En myt att ätstörningar inte går att bota
Vetenskapsradion26 Huhti 2021

En myt att ätstörningar inte går att bota

Ätstörningar kan drabba alla, men de drabbar oftast unga kvinnor. Nu kan forskningen säga allt mer om orsakerna till att ätstörningar utvecklas. Genetiken spelar en stor roll.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Stort fokus har legat på sociala orsaker som kan påverka att ätstörningar utvecklas, och det med rätta. Men med hjälp av bland annat tvillingstudier har forskningen även funnit viktiga genetiska samband.

Men ännu saknas en samlad kunskap inom vården för hur man behandlar ätstörningar och hur man möter patienter med en ätstörning. I Socialstyrelsens rapport från 2019 konstaterar man till exempel att vissa regioner inte erbjuder evidensbaserade behandlingar på grund av ekonomiska skäl eller kompetensbrist.

Och än så länge finns det inte evidensbaserade metoder för alla ätstörningsdiagnoser. Exempelvis vet vi inte riktigt hur man botar bulemi hos barn eller anorexia hos vuxna. Däremot vet vi mer och mer om varför vissa personer får en ätstörning. Och att ätstörningar inte skulle gå att bota, är helt fel. Många blir friskförklarade från sin ätstörning.

Lyssna också på P1 Dokumentär om ätstörningar och sociala medier, serien Ätstört Internet.

Medverkande: Anne-Line Solberg, enhetschef på Ätstörningsmottagning barn och unga vuxna, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Elisabet Wentz, professor och specialistläkare vid sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Gisela van der Ster, dietist och doktor i medicinsk vetenskap, Ebba Lilia och "Sanna", med erfarenheter av vård för sina ätstörningar.

Hit kan du vända dig om du eller någon i din närhet har en ätstörning:
https://www.friskfri.se/

https://www.1177.se/Vastra-Gotaland/sjukdomar--besvar/psykiska-sjukdomar-och-besvar/atstorningar/atstorningar/

Reporter
Lasse Edfast
lasse@edfast.se

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Naturens omstridda apotek: När alternativ medicin krockar med forskningen | Del 2/4

Naturens omstridda apotek: När alternativ medicin krockar med forskningen | Del 2/4

Traditionell medicin möter modern forskning i en infekterad debatt om biverkningar, diagnoser och vetenskaplig granskning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251014.I södra Indien har en infekterad konflikt blossat upp mellan förespråkare för ayurvedisk medicin och forskare som granskar dess effekter. Ayurveda är ett av världens mest använda traditionella hälsosystem, men när forskare i Kerala upptäcker ett samband mellan örtpreparat och allvarliga leverskador väcks starka reaktioner.Tungmetaller som kvicksilver och arsenik hittas i flera produkter, vilket leder till juridiska strider, avpublicerade studier och försök att tysta kritiken. Samtidigt försvarar ayurvediska läkare sin metod och menar att västerländsk medicin saknar förståelse för kroppens balans. Diagnosmetoder, synen på vetenskap och kulturella värden kolliderar i en debatt som rör både hälsa och identitet.WHO öppnar ett nytt kontor för traditionell medicin i Indien, i hopp om att hårdare regleringar ska stärka patientsäkerheten. Vetenskapsradion möter forskare, läkare och ayurvedapraktiker i ett polariserat landskap där vetenskap och tradition står på kollisionskurs.Reporter: Annika Östmanannika.ostman@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

2 Tammi 19min

Naturens omstridda apotek – stulna recept blir dyra hälsoprodukter i väst | Del 1/4

Naturens omstridda apotek – stulna recept blir dyra hälsoprodukter i väst | Del 1/4

