Jag skrapar på ytan av den kinesiska muren: Björn Djurberg, Östersund

Utrikeskrönikan 13 september 2023

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Östersund, onsdag.

Under mina år som Kinakorrespondent har jag sällan, nästan aldrig faktiskt, rapporterat om en av de mest kinesiska sakerna som finns: den kinesiska muren.

Detta världsarv som inte sällan får symbolisera Kina och allt vad det kan innebära.

När jag söker i mitt arkiv hittar jag nästan bara referenser till Coronapandemin.

Mur-turismen stängdes ju ner då, tillfälligt om ni minns.

Så, det var med visst intresse jag i förra veckan noterade att muren återigen skapat rubriker världen över efter att två byggnadsarbetare från inre Mongoliet med en grävskopa grävt sig en genväg genom densamma.

Genvägar blir senvägar och sannolikt väntar nu böter för dessa två, som enligt kinesisk media jobbade med att plantera träd längs ena sidan av muren på gränsen mellan inre Mongoliet och Shanxi-provinsen.

Men, de är i gott, eller kanske ont, sällskap.

Förstörelsen av den kinesiska muren genom åren har varit omfattande. Stenarna har använts till att bygga både hus och fårhagar, eller sålts som souvenirer till turister.

Turister som inte sällan dessutom gärna ristat in något banalt i de gamla stenarna.

Själv har jag, som varje utlänning i Kina med självrespekt, såklart besökt muren flera gånger.

Både renoverade delar och övergivna, mer fallfärdiga sektioner.

Det är verkligen ett fascinerande byggnadsverk, med en brutal historia.

Kanske säger den också något om Kina av idag.

Som symbol porträtteras den ofta som stark och mäktig.

”Låt oss bygga en ny kinesisk mur av vårt kött och blod”, som den andra versen i den kinesiska nationalsången lyder.

Den högsta ledaren Xi Jinping drog även på häromåret, när han i ett uppmärksammat tal sade att den som försökte mobba eller trycka ner Kina, skulle få duktigt med stryk av denna mur av stål, som byggts av 1,4 miljarder kinesers kött och blod.

Men historiskt är det tveksamt hur effektiv den egentligen var som försvar mot invasioner.

Och med tanke på hur många som uppskattas ha dött för att bygga den och vad den har kostat även i rena pengar, så kan nyttan ifrågasättas.

Och egentligen är ju den kinesiska muren flera olika murar, ett lapptäcke som byggts i omgångar.

Verkligheten är långt ifrån den förenklade styrkesymbol som vissa kanske vill frammana, när man talar om Changcheng, den långa muren.

Och går den verkligen att se från månen?

Skrapar man lite på ytan är verkligheten ofta mer nyanserad än vad man först trott.

Lite som dagens Kina.

Björn Djurberg, Kinakorrespondent
bjorn.djurberg@sverigesradio.se