Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?
Språket10 Huhti 2017

Varför kan vi säga till skogs men inte till kyrks?

Till sjöss men inte till kyrks. Till skogs men inte till jobbs. Hur ska man veta vad som är språkligt korrekt och inte? Enligt Henrik Rosenkvist har det med fornnordisk grammatik att göra.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Veckans språkfrågor

Nu ska jag till sjöss. Vad heter det när man böjer sjö på det här sättet, och varför kan man inte säga exempelvis nu ska jag till jobbs?

Varför anpassar skåningar ibland sin dialekt i radio och tv?

Varifrån kommer orden utantill och innantill?

Vad betyder ävet i uttrycket inte oävet, och varför kan man varken använda ävet eller oävet som fristående ord.

Hur länge har vi använt hälsningsfrasen hej, och finns det någon tid i historien då vi använt hejdå som hälsningsfras?

Dessutom en uppdatering om ordet rul, som vi pratade om i Språket den 6 mars och som vi har fått många lyssnarkommentarer om.

Språkvetare Henrik Rosenkvist. Programledare Emmy Rasper.

Jaksot(937)

Förr i tiden särskrev man mer

Förr i tiden särskrev man mer

Så skiljer sig svenskan nu och då. Vi följer språket tillbaka till begynnelsen när det bildades. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Språket är i ständig förändring, vilket inte alltid uppsk...

2 Helmi 30min

Så ska du inte erbjuda hjälp

Så ska du inte erbjuda hjälp

Att säga Säg till om du behöver hjälp till en kompis som ska flytta är inte så snällt som vi tror. Hör om erbjudanden som blir socialt utmanande. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Det är...

26 Tammi 30min

Det är S:et i ordet som gör det

Det är S:et i ordet som gör det

Bokstaven S är en användbar vän i språket. Den skapar genitiv, passivformer och sammansättningar. Men alla har inte samma känsla för när ett S ska in. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. –Ja...

19 Tammi 30min

Vi har inte alltid satt punkt

Vi har inte alltid satt punkt

Att använda skiljetecken i skriftspråk känns självklart idag, men så har det inte alltid varit. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Punkten kom runt år 200 före Kristus, men den som brukar...

12 Tammi 30min

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Engelskan fortsätter att ta plats i svenskan

Prank, content och talkshow är engelska ord som används i svenskan. Men varför? Dessutom pratar vi om hur engelska ord i svenskan bör uttalas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Varför anvä...

5 Tammi 30min

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Nyordslistan 2025: ”De är sämst allihop”

Wokehöger, vibbkodning och finfluerare. Panelen analyserar nyordslistan 2025 och berättar vilka som kommer att överleva och glömmas bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nyordslistan 202...

29 Joulu 202530min

Det får du kalla din ingifta moster

Det får du kalla din ingifta moster

Många firar jul med stora tjocka släkten. Men släkten består sällan enbart av personer med blodsband mellan sig. Vad ska man kalla sin morbrors fru? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Ett...

22 Joulu 202530min

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Fackspråket skapar förståelse och förvirring

Var sak har sin plats och fackspråket har definitivt sin. Vi låter terminologin få ta plats! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När man jobbar med något, eller kanske har ett specialintress...

15 Joulu 202530min

Suosittua kategoriassa Tiede

rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
rss-poliisin-mieli
utelias-mieli
rss-lihavuudesta-podcast
rss-duodecim-lehti
rss-laakaripodi
rss-opeklubi
docemilia
sotataidon-ytimessa
hippokrateen-vastaanotolla
mielipaivakirja
rss-vaasan-yliopiston-podcastit
rss-mental-race
rss-ylistys-elaimille