Elisabeth Svantesson (M): ”Staten ska inte ta ut mer skatt än vad som behövs”

Finansminister Elisabeth Svantesson om varför regeringen sänker skatten mest för höginkomsttagare och om hur Sverige ska klara EU:s klimatmål till 2030.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

I veckan lämnade finansminister Elisabeth Svantesson över förslaget på nästa års statsbudget till riksdagen. Av 60 miljarder i reformutrymme läggs 28 miljarder på skattsänkningar.

”Vi har lågkonjunktur och vi har bekämpat inflationen, då kan vi också öka trycket och vi kan se till att öka efterfrågan i ekonomin genom skattesänkningar. Men det handlar också om att stärka hushållens köpkraft”, säger Elisabeth Svantesson.

Sveriges har just nu den högsta arbetslösheten på tio år, bortsett från under pandemin. Regeringen räknar med att deras skattesänkningar och arbetsmarknadsåtgärder ska leda till sex tusen fler sysselsatta. Kritiker menar att regeringen borde satsa mer för att få ner arbetslösheten. Elisabeth Svantesson säger att det viktigaste är att vända konjunkturen, satsa på utbildning och yrkesutbildning och jobba med stöd till den som stått länge utanför arbetsmarknaden.

”Det handlar om språket, alldeles för många kvinnor som har invandrat till Sverige kan inte prata svenska. Det leder till att deras barn – många går inte på förskola – nästan inte kan prata svenska när de kommer till skolan. Allt det där, cementerat utanförskap, som vi nu tar tag i, det kommer inte gå snabbt men vi gör det väldigt fokuserat, med språket, med utbildning men också, rätt så snart, med en stor bidragsreform som gör att man måste vara aktiv och att det aldrig ska löna sig för en familj lika bra att vara hemma som att föräldrarna tar ett jobb.”, säger Elisabeth Svantesson.

Långt kvar till EU:s klimatmål

Enligt budgetens klimatredovisning kommer regeringens politik på området – som sänkt bensinskatt, sänkt flygskatt, förändrad reduktionsplikt och klimatklivet – att minska klimatutsläppen med 1,5-1,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter mellan 2025 och 2030. Samtidigt beräknas Sveriges utsläpp öka med 3-4 miljoner ton i år. Enligt regeringen kommer Sverige ändå att klara EU-målet om minskade utsläpp från bland annat inrikes transporter (ESR) till 2030.

Men i klimatredovisningen står också att Sverige kan missa klimatmålet om ökat kolupptag i skog och mark (LULUCF-förordningen) med hela 19 miljoner ton koldioxid till 2030. Regeringen har inte kommit med förslag på hur kolupptaget i skog och mark ska öka så kraftigt som förordningen kräver.

I budgeten finns pengar avsatta för att Sverige ska kunna köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder på sikt. Men enligt Elisabeth Svantesson har regeringen inte bestämt om man ska gå den vägen. Hon hänvisar till den parlamentariska Miljörådsberedningen som ska ta ställning till hur Sverige ska göra för att klara åtaganden i LULUCF-förordningen.

”Det vi är enade om är att vi ska nå målen, vi har lite olika vägar mellan olika partierna hur vi gör det, men de ska nås”, säger Elisabeth Svantesson.

Gäst: Elisabeth Svantesson (M), finansminister
Kommentar: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot
Programledare: Katarina von Ardnt
Producent: Maja Lagercrantz
Tekniker: Joachim Persson

Intervjun spelades in fredag den 20 september