Blommande ängar och blommande bostadsområden

På ön Stora Fjäderägg möter vi en pärluggla på nära håll. En fågel som minskat kraftigt på senare år. Och så om vårt förhållande till björn, vildsvin, hund och häst för några tusen år sedan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Många människor har starka förhållanden till djur; både tama och vilda. Men hur har det sett ut i historien? Morgonens fältreporter Lena Näslund möter arkeologen Kent Andersson i Gamla Uppsala för att få veta mer om de första tamhundarna på våra breddgrader och om hur det gick till när jakten på vildhästar i stället övergick till avel av hästar. Kent Andersson berättar i sin bok ”Järnålderns djur” om hur vildsvinen var viktiga symboler för de krigiska svearna och om varför man ofta hittar björnklor i gravar efter män med hög status.Och så möter vi vår näst minsta uggla, pärlugglan. Fram till nyligen var den Sveriges vanligaste uggla, men på senare år har den minskat kraftigt. Reporter Lisa Henkow följde med ut i augustinatten när ringmärkarna på fågelstationen på ön Stora Fjäderägg fått en pärluggla i näten. En fluffig bekantskap, med mjuka fjädrar på såväl ben som ögonlock. Vi ringer också upp fågelforskaren Martin Green för att höra varför pärlugglan nu riskerar att hamna på rödlistan.Året har verkligen inletts i snöns tecken runt om i landet. Och den största snösmockan har nog landat i Gävleborgs län. Vi får ett snöigt vykort från reporter Joacim Lindwall som ger sig ut på skidor tillsammans med biologen Petter Hillborg.Den börjar som en rund boll och slår sedan ut som en blomma. Det handlar om svampen jordstjärna, som fotografen Robin Malmsten Havervall följt och filmat under flera månaders tid. Vi pratar med honom, och med mykologen Mikael Jeppson som är expert just på jordstjärnor.Och så här i snöns tidevarv hör vi författaren Mikael Niemi flyga fram på skidor i veckans kråkvinkel.Programledare är Mats Ottosson.

10 Tammi 1h 34min

Direkt från Skuleskogen i Ångermanland, holkkontroll hos flygekorrarna i Finland, naturdrömmar och nyårshälsningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi besöker Skuleskogens nationalpark i vinterskrud. Under sommaren strömmar det människor hit som vill uppleva den vilda och kuperade naturen men såhär i midvintern är det betydligt glesare mellan besökarna. En som har erfarenhet av området året om är författaren och fotografen Olle Backman. Fältreporter Jonatan Martinsson träffar honom för att höra mer om hans upplevelser och historierna som omgärdar det mytomspunna området. Anna Carlemalm, föreståndare på naturum Höga Kusten, guidar också i den omväxlande naturen. Från den djupa granskogen där hänglavar draperar träden till de mer öppna hällmarkerna där karga tallar blickar ut över Bottenviken.Vi frågade våra lyssnare om deras ”naturdrömmar” inför år 2026. Vi har fått många svar - allt från att bara vara ledig en dag och lyssna på fågelsång till att få uppleva något tropiskt. Påfallande många önskar att få se och fota ett vilt lodjur! Därför ringer vi upp naturfotografen Fatima Boukarchid för att få lite tips.Finlands natur är på många sätt lik den svenska, men där finns ett litet däggdjur som vi saknar: flygekorre. Flygekorrar är lite mindre än vanliga ekorrar och nattaktiva. De glidflyger mellan träden. Biologen Ralf Wistbacka från Uleåborgs universitet har inventerat flygekorrar runt österbottniska Jakobstad och funnit att de minskat med 70% de senaste 40 åren. Största orsaken är det intensiva skogsbruket med hyggen och monokulturer av tall, säger han.Vi får dessutom natur-nyårshälsningar från Japan, Grekland och Antarktis.I veckans kråkvinkel gör Lisa Henkow ett försök att ta sig an livet, och de stora frågorna landar mjukt i naturen.Programledare Joacim Lindwall.

