Covid 2025 – så bör vi tänka nu när smittan kommer igen
Från Frankrike kommer rapporter om en ny covidvåg med en variant som kallas Frankenstein. Det här väcker oro och obehag hos många, men oron är ofta obefogad. Fast kanske inte onödig, säger våra gäster. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Även i Sverige syns en ökning av covid-19, och nu sätts årets vaccinationer igång. Den vanligaste virusvarianten är samma som väckt uppmärksamhet i Frankrike under smeknamnet ”Frankenstein”, men det otäcka namnet till trots är den inte farligare än tidigare varianter, säger Tina Crafoord vid Folkhälsomyndigheten. Så hur ska vi då tänka nu i höst om covid i allmänhet, och om vi känner symtom på sjukdomen? Och vilka behöver vaccinera sig?Nyheterna som kommer nu kan sätta igång jobbiga tankar och känslor om hur det var under pandemin, säger psykologen Filip Arnberg, men det här behöver inte vara dåligt, säger han, som nu börjat forska på hur vårt beteende påverkats av erfarenheterna.Dessutom hör vi om spännande nya spår efter en jättedinosauries promenad i England.Gäster i podden: Tina Crafoord, chef vid enheten för vaccination på Folkhälsomyndigheten; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala; Cecilia Blomberg, radions Sydeuropakorrespondent. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
18 Loka 27min
Kampen om naturens läkande krafter – och hur traditionell medicin och västerländsk vetenskap kan mötas
Medicinmän och healers kan tyckas oförenligt med konventionell medicinsk vetenskap, men många viktiga moderna läkemedel kommer just från traditionell medicin. Men är det kolonialism eller global välgärning? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman berättar om resorna till Sydafrika och Indien där hon sett stora skillnader i vad traditionell läkekonst kan innebära. I programserien Naturens omstridda apotek utforskar hon hur den ser ut idag, och dess förhållande till den konventionella medicinska vetenskapen. Men hur är det som vetenskapsjournalist att träffa en forskare som också är healer undrar vi?Och vem har egentligen rätt att dra nytta av de fantastiska naturliga kemifabriker som särskilt tropiska skogar utgör, och går det att skapa regler för hur denna resurs kan delas rättvist? Vetenskapsradions reporter med fokus på biologisk mångfald, Sara Sällström, berättar om det arbete som pågår och hur dna-tekniken både gör det hela lättare och svårare.Dessutom hör vi om det kanske äldsta kött som någon vågat äta.Medverkande: Annika Östman, medicinreporter, och Sara Sällström, reporter med fokus på biologisk mångfald, båda Vetenskapsradion.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergPoddledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
4 Loka 27min
Andréexpeditionens mysterium tog över hennes liv – nu är det bråttom att lösa gåtan
Resan mot Nordpolen 1897 borde inte ha slutat med katastrof menar Bea Uusma, som under 30 år använt en mängd vetenskapliga metoder för att förstå varför de tre männen dog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Modern dna-teknik på blodfläckar, korrosionsstudier över Andrées gevär och avancerade genomlysningsmetoder på hans mögliga dagbok är exempel på vad Bea Uusma använt för att lösa mysteriet, som också fick henne att utbilda sig till läkare. Nu vill hon hitta nya skelettdelar vid katastrofplatsen på Vitön att analysera forensiskt, men klimatförändringarna gör att det brådskar - snart finns kanske inget kvar där. En annan dramatisk polarexpedition var den Otto Nordenskjöld gjorde till Antarktis. Historikern Dag Avango berättar om hur mycket gick fel trots att Nordenskjöld var bättre förberedd. Avango själv har varit nära att förolyckas vid en egen tur till Arktis, men ändå reser han tillbaka till polartrakterna, för att studera expeditionernas lämningar som kulturarv. Medverkande: Bea Uusma, läkare, författare och forskningsanknuten till medicinens historia och kulturarv vid Karolinska Institutet; Dag Avango, professor i historia vid Luleå tekniska universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
27 Syys 27min
Igelkottarnas hemliga liv – en stalker till biolog berättar
