All släkt i Salt Lake City

I mormonernas släktforskarcenter finns över 3 miljarder namn och kopior från över 120 länders arkivhandlingar.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Elaine Helgesson Haselton är en av de ansvariga på biblioteket. Hon berättar att det varje dag kommer över 2000 personer för att forska och att det finns ett stort spann när det gäller deras förväntningar och kunskaper. Vissa kommer in en halvtimme mellan ett flygbyte i Salt Lake City medan andra forskar yrkesmässigt.

Elaine berättar att om man har skandinaviska rötter är man lyckligt lottad. Hon säger att i de länder som har haft en statskyrka som såg till att kyrkböckerna sköttes är det mest gynnsamt att hitta i arkvien.

I Amerika däremot såg det annorlunda ut. Det finns ingen tydlig gräns när man började registrera medborgarna, vilket berodde på vilken kommun, stat eller kyrka man tillhörde

Muntliga traditionsbärare

Dorothy Bailing tillhör en av de som har ett specialuppdrag inom Släkthistoriska biblioteket. Hon studerar de muntliga traditionerna på polynesiska öarna. Eftersom hon själv har rötter från Hawaii har hon fördjupat sig i den kulturen. För människor som är vana vid skriftliga källor är det svårt att förstå hur man kan hålla mängder av släktled i huvudet, säger Dorothy. Och hon blev själv förvånad när hon började med projektet och fick veta att man höll upp till 90 generationer i huvudet och dessutom berättelser till många av personerna i släktleden.

När missionärerna kom i början av 1840- talet lärde sig de äldre att läsa och skriva. Det ledde till att släktbärarna nedtecknade släktleden de hade memorerat. En man fyllde 13 skrivhäften, och de ligger nu till grund för en del av forskarna.

På bilden visar hon en släkttavla som leder ända fram till Adam. Den kommer från Tongaöarna och saknar naturligtvis många släktled, säger Dorothy, och så tillägger hon att den ser ut som den hawaianska trädet; smal och lång i toppen och bred i botten. Precis som en kvast. Och kan man sina rötter är det bara att koppla ihop sig med de nedre grenarna och följa släkten upp till toppen, dvs Adam.

Heraldiker

Henric Åsklund och Magnus Bäckmark är aktiva heraldiker. De har skapat egna vapen, dvs borgerliga vapen. Idag finns flera tusen borgerliga vapen i Sverige, och i Svenska Heraldiska föreningens databas finns idag ca 4000 borgerliga vapen.

Många tror att släktvapen enbart är till för de adliga, säger Henric Åsklund, och Magnus Bäckmark säger att det kommer från ett missförstånd som rotades på 1800 talet.

Men i takt med att kommuner skapade vapen ökade intresset för att skapa egna släktvapen. Före 1800 talet var bruket av borgerliga vapen stort. Till exempel hade nästan alla personer som skrev brev ett sigill som var graverat med ett vapen.

Genom att klicka på Länkar, i listen till vänster, kan du hitta Svenska Heraldiska föreningens hemsida.