3 Tammi 1h 34min

En pralinask med godbitar från året som gått i Naturmorgon. Här ryms bland annat trollpipistreller, biätare, sillgrisslor och trumvargspindlar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Till och med för oss som gör Naturmorgon är det en överraskning att dyka ner i det gångna årets 52 avsnitt. Ja just det, kommer ni ihåg när vi ringde upp en lyssnare som fick svar på vad det var för konstiga bas-tubor i botten av ån! Minns ni när vår expert Susanne Åkesson berättade om hur harar onanerar? Och tänk att vi sände från Åreskutans topp, fast att det blåste så mycket dagen innan att det var omöjligt att ta sig upp dit. Samma på Stora Karlsö, vi åkte ut i de rejäla dyningarna efter ovädret dagen innan. Väl där togs vi emot av tiotusentals sillgrisslor och en ö med en alldeles egen själ.Vi har simmat i en skånsk å. Tältat vid Kebnekaise i ösregn. Upptäckt spår av en vessla i djup snö i Västerbotten. Öppnat öron och eter för fågelsången en hel natt i maj, där en skrattande dalripa från norska Tromsö var en av höjdpunkterna. Vi har stått på varsin sida om Östersjön och rapporterat i direktsändning om flyttande fåglar och fladdermöss. Vi har sett ett björnide på nära håll, ett helt nystan av snokar, den nästan osannolikt färggranna biätaren, och hört de subtila ljuden av trumvargspindlar och lökgrodor. Och vi har skrattat åt att en svamp kan heta blek toffelskräling.Nu vill vi dela med oss av detta till er som lyssnar.Välkomna till Naturmorgons best-of-program 2025.Programledare är Karin Gyllenklev.

27 Joulu 20251h 34min

De karismatiska lemurerna är en hotad djurgrupp som bara finns på Madagaskar i hela världen. I Kirindyskogen möter vi både små och stora lemurer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter lemurerna i Kirindyskogen på ön Madagaskar utanför Afrikas ostkust. Vi är i närkontakt med både de små lemurerna som ropar i natten, och större arter som hoppar mellan trädkronorna sökande efter späda blad. Lemurer hör till däggdjursgruppen primater. De är ljudliga, sociala, vackra och högt specialiserade i sina livsmiljöer.I Madagaskars natur är 80 till 90 procent av arterna endemiska – de finns ingen annanstans i världen. Och så är det för samtliga arter av lemurer. Vi hör unika reportage från Kirindyskogen på västra Madagaskar. Där finns världens minsta primat, dvärgmusmakin, eller snarare fanns.En stor del av öns skogar har försvunnit, och därmed lemurernas livsmiljö. Idag är många arter av lemurer hotade. Men det görs också en hel del för att rädda naturen och lemurerna.Reporter är Lisa Henkow och programledare Joacim Lindwall.

20 Joulu 20251h 34min

Sofie Olofsson, Mikael Sörensson och Susanne Åkesson svarar på lyssnarnas frågor om natur i en direktsändning från Botaniska trädgården i Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Naturmorgon firar lucia i Botaniska trädgården i Lund, där tre naturexperter samlas i ett grönskande växthus för att svara på lyssnarnas frågor om natur.Denna gång bland annat om hur rävens liv ter sig i storstan, turkosa larver, hur gammal en riktigt tjock tall kan vara och ifall alla fågelföräldrar är så renliga som dem Mikael i Täby fångat på film. De tar emot ungarnas spillning i små vita påsar och flyger iväg med dem direkt. Vi tar emot fler frågor på mejl naturmorgon@sverigesradio.se eller via våra sociala medier. Under direktsändningen på lördag morgon går det också bra att ringa 040-227 270.Frågorna besvaras av experterna i Naturpanelen: botanisten Sofie Olofsson, entomologen Mikael Sörensson och zooekologen Susanne Åkesson. Programledare är Jenny Berntson Djurvall

13 Joulu 20251h 34min

Naturmorgonredaktionen samlas för att tipsa om naturböcker utgivna under 2025. Programledare är Karin Gyllenklev. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I årets naturböcker ryms orkidéer, igelkottar, valar, lavar, vedsvampar och ejdrar. Men även Sveriges storslagna geologiska historia och ett kritiskt öga på hur relationen mellan människa och natur ser ut idag. Lägg därtill böcker om allt från rymden till ringlande åar. Och lite till...Det har alltså blivit dags för Naturmorgons traditionsenliga bokprat, då redaktionen samlas runt studiobordet för att tipsa om och diskutera kring några av årets många naturböcker.I år får vi dessutom hjälp med barnböckerna från elever i klass 1C på Högalidsskolan i Stockholm. Årets bokpratare är Lisa Henkow, Jenny Berntson Djurvall, Helena Söderlundh, Joacim Lindwall och programledare Karin Gyllenklev.

