Nu kan du sadla om och få rejält betalt

En av världens snabbast växande ekonomier är en kommunistdiktatur som kan ha framtiden för sig. I den nya ekonomiska världen med USA-tullar och allt dominantare Kina kan landet bli en vinnare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Snabbväxande ekonomiDen ekonomiska utvecklingen i Vietnam har gått i rekordfart de senaste decennierna. Under 2024 växte landets ekonomi med 7,1 procent, vilket placerade Vietnam på en 12:e plats i världen när det handlar om tillväxt, enligt Utrikespolitiska Institutet. DiktaturMålet är att Vietnam ska bli ett höginkomstland och det lyfts fram att den här utvecklingen tagit många människor ur fattigdom – samtidigt är det en diktatur.”Flera bedömare att repressionen kanske till och med ökat med den ny generalsekreteraren för kommunistpartiet. Så det går inte åt rätt håll när det gäller politiska friheter”, säger Sveriges Radios Sydostasienkorrespondent Axel Kronholm.Svenska företag vänder blickar ditåtVietnam har blivit ett allt mer intressant land för svenska företag. Enligt organisationen Business Sweden finns i nuläget ett 60-tal svenska företag representerade i Vietnam.”För svenska företag som är lyckosamma i Vietnam så finns det väl kanske inte någon riktigt röd tråd, utan det är de stora bolagen som har lyckats bäst här hittills”, säger Marcus Persson på organisationen.Risker med att handla med en diktatur”Redan i dag finns det exempel på att det kanske inte är så smärtfritt”, säger Örjan Sjöberg, som är professor i ekonomisk geografi vid Handelshögskolan i Stockholm.Programledare och producent:Victor Jensen och Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet är bland annat:Axel Kronholm, Sveriges Radios SydostasienkorrespondentÖrjan Sjöberg, professor vid Handelshögskolan i StockholmMarcus Persson, Business SwedenChristopher Beselin, investerare i Vietnamekonomiekotextra@sverigesradio.se

2 Tammi 25min

Priskrig, handelskrig, kinesiska konkurrenter och trögare försäljning. Nu pressas europeisk bilindustri från flera håll, vilket kan påverka många jobb. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Utmanande periodFordonsindustrin går just nu igenom en period med flera utmaningar. Det handlar dels om omställningen från bensin och diesel till eldrivna fordon. Att bilarna blir allt smartare och uppkopplade. Ny och hårdare konkurrens från framför allt kinesiska elbilstillverkare och dessutom nya tullar och handelshinder, som gör det svårare och dyrare att sälja bilar.”Det är en väldigt stor oro”, säger Peter Bryntesson, vd på organisationen FKG.Viktig för ekonominFordonsbranschen är viktig för jobben och ekonomin i många länder. Här i Sverige jobbar runt 230 000 personer inom hela branschen, enligt branschorganisationen Mobility Sweden. Hela Europa har ett relativt stort beroende av branschen och ett land som sticker ut är Tyskland, där mörka moln dragit in över företagen.”Det är verkligen en kris. Det är nästan som ett korthus som väntar på att kollapsa. Jag menar, det är väldigt ostabilt just nu”, säger den tyska bilanalytikern Matthias Schmidt, som tror att fler bilfabriker kan stängas i framtiden.Hårdare konkurrens i KinaVolvo Cars vd Håkan Samuelsson säger att en stor del av industrin i Kina tas över av kinesiska konkurrenter.”Det som händer är att bilindustrin i Kina var väldigt västinfluerad och dominerad. Nu ser vi en bilindustri i Kina som ungefär hälften, hälften”, säger han.Programledare och producent:Victor JensenMedverkande och röster i programmet är bland annat:Peter Bryntesson, vd för FordonskomponentgruppenKarin Olander, bilreporter på Dagens IndustriMatthias Schmidt, tysk bilanalytikerStella Li, vice vd BYDHåkan Samuelsson, vd på Volvo CarsErik Severinson, kommersiell chef på Volvo Carsekonomiekotextra@sverigesradio.se