Naturliga hälsoprodukter har blivit en miljardindustri i väst, men många recept bygger på uråldrig kunskap från länder som Sydafrika. Vem äger rätten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20250930. I Pretoria i Sydafrika, sker ett unikt samarbete mellan forskare och medicinmän för att bevara hotade medicinalväxter, men också för att skydda den kunskap som omger dem.Etno-ekologen och medicinkvinnan Nolwazi Mbongwa, samt hortonomen Mpho Mathalauga och Itumeleng Machete vid SANBI – South African National Biodiversity Institute, guidar i den botaniska trädgården i Pretoria.Men håller Vetenskapsradions medicinreporter Annika Östman på att agera som en biopirat när hon ställer en enkel fråga om en blomma? Hur kan kunskap delas utan att stjälas?Reporter Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

1 Tammi 19min

Så började Sveriges Radio – med massor av vetenskap

Så började Sveriges Radio – med massor av vetenskap

Sveriges Radio fyller 100 år 2025. Och ända från början har vetenskap varit en viktig del i utbudet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. När det talades om forskning i radion de första åren var det i regel forskarna själva som föreläste. Senare hördes de intervjuade – men av mycket hovsamma reportrar som knappast var inställda på att ifrågasätta.Först fram på 60-talet börjar vi känna igen ett journalistiskt arbetssätt i förhållande till forskarna.Vi hör flera historiska exempel med röster som Gösta Knutsson, Bengt Feldreich och Bert Bolin. Idéhistorikern och tidigare SR-medarbetaren Karin Nordberg ger det historiska sammanhanget med det hon kallar en tidig "orgie i folkbildning”.Producent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.seProgramledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

30 Joulu 202519min

Kvantfysiken 100 år – nu kommer den andra kvantrevolutionen | Del 2/2

Kvantfysiken 100 år – nu kommer den andra kvantrevolutionen | Del 2/2

Vi är omgivna av teknik som bygger på kvantfysik: som kiselchip i mobilerna, LED-lampor, GPS-navigering. Och nu väntar en helt ny nivå av kvantteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251104.– Det kommer att vara lite som en industriell revolution, säger Linda Johanson, ansvarig för kvantteknik på forskningsinstitutet RISE om de nya kvantteknologierna. Vi möter också bland andra Göran Johansson på Chalmers, där man utvecklar en kvantdator.Kvantfysiken fyller 100 år 2025 och forskningen har under de allra senaste decennierna trängt så djupt in i materiens mysterier att vi idag kan hantera de små partiklar som kvantfysiken beskriver – atomer, molekyler elektroner eller ljusets fotoner, på ett helt nytt sätt. Det öppnar för nya tekniska möjligheter.Enligt förutsägelserna så kan vi om 20 år få en hälsoundersökning med kvantsensorer, genomgå en strålbehandling precisionsberäknad av en kvantdator, våra bankaffärer skyddas med hjälp av kvantkryptering, och vi använder nya superbatterier som skapats med hjälp av simuleringar i kvantdatorerna.Det här är det andra programmet av två från Vetenskapsradion om kvantfysikens 100 år.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

30 Joulu 202519min

Kvantfysiken 100 år – förbryllar fortfarande | Del 1/2

Kvantfysiken 100 år – förbryllar fortfarande | Del 1/2

Partiklar som far rakt igenom en barriär. Och kan en katt vara död och levande samtidigt? Forskarna är ännu inte ense om hur kvantfysiken ska förstås. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251103.I år är det precis 100 år sedan kvantfysiken revolutionerade fysikvetenskapen. Nya tankar från bland andra Max Planck, Niels Bohr, Werner Heisenberg och Erwin Schrödinger gav en helt ny syn på verkligheten – som inte var lätt att få ihop med den klassiska fysikens beskrivning.Det är fortfarande inte enkelt för vare sig fysiker eller andra att ta till sig sådant som att partiklar kan vara på två ställen samtidigt. Och än idag debatterar fysiker med varandra om en katt kan vara död och levande samtidigt – utifrån Erwin Schrödingers berömda tankeexperiment. Men kvantfysiken har blivit en del av vår vardag, samtidigt som tolkningarna av den går isär.I två program berättar Vetenskapsradion om kvantfysikens historia och vad den används till idag – och vad forskarna tror ligger om hörnet i en andra kvantrevolution.I det här avsnittet möter vi forskarna bakom teorin, och hör hur de krånglade sig fram till den märkliga beskrivning vi har idag av den riktigt lilla världen – som ju den värld vi lever i byggs upp av.Programledare: Tomas LindbladProducent: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