6 Joulu 20251h 34min

En fågelmorgon vid Dannemorasjön i Norduppland med fågelkännaren Annika Rastén. Och botanisten Ulf Swenson hittar nya arter i herbarier i Australien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fältreporter Lena Näslund finns vid Dannemorasjön i Norduppland med fokus på bland annat ugglor. Ugglor är oftast lättast att se på hösten, tycker fågelkännaren Annika Rastén, som vi möter i hennes hemmamarker. Här hade hon ett fantastiskt möte med kattuggla och sparvuggla nu i november. Och fåglar har varit viktiga sedan Annika var liten. Numera blandas inventeringar och ringmärkning med att ge sig iväg för att se ovanliga fågelarter. Det kan bli många mil på cykel för ett kryss. En av favoritarterna är stenskvätta, och kungsörn är en annan art hon ägnar tid åt.Och hur har fågelåret 2025 varit? Magnus Hellström, fågelstationschef på Ottenby, ger en bild från den öländska horisonten.Och så får vi en inblick i hur nya växtarter upptäcks. Inte ute i djungeln, utan oftast i samlingar av torkade växter – herbarier. Botanisten Ulf Swenson har ägnat sitt liv åt tuggummiväxter och har beskrivit ett antal arter nya för vetenskapen. Några av dem har han hittat i en växtsamling i Canberra i Australien dit vi får följa med.Har alla däggdjur mens? Den frågan kom upp i en skolklass i Stockholm. Vi skickar frågan vidare till Renée Båge, veterinär och professor i husdjursreproduktion.Att hitta en gråsugga som inte synts till i Sverige på 90 år, det är häftigt. Vi pratar med Christer Bengtsson i Malmö för att höra hur det gick till när han gjorde fyndet. Dessutom har han sett mycket annat spännande nu i november – allt från parande frostfjärilar till en nyanländ lockespindel med extremt långa ben.Sverige har nyligen fått kritik från EU-kommissionen för att referensvärdet för varg har sänkts till 170 individer. Vi pratar med Mona HansErs, enhetschef på Naturvårdsverket, för att bland annat höra hur det går med den planerade licensjakten i januari.Programledare är Karin Gyllenklev.

29 Marras 20251h 34min

I Värmland fångar konstnärerna upp växternas signaler och omvandlar dem till musik. Och på Stora Karlsö tar trutar och kråkor många ägg från de ruvande ejderhonorna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kan växter sjunga? Ja, i alla fall med lite hjälp. Konstnärsduon Simon Torssell Lerin och Bettina Hvidevold Hystad sätter sensorer på växter för att fånga upp deras elektriska signaler. Sedan omvandlas signalerna i en synth och en förstärkare till suggestiva toner. Reporter Lisa Henkow träffar konstnärstuon i Sunnemo vid Grässjöns strand i Värmland för att få höra musiken från bland annat en gran, en lingonplanta och några grässtrån.Och så ringer vi upp Olivier Van Aken, universitetslektor i växtbiologi vid Lunds universitet, för att höra hur och varför växternas elektriska signaler uppstår.På Stora Karlsö utanför Gotland trängs sillgrisslor och tordmular på fågelbergen. Men här finns också knappt tusen häckande par av ejder, dykanden som minskat kraftigt i Östersjön på senare år. Vi möter biologen Agnes Källström som närstuderat några av öns ruvande ejderhonor. Hur vanligt är det att kråkor och trutar tar deras ägg från boet, när händer det och hur påverkar det dem?Vi ringer också upp djuphavsforskaren Christian Nilsson. Han är just nu ute på ett forskningsfartyg i Barents hav för att studera glassvampar och andra organismer som lever på många tusen meters djup.Vid hamnen i Båstad mötte Erland Lundin häromdagen en bastant uggla som spände ögonen i honom. Sedan lyfte ugglan med majestätiska vingslag, med ett rejält byte i klorna. Vad var det för uggla och vad hade den tagit för något? Vi skickar frågan vidare till zooekolog Susanne Åkesson.I veckans kråkvinkel tittar Jenny Berntson Djurvall ner i vattnet från en brygga och tänker på hur torskens frånvaro påverkar både krabbor och musslor. Och på hur ett stoppat fiske kan ge hopp för ålen Andersson.Programledare är Joacim Lindwall.

22 Marras 20251h 34min