Bebis-kollapsen: lägre välfärd, bopriser och börs

Allt fler unga säger nej tack till barn. Samtidigt blir befolkningen allt äldre. Vad innebär bristen på barn för ekonomin?

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Globalt fenomen med stora konsekvenser
I vissa länder, som Sydkorea, föds så få barn att läget beskrivs som akut. Men även här i Sverige har antalet barn per kvinna rasat de senaste åren.

Lägre skatteintäkter och sämre välfärd
Om det låga barnafödandet ligger kvar på nuvarande nivå kommer varje ny generation bli 30 procent mindre än den innan. Om nivån sjunker till utredningens värsta-scenario kan befolkningen minska med 4 miljoner fram till år 2100 och Sveriges BNP mer än halveras. ”Men förhoppningsvis hamnar vi inte där”, säger regeringens utredare nationalekonomen Åsa Hansson.

Börsfall och boprisfall
Men även ett mildare scenario kan få stora effekter. Förutom att välfärden påverkas kommer aktier och bostadspriser gå ner när efterfrågan sjunker. ”Det finns mycket som talar för att vi kan få ett prisfall”, säger Åsa Hansson.

Men Martin Kolk, docent i demografi, är inte lika orolig. ”När det gäller Sveriges demografiska situation, så tycker jag inte att den är så alarmerande”, säger han.

Programledare och producent:
Hanna Malmodin

Medverkande och röster i programmet:
Martin Kolk, docent i demografi vid Stockholms universitet och institutet för framtidsstudier
Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator Ekot
Åsa Hansson, utredare, docent nationalekonomi Lunds universitet
Johan Grip, forskningschef Kommuninvest
Fredrik Bood, demograf SCB
Joanna Swica, träningsprofil
Jakob Forssmed, socialminister
Robert Wenglén, ordf kommunstyrelsen Lomma

ekonomiekotextra@sverigesradio.se