26 Joulu 202526min

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Globalt fenomen med stora konsekvenserI vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren. Lägre skatteintäkter och sämre välfärdOm det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.Börsfall och boprisfallMen även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson. Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotÅsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitetJohan Grip, forskningschef KommuninvestFredrik Bood, demograf SCBJoanna Swica, träningsprofilJakob Forssmed, socialminister Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lommaekonomiekotextra@sverigesradio.se

19 Joulu 202524min

Trumps vänner Ellisons slåss om Warner Bros Discovery. På andra sidan står Netflix. Vad handlar den här striden om? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Upptrappat budkrigInsatserna är höga och turerna är många i striden om Hollywoodikonen WBD och dess filmbibliotek, som innehåller allt från gamla klassiker som Casablanca till Barbie och Batman. Bolaget äger även streamingtjänsten HBO Max och tv-kanaler som CNN.Tech- och diktaturmiljarderEfter att Netflix utropats som kommande ägare har presidentens vän Larry Ellison och hans son David, som är chef för bolaget Paramount Skydance, tagit strid och lagt ett fientligt motbud. ”Ellisons vill bygga en maktspelare både i Silicon Valley och Hollywood”, säger techanalytiker Björn Jeffery. Familjen Ellisons pengar kommer ursprungligen från techbolaget Oracle som Larry Ellison grundat. Men Ellisons bud har även backning från Trumps svärson Jared Kushner, Saudiarabien och Qatar.Jokern i leken – Donald TrumpDonald Trump väntas bli tungan på vågen i valet av köpare. ”Att presidenten blandar sig i en Wall Street-deal på det här viset saknar motstycke”, säger CNN:s expert.Så påverkas konsumenterna och filmbranschen”Många spekulerar i hur en framtid kan se ut”, säger Sveriges radios Roger Wilson. Många kritiker är också oroliga för vad en affär kan betyda för filmbranschen. ”Hollywood tror att det kan bli stora uppsägningar”, säger Roger Wilson.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Björn Jeffery, techanalytiker Svenska DagbladetRoger Wilson, reporter P1 Kultur fd USA-korrespondentTed Sarandos, vd NetflixDavid Ellison, vd Paramount SkydanceEva Hamilton, ordförande Film och Tv-producenternaDonald Trump, president USAJohn Foley, redaktör Financial TimesWilliam Cohan, författare och ekonomijournalistekonomiekotextra@sverigesradio.se

12 Joulu 202526min

Miljardkontrakten strömmar in och orderböckerna sväller. Europas försvarsindustri växlar upp från sparlåga till turboväxel med bland annat luftvärn, ammunition och stridsfordon, men också drönare och AI. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rekordinvesteringar i försvarKriget i Ukraina och breda satsningar på upprustning har drivit upp försvarsinvesteringarna till rekordnivåer i Europa och pengarna flödar in i försvarsbolagen. ”Industrin ökar produktionen snabbt”, säger Diego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRI. ”Allt efterfrågas just nu”, säger Per Olsson, forskare på FOI. Nya typer av bolagSamtidigt förändras branschen. Under kriget i Ukraina har det blivit tydligt att drönare och annan ny teknik fått en avgörande roll, vilket gjort att civila bolag tagit sig in på försvarsområdet. Och det behövs fler, säger Björn Myrberg, ekonomidirektör på FMV. ”Även sådana företag som inte ser sig som en del av försvarssektorn idag”.Mildef, som bland annat tillverkar stryktålig kommunikationsutrustning och skärmar, har styrt om för att satsa helt på militära kunder framåt. ”Efterfrågan är så hög och utvecklingstempot behöver gå upp, och då behöver vi prioritera”, säger Magnus Hagman, Nordenchef på Mildef.Ökat efterfrågan höjer priserFMV har beställningar ute för runt 150 miljarder totalt. Men att efterfrågan på olika typer av materiel har gått upp innebär samtidigt att priserna har ökat. ”Det är en jätteviktig fråga för oss, naturligtvis vill vi att de omfattande satsningar som görs ska leda till ökade förmågor, inte till ökade styckpriser”, säger Björn Myrberg.Försvarsaktier har blivit småspararfavoriterFörutom riskkapitalbolag, fondbolag och techmiljardärer, har även många småsparare satsat på försvarsaktier – som rört sig mycket på sistone. ”Den kortsiktiga delen av aktiemarknaden verkar inte gilla fred”, säger Knut Kainz Rognerud.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Per Olsson, forskare FOIKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Björn Myrberg, ekonomidirektör FMVMagnus Hagman, nordenchef MildefFelicia Schön, sparekonom AvanzaDiego Lopes da Silva, senior forskare på SIPRIPål Jonsson (M), försvarsministerKaja Kallas, EU:s utrikesministerMicael Johansson, vd SaabEmil Michael, teknikchef amerikanska försvarsdepartementetekonomiekotextra@sverigesradio.se

