Vilken EU-kändis vill du ha i plånboken? Ekots Andreas Liljeheden, Bryssel
Utrikeskrönikan7 Joulu 2021

Vilken EU-kändis vill du ha i plånboken? Ekots Andreas Liljeheden, Bryssel

Utrikeskrönikan 7 december. 2021.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bryssel tisdag,

När du, kära lyssnare, reser ut i Europa om några år, så kommer du kanske få en helt ny sedel i din hand. En ny sedel med lite mer kött och blod - eurolapparna ska nämligen få ansikten.

Det var igår som Europeiska centralbanken, ECB, sa att nu, 20 år efter att euron lanserades, är det dags för en ny design. En design som medborgarna kan identifiera sig med.

Och visst, det är rätt svårt att knyta an till dagens eurosedlar som pryds av opersonliga byggnader och broar så tanken är säkert god. Men frågan som direkt dök upp i mitt huvud var: hur i herrans namn ska de kunna enas om vilka ansikten de ska sätta på sedlarna.

För det är en oerhört känslig fråga. Så pass känslig att de där broarna och byggnaderna som vi ser på sedlarna idag inte är riktiga. Det är fiktiva byggnader och låtsasbroar, just eftersom man inte kunnat välja ut vilket lands landmärken som ska pryda lapparna. Att välja ut personer är sannolikt ännu svårare.

Det är ju svårt nog att göra i ett land där det inte sällan leder till het debatt.

Tänk dig samma övning i 19 länder. 19 euroländer där alla har sina särskilda nationalhjältar men där det bara finns totalt sju sedlar att sätta ansikten på.

Oavsett hur man gör så kommer majoriteten av euroländerna inte få någon av sina landsmän på sedlarna.

Så hur ska man då välja bland EU:s alla historiska celebriteter?

Genom en typiskt invecklad EU-process så klart.

Först ska ECB skapa fokusgrupper som ska hämta in åsikter från vanliga medborgare om vilka teman de vill se på de nya sedlarna.

Sen ska en rådgivande grupp bestående av allt ifrån historiker, konstnärer, arkeologer och designers från alla euroländer enas om ett urval.

Sen blir det designtävling och ytterligare en runda med inhämtning av synpunkter från vanligt folk.

Innan vi kommit fram till år 2024 och ECB:s råd, dvs styrelsen och representanterna från euroländernas centralbanker, ska sätta sig ner och fatta beslut.

Risken är, tror jag i alla fall, att den här typiskt långdragna EU-processen också landar i en typiskt tråkig EU-kompromiss.

Att man tillslut enas om minsta gemensamma nämnare i form av en rad slätstrukna figurer som alla kan acceptera men som få medborgare kan relatera till.

Som i fallet med EU-byggnaden som jag befinner mig i just nu. Rådsbyggnaden här i Bryssel där EU-ländernas ministrar träffas på möten. Den har fått sitt namn efter Justus Lipsius. Handen upp alla lyssnare som kan relatera till honom, eller ens vet vem han var.

Men mitt främsta stalltips till ansikte på sedlarna är trots allt en person som nog nästa alla européer känner till. Han som knåpat ihop den här:

Ode to Joy

Att Beethoven hamnar på en av sedlarna borde vara en lågoddsare. En del av hans nionde symfoni har trots allt blivit unionens hymn.

Det ansiktet och det yviga hårsvallet skulle i alla fall göra inbitna EU-vänner glada. Å andra sidan har de nog redan hittat andra sätt att knyta an till EU än via sedlarna.

Det här är Andreas Liljeheden, i Bryssel
andreas.liljeheden@sverigesradio.se

Jaksot(1000)

Ginna Lindberg: Trumpeffekten i New York

Ginna Lindberg: Trumpeffekten i New York

Utrikeskrönikan 16 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Ginna Lindberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

16 Loka 3min

Fredrik Wadström: Alla 24 februari-monument

Fredrik Wadström: Alla 24 februari-monument

Utrikeskrönikan 15 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Fredrik Wadström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

15 Loka 3min

Nina Benner: Grannarna fick simma ut från sina lägenheter

Nina Benner: Grannarna fick simma ut från sina lägenheter

Utrikeskrönikan 14 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Nina Benner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Loka 3min

Cecilia Blomberg: Vilka historiska händelser firas?

Cecilia Blomberg: Vilka historiska händelser firas?

Utrikeskrönikan 13 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Loka 3min

Love Lyssarides: Om freden kommer till Gaza

Love Lyssarides: Om freden kommer till Gaza

Utrikeskrönikan10 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Love Lyssarides. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

10 Loka 3min

Katarina von Arndt: I Tyskland ansöker man om en ansökningsblankett

Katarina von Arndt: I Tyskland ansöker man om en ansökningsblankett

Utrikeskrönikan 9oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Katarina von Arndt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

9 Loka 3min

Simon Isaksson: Konspirationsteoriernas USA

Simon Isaksson: Konspirationsteoriernas USA

Utrikeskrönikan 7 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Simon Isaksson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

8 Loka 3min

Johan-Mathias Sommarström: Trots all död finns det ändå ett hopp

Johan-Mathias Sommarström: Trots all död finns det ändå ett hopp

Utrikeskrönikan 7 oktober - hör Sveriges Radios korrespondent Johan-Mathias Sommarström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

7 Loka 4min

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

rss-ootsa-kuullut-tasta
aikalisa
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
rss-podme-livebox
rss-vaalirankkurit-podcast
otetaan-yhdet
the-ulkopolitist
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
linda-maria
rss-raha-talous-ja-politiikka
rss-mina-ukkola
rss-polikulaari-humanisti-vastaa-ja-muut-ts-podcastit
rikosmyytit
mita-koulussa-ei-opetettu
rss-pallo-keskelle-2
positiivista-poditiikkaa-huff-lindgren
rss-lets-talk-about-hair
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rss-tyolinjalla-pekka-sauri