Klä på släktingarna som forskats fram

Datoranvändningen och Internet blir allt viktigare för släktforskare. När kyrkböckerna enbart fanns tillgängliga på Landsarkiven var det svårt för många att kunna släktforska. Av den anledningen la många släktforskare sin semester på orter där anfäderna bott för att kunna komma åt de lämpliga böckerna. När sedan SVAR, Svensk Arkivinformation, i Ramsele mikrofilmade kyrkböckerna underlättades arbetet. De senaste årens intåg av Internet och nya datorprogram har inneburit en revolution. Inte minst har Internet gjort att släktforskare idag hittar varandra och kan byta erfarenheter och data som aldrig förr.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

DIS, som står för Föreningen för Datorhjälp i släktforskningen är en viktig aktör när det gäller att introducera och utveckla datorteknik inom släktforskningen. Föreningen, som är ideell, har sitt centrum i Linköping startade 1980 och började tidigt att utveckla ett speciellt program för släktforskare, kallat Disgen. Idag finns det några stora datorprogram i genren, men Disgen är störst. Släktband besöker den här veckan DIS i Linköping.

Ett sätt att dokumentera släkten är att göra en minnesbok som Karin Nordbergs släkt gjorde när hennes faster Anna fyllde 100 år 1998. Alla i släkten fick en sida till förfogande för att berätta och lämna bilder av sig själva. De äldre i släkten skrev ned episoder och fakta från de som inte längre levde och längt fram i boken finns en antavla med översikt av alla släktmedlemmar. Den här boken ger ett avtryck av en släkts historia under en viss punkt i en släkts historia.

Dödböcker
Thord Bylund och Kathrine Flyborg berättar i veckans Släktband om de utförliga nekrologer som vissa präster skrev i död- och begravningsböckerna. Genom att ibland skänka prästen en liten gåva eller summa pengar kunde prästen skriva om den avlidne på ett vackert sätt. I programmet får vi exempel från några dödböckerna där några beskrivs som gudfruktiga och stillsamma, medan andra fick en helt annan beskrivning.