Främmande soldater i Sverige under andra världskriget

Sverige var neutralt under andra världskriget och soldater och officerare från stridande länder hade inte rätt att uppehålla sig i landet, enligt internationella konventioner. Sverige var därför skyldig att internera utländska soldater som genom flykt eller nedskjutningar hamnade här.

Därför upprättades interneringsläger runt om landet. Polska ubåtsmän hamnade i Mariefred, amerikanska flygare i Västerås samt för sovjetmedborgare i Krampen i Västmaland. Med tiden kom de internerade soldaterna att kunna röra sig relativt fritt i Sverige.

I avsnitt 92 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Lars Gyllenhaal som skrivit boken Andra världskriget i Sverige – Främmande makter på besök.

De första soldater att interneras i Sverige var 170 polska ubåtsmän som flydde till Sverige med tre ubåtar efter att Nazityskland besegrat deras hemland. Först internerades de bakom taggtråd i Vaxholm för att senare få en allt friare tillvaro i Mariefred under åren 1940-45.

En del Sovjetiska soldater som var krigsfångar hos tyskarna i Norge lyckades fly till Sverige. Många sovjetiska krigsfångar kom att straffas vid återkomsten för att de givit sig åt fienden.

Under perioden juli-november 1944 var 150 amerikanska bombflygaren internerade i Gränna, en filial till interneringsläger i Mullsjö. De hade nödlandat i Sverige efter uppdrag i Tyskland.

De mest omdebatterade internerade soldaterna i Sverige blev de 167 baltiska soldater som slagits för tyskarna. De väckte stor debatt när de efter påtryckningar deporterades till Sovjetunionen mot sin vilja. Det var aldrig någon debatt kring de 2700 tyska soldater som också kom att utlämnas.

Musik. Min soldat med Ulla Billquist

Bild: Ubåten Zbiks besättning på väg för att bada bastu i Vaxholm den 29 september 1939. Sörmlands museum, Creative Commons.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.