Fiskgjusarna vid sjön Fegen – och den livsviktiga underjorden

Konstnären ÅsaLisa Linnman och svampprofessor Anders Dahlberg gräver i jorden som är så viktig för skogen ovanför. Och om att fiskgjusen minskar på en del håll i landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Konstnären och illustratören ÅsaLisa Linnmans kärlek till träden har lett henne på en resa ner i underjorden. Insikten att en spade skogsjord kan innehålla fler arter av mikrober än det finns växt- och djurarter i hela den tropiska regnskogen blev en ögonöppnare till hur viktig jorden är för hur hela skogen mår.Morgonens fältreporter Lena Näslund träffar ÅsaLisa Linnman i Herrhagsskogen utanför Uppsala. Där finns också svampprofessorn Anders Dahlberg som tar med oss ner i världen av mycel och mykkorhiza där svampar och träd hjälps åt. Han har bland annat studerat vad som händer i jorden när träden avverkas.Efter utbrottet av afrikansk svinpest hos vildsvin i Västmanland har ett nästan tusen kvadratkilometer stort området stängts av. Vi ringer upp Solveig Wadelius i Virsbo som ligger i det område där såväl skogspromenader som svampplockning nu är förbjudna.Vi tar oss också tillbaka till de sista dagarna i juni. Då paddlade ornitologerna Göran Johansson och Thomas Andersson ut till en ö i sjön Fegen i östra Halland, för att ringmärka månadsgamla fiskgjuseungar högst uppe i en tall. I 55 år har ornitologer hållit koll på fiskgjusarna där. De har märkt att de senaste 20 åren har de minskat avsevärt - från 19 häckande par år 2000 till 6 par nu.Det finns flera hot mot fiskgjusarna: Brunare vatten gör det svårare att fånga fisk, störning från friluftslivet, konkurrens från havsörnar och brist på boträd. Men hur går det för fiskgjusarna i Sverige som helhet? Vi ringer upp fågelforskare Martin Green, på Fågeltaxeringen vid Lunds universitet. Det visar sig att det ser väldigt olika ut på olika håll i landet.Den som ofta återvänder till samma svampställe märker att svamparna växer och förändras fort. Men det är svårt att se med blotta ögat. Men i en så kallad time-lapse-film går det! Robin Malmsten Havervall berättar hur han gör sina fascinerande svampfilmer. Som den när en gul brödkorgssvamp först ser ut som när ytan bränns på en crème brûlée, och sedan spricker upp och avslöjar små, små frallor därunder.Och hur uppfattar björnen den stora jakten som varit i år, och vilka ekologiska konsekvenser kan det få? Jonas Kindberg, björnforskare vid norska Norsk Institutt for Naturforskning, svarar.I veckans kråkvinkel funderar Lisa Henkow på vad poängen med kön är egentligen. Och förundras över den enorma könsvariation som finns i naturen. Finns det till exempel herr och fru Kantarell?Programledare är Karin Gyllenklev.