sattuu-sita-suomessakin
historiaa-suomeksi
apinan-vuosi
rss-iltanuotiolla
rss-outoja-uutisia-pohjois-suomesta
historian-nurkkapoyta