29 Joulu 202519min

Hajen fyller 50 – så har den påverkat verklighetens vithajar

Hajen fyller 50 – så har den påverkat verklighetens vithajar

Filmklassikern Hajen fyllde biosalongerna och spred både skräck och missuppfattningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251110.När den släpptes 1975 väckte den fasa världen över.Filmen Hajen, som i år firar 50 år, blev en enorm publiksuccé. Men den påverkade också vår syn på verklighetens vithajar. Det ledde till hajskräck och en ökad jakt på hajar. Samtidigt ökade också hajturismen dramatiskt liksom intresset att forska på vithajar.En av dessa hajforskare är David Bernvi som bland annat tittat närmare på vithajens anatomi. I dagens Vetenskapsradion berättar han mer om hur vithajarna mår idag, och hur de har påverkats av en modern filmklassiker.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

26 Joulu 202519min

Det våras för hårdtvålen

Det våras för hårdtvålen

Vad innehåller tvål egentligen? Kan det växa något i den hårda tvålens bruna ränder och vilket tvålval är bäst för miljön? Vetenskapsradion ger dig allt om tvål! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20251002.Är flytande tvål i pump mer hygienisk än hårdtvål? Och vad är det för skillnad på schampo och duschtvål? Nuförtiden kan vi iallafall lita på att tvålen har en acceptabel doft, men så har det inte alltid varit. I början av 1800-talet var den mer av en stinkbomb som innehöll slaktavfall och annat otäckt.I Vetenskapsradion berättar kemisten Ulf Ellervik tvålens historia och Sofia Bodare på Läkemdelsverket svarar på frågor om hygien och bra miljöval.Reporter Cecilia Ohléncecilia.ohlen@sr.seProducent Lars Broströmlars.brostrom@sr.seTekniker Viktor Bortas Rydberg

25 Joulu 202519min

När julmusiken blir allvar – låtarna som rör vid sorg och hopp

När julmusiken blir allvar – låtarna som rör vid sorg och hopp

Ett specialprogram med julvärden Lena Nordlund. Från Roy Orbison till Stevie Wonder julmusik som speglar samhällsfrågor och önskan om ett bättre år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Julmusik är mer än bjällror och glittrande melodier. I det här specialprogrammet möter Lena Nordlund Magnus Carlson från Weeping Willows, en artist som tar högtiden på allvar och ser musiken som en spegel av både glädje och sorg. Samtalet rör sig från klassiska ballader med stråkar till punkens råa realism och vidare till låtar med starka samhällsbudskap. Här finns Roy Orbisons enda julsång, Frank Sinatras stämningsfulla klassiker och Stevie Wonders vision om fred under Vietnamkrigets dagar. Julen är en tid av kontraster – förväntan och fest blandas med ensamhet och eftertanke. Därför blir de mest minnesvärda jullåtarna ofta de som bär på ett stråk av melankoli och hopp. Programmet utforskar varför sentimentala toner och allvarliga texter fortsätter att beröra, och hur julmusik kan bli en plats för både tradition och reflektion.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se

24 Joulu 202519min

Suosittua kategoriassa Tiede

utelias-mieli
rss-mita-tulisi-tietaa
tiedekulma-podcast
docemilia
rss-poliisin-mieli
mielipaivakirja
rss-duodecim-lehti
hippokrateen-vastaanotolla
filocast-filosofian-perusteet
rss-murremyytin-murtajat
rss-taivaantarkkailijan-tarinoita
radio-antro
rss-tiedetta-vai-tarinaa
rss-ylistys-elaimille
rss-tervetta-skeptisyytta
rss-lapsuuden-rakentajat-podcast