5 Joulu 202524min

Just nu pågår hårda förhandlingar om de ryska miljarder som finns på frysta konton i väst. Moskva har sagt att vi kommer känna av konsekvenserna för evigt om vi rör pengarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Nya fredsdiskussioner – och nya bombningarTrycket ökar på att få fram en fredsplan och nästa vecka ska Trump skicka sitt sändebud till Moskva för att träffa Putin. Samtidigt fortsätter bombningarna mot Ukraina, och kostnaderna för att bygga upp landet igen beräknas bli enorma. ”Nästa år kan Ukrainas statsfinanser ta slut. Det är därför det är så stor diskussion nu kring hur man ska få in nytt kapital”, säger Calle Håkansson, forskare vid FOI:s enhet för internationell säkerhetspolitik.Stor oenighet inom EUEtt förslag är att använda den ryska centralbankens pengar som finns på frysta konton i Belgien. ”Vi måste sätta press på Ryssland”, säger EU:s utrikeschef Kaja Kallas. Men frågan är extremt känslig och vissa menar att konsekvenserna skulle bli katastrofala.Programledare:Hanna MalmodinProducent:Olof WijnbladhMedverkande och röster i programmet:Calle Håkansson, forskare FOI internationell säkerhetspolitikKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot Ulrik Tideström, Sveriges sändebud för återuppbyggnad av UkrainaVidar Gothenby, enhetschef internationella sanktioner och penningtvättstillsyn FITorbjörn Becker, chef östekonomiska institutet HHS Kaja Kallas, EU:s utrikeschef Donald Trump, president USA Bart De Wever, premiärminister Belgien Grant Shapps, fd transportminister i Storbritannien ekonomiekotextra@sverigesradio.se

28 Marras 202524min

Konsumenterna har blivit trötta på klimatsnack och litar inte längre på gröna försäljningsargument. Och företagen har börjat smyga med sitt hållbarhetsarbete. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Green fatigue och grönmattade konsumenterFlera studier visar att konsumenter gärna handlar hållbart, men de har samtidigt blivit trötta på att höra skryt och överdrifter och tror inte längre på bolagens klimatpåståenden. ”Greenwashing har lett till cynism och sjunkande förtroende bland konsumenterna”, säger professor Christian Kowalkowski vid Linköpings universitet.Sanktioner och politikOch samtidigt som bolag kan få betala dyrt om de överdriver, har har synen på klimatarbete svängt på många håll. Inte minst i USA där Donald Trump har sagt att användningen av fossila bränslen ska öka. Från greenwashing till greenhushingMisstänksamma konsumenter, politiskt tryck och risk för sanktioner, gör att allt fler företag väljer att hålla tyst om sitt hållbarhetsarbete. Men vissa företag smyger med det av andra skäl. ”Kunderna uppfattar inte hållbarhet som något positivt”, säger Christian Kowalkowski, som gjort en studie bland europeiska lyxbolag.Producent och programledare:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Christian Kowalkowski, professor industriell marknadsföring Tekniska högskolan vid Linköpings universitet, föreståndare för Centrum för affärsmodellsinnovation (CBMI)Pär Ivarsson, redaktör EkonomiekotMarcus Widén, makroekonom SEBMattias Goldmann, vd 2030-sekretariatetDonald Trump, president USAekonomiekotextra@sverigesradio.se

21 Marras 202524min

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Majoriteten kommer påverkasSkådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.Tecken på AI-effektVissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio Anders Jelmin, reporter Sveriges radioTobias Brännemo, chefekonom UnionenMaria Elinder, utvecklingschef AlmegaSebastian Semiatkowski, vd Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

14 Marras 202524min