Folkhemmets besatthet av skyddsrum

Sverige är det land efter Schweiz som byggt mest skyddsrum per capita i världen. Ett av världens största skyddsrum med plats för 20 000 människor finns exempelvis under Södermalm i Stockholm. Och många av oss har spelat pingis skolornas skyddsrumskällare.

Artilleri och bombflyg kom redan under första världskriget att visa på civilbefolkningens utsatthet under det totala kriget. Senare under spanska inbördeskriget och andra världskriget fick civilbefolkningen uppleva vidden av verklig terrorbombning. Sverige studerade noggrant nazitysklands luftskydd och effekterna av bombkrig både i Spanien och Finland. Resultatet blev en enorm utbyggnad av skyddsrum för civilbefolkningen.

I avsnitt 98 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Peter Bennesved, doktorand i idéhistoria vid Umeå universitet och programledare för Historia Nus systerpodd Militärhistoriepodden. I sin forskning tittar har på skyddsrummets svenska idéhistoria.

För en svensk socialdemokratisk regeringen med en pacifistisk tradition blev frågan om luftskydd kontroversiell eftersom det betraktades som en militarisering av civilsamhället. Men andra världskriget ändrade på allt. Med hemlig inspiration från nazityskland byggde Sverige upp ett civilförsvar som investerade stora belopp att bygga skyddsrum. Talrika skyddsrum och planer för evakuering skulle göra det ekonomiskt meningslöst att bomba civilbefolkningen.Efter andra världskriget med kalla krigets atombombshot fortsatte skyddsrumsbyggande i samma takt som vi byggde nya bostäder. Tanken var att om vi evakuerade stora delar av befolkningen från städerna och skyddare de som var kvar i enorma skyddsrum skulle det vara oekonomiskt att bomba Sverige med atombomber.

Musik: Dystopia av Keith Anthony Holden, Soundblock Audio

Bild: Sprängskiss över Katarinabergets skyddsrum, Wikipedia

See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.