Tänk om Sverige skulle göra som Frankrike: Andreas Liljeheden, Bryssel
Utrikeskrönikan4 Tammi 2022

Tänk om Sverige skulle göra som Frankrike: Andreas Liljeheden, Bryssel

Utrikeskrönika 4 januari 2022

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Bryssel tisdag,

Nationella symboler, som en flagga, kan vara oerhört viktiga. Och känsliga.

Vilket har blivit väldigt tydligt de senaste dagarna, efter att Frankrike tagit över som ordförandeland i EU.

Den franska regeringen ska nu leda medlemsländernas arbete det kommande halvåret. Och detta uppmärksammades runt om i Frankrike på nyårsafton. När klockan slog tolv och vi gick in i det nya året pryddes historiska landmärken i EU-flaggans färger.

I Paris lyste Eiffeltornet i blått med gula stjärnor. Och i triumfbågen halades den franska trikoloren för att ersättas av EU:s fana.

Det blev ett ramaskri.

Oppositionen, både till höger och till vänster, protesterade högljutt. Särskilt högernationalisterna fördömde tilltaget, där Marine Le Pen kallade det för en attack mot den franska identiteten och en förolämpning.

Hon såg det också som en patriotisk seger när EU-flaggan återigen byttes ut mot den franska i söndags, medan EU-ministern, Clement Beaune, försäkrade att bytet skedde helt enligt plan och att regeringen inte alls gett efter för påtryckningar.

Oavsett hur det egentligen var så blev det i alla fall en väldig debatt – som sagt, det där med flaggor kan vara känsligt.

När Beaune, tillsammans med president Macron, lanserade loggan för det franska ordförandeskapet så var de mer försiktiga. I loggan finns båda flaggorna med. Ett rött E och ett blått U med gula stjärnor plus en grå pil i mitten.

Men faktum är att den loggan på sätt och vis ändå andas en del fransk nationalism. Pilen ska symbolisera rörelse framåt – väldigt likt Macrons egen politiska rörelse En marche.

Loggan kan tolkas som att EU ska framåt, på samma väg som Frankrike med Macron i förarsätet.

Pratar man med tjänstemän här i Bryssel som inte är fransmän och som kanske inte ser Macrons framåtväg som den enda rätta, så muttras det rätt ofta om att Frankrike och dess president visserligen är en stor EU-vän, men att det ofta handlar om EU på franskt vis. En slags nationalistisk politik insvept i EU-flagga.

I andra sammanhang får man också säga att Macron och hans regering oblygt framhäver just det franska och enbart det franska.

Senare i veckan ska jag och andra Brysseljournalister åka på den traditionella pressresan till ordförandelandet, alltså Frankrike i det här fallet. Inför den resan har all kommunikation skett uteslutande på franska. Trots att de flesta journalister som tagit emot informationen säkerligen är bättre på engelska.

Om ett år är det Sverige som bjuder in till liknande pressresa för EU-korrespondenterna här i Bryssel. Kanske skulle vi göra som fransmännen och bara skicka inbjudan och information på svenska.

Det om något hade orsakat ramaskri.

Andreas Liljeheden, Bryssel

anders.liljeheden@sverigesradio.se

Suosittua kategoriassa Politiikka ja uutiset

aikalisa
rss-ootsa-kuullut-tasta
ootsa-kuullut-tasta-2
politiikan-puskaradio
rss-podme-livebox
viisupodi
otetaan-yhdet
the-ulkopolitist
et-sa-noin-voi-sanoo-esittaa
rss-vaalirankkurit-podcast
rss-raha-talous-ja-politiikka
linda-maria
rss-kovin-paikka
rss-polikulaari-humanisti-vastaa-ja-muut-ts-podcastit
mita-koulussa-ei-opetettu
rss-pallo-keskelle-2
rss-hyvaa-huomenta-bryssel
rss-tyolinjalla-pekka-sauri
rss-tasta-on-kyse-ivan-puopolo-verkkouutiset
rss-hyvinvointiyhteiskunnan-pelastustehtava