Alla verkar älska igelkottar men få har kommit dem så nära som Marie Dacke, som sett deras avancerade parningskoreografi hemma i trädgården, och gått på djupet med myter om djuren. Hon berättar också om hoten mot igelkottarna idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Jag blev igelkott-stalker” säger biologen Marie Dacke, om hur närgånget hon följt dem - till och med genom kameraövervakning. Nu kommer hon ut med en ny bok på temat, där hon också gräver i folkliga myter om de taggiga djuren. Henrik Thurfjell på Artdatabanken följer utvecklingen för landets igelkottar, och han berättar om hoten och hur man bäst hjälper dem att trivas i sin egen trädgård. Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi vid Lunds universitet; Henrik Thurfjell, miljööanalysspecialist på Artdatabanken, organismgruppsansvarig för tetrapoder, SLU. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
20 Syys 27min
Från Eiffeltornet till plottrig nationsreklam – så ser de anrika världsutställningarna ut idag
Kristallpalatset i London och Eiffeltornet påminner om när stora utställningar var det främsta sättet att visa upp teknologi och kultur. Men hurdan är en världsutställning idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu pågår en i Osaka i Japan, och vi får en direktrapport därifrån. Och så går vi igenom de stora utställningarnas historia, med start från den allra första världsutställningen, i London 1851, via publikfavoriten Paris 1900 där OS var inkluderat, och Stockholm och Göteborg som INTE var världutställningar utan lite mer lokala, till den storslagna visionen om bilsamhället i New York 1939. På senare år har världsutställningarna flyttat österut mot Asien, och länderna som ställer ut väljer väldigt olika vägar för att profilera sig. Dessutom hör vi om när en av världens främsta uppfinnare skulle göra moderna leksaker. Resultatet blev kanske mest läskigt. Gäster i podden: Anders Houltz, forskningschef Centrum för näringslivshistoria; Anders Ekström, professor idé- och lärdomshistoria Uppsala universitet; Magnus Gylje, redaktionschef Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
13 Syys 27min
Grislunga transplanterades till människa – så nära är det att bli vardag
Tänk dig att du måste välja mellan att få ett hjärta eller en lunga från en gris inopererat - eller dö. Snart kan fler människor behöva ställa sig den frågan, och valet verkar lätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att rädda människors liv genom att ge dem organ från djur har forskare experimenterat med länge, och nyligen genomfördes den första transplantationen av en grislunga till en människa. Det var i rent forskningssyfte och mottagaren var hjärndöd.Försöket väcker etiska frågor, då det gjordes i Kina som har en historia av myndigheters övergrepp kopplade till organdonationer.Men oavsett det kan det ses som ett viktigt framsteg, menar Sandra Lindstedt, som själv transplanterar mänskliga lungor och hjärtan till patienter. Och behovet är tydligt eftersom organ från mänskliga donatorer inte räcker till, säger hon.En annan fråga är hur patienter kan uppleva att få organ från djur. Ett sätt att hantera det är att skämta om det, berättar etnologen och kulturforskaren Susanne Lundin som undersökt saken.Vi hör om hur långt utvecklingen kommit inom detta som kallas xenotransplantationer, vilka utmaningarna varit, och om hur snart det kan bli vanligt att få organ från en gris.Dessutom hör vi om luft- och eldmaskinen från 1700-talet som finns med i Sveriges nya kulturkanon. Vad är det för maskin?Gäster i podden: Sandra Lindstedt, överläkare och professor i thoraxkirurgi och transplantation vid Skånes universitetssjukhus i Lund; Susanne Lundin, professor emerita i etnologi, Lunds universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
6 Syys 27min
Därför kan vi få vänta på matroboten – människornas trafikbeteenden för svåra att läsa
Hur kan det vara så svårt för en liten leveransrobot att våga sig över gatan trots att risken för krock verkar utesluten? Och vad är det som gör att robotarnas allmänna intåg i vår vardag fortsätter att dröja? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan en tid syns de på gatorna i Stockholm och många andra städer i världen: små robotar på hjul som ska leverera mat till kunder. Men att samspela med människor till fots och bakom ratten är inte lätt, vilket också visat sig gälla självkörande bilar. Att förstå människors intentioner är den stora utmaningen, och det kan vara mer krävande än vi anar. Gäster i podden: Hannah Pelikan, interaktionsforskare och biträdande universitetslektor vid Linköpings universitet; Christian Smith, robotikforskare, docent och lektor vid KTH. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se
30 Elo 27min
