Emilia trotsade alla svårigheter och blev lärarinna
Släktband25 Jan 2021

Emilia trotsade alla svårigheter och blev lärarinna

Emilia Hansson blev småskollärare mot alla odds och ville helst jobba med samiska barn. Hon var en modern pedagog i början av 1900-talet som arbetade under den tid då rasbiologi var på modet.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Emilia Hansson föddes 1882 i Fritsla i Västergötland som ett av sju syskon. Föräldrarna var arrendebönder. När Emilia var 11 år dog hennes mamma och från den dagen förändrade sig livet. Pappan och barnen flyttade till en statarlänga i Borås, men de hade inte bott där många månader när huset brann ner och med det alla deras ägodelar.

Hennes syskon emigrerade, den ena efter den andra, och till sist åkte också pappan till Amerika. Emilia var den enda som blev kvar i Sverige.
Emilias förutsättningar att klara sig var dåliga. Familjen var utblottad och hon själv hade en medfödd skada i form av en missbildad högerhand. Men hon måste ju hitta ett sätt att försörja sig, och helst av allt ville hon bli lärare. Hon skrev ett brev till en rik och socialt engagerad dam i Borås och bad om ekonomisk hjälp – och fick det. Leonore Odenkrants, som damen hette, skulle sedan komma att hjälpa Emilia under alla hennes år som lärare, och också hennes skolbarn skulle få många gåvor.

Emilia ville till Norrland. Allra helst ville hon undervisa samiska barn och 1907 blev hon så anställd på en internatskola för samiska barn i Undersåker i Jämtland. Senare skulle hon också komma att undervisa i Idre i Dalarna och till sist i Kuoksu i Tornedalen.

Hon skrev själv två böcker under sitt liv, två ganska romantiserade beskrivningar av hennes tillvaro och hon skrev också brev hem till sin välgörarinna Fru Odenkrants. Det är bland annat de breven som hennes släkting Isabella Josefsson i Fritsla har använt när hon ställt samman Emilias liv.

Emilia var en framsynt och på många sätt modern pedagog. Hon tog in många praktiska moment i undervisningen, barnen fick till exempel räkna på virkesåtgång när det skulle byggas en bastu och berättade förtjust om hur barnen plötsligt tyckte det var roligt att räkna med bråk. Men Emelia var samtidigt ett barn av sin tid och blev intresserad av den idé som just då var stark, rasbiologin.

Rasbiologiska institutet i Uppsala skrev en bok som landets lärare fick köpa till starkt reducerat pris. Emilia blev bekant med institutets grundare Herman Lundborg och han kom också till Kuoksu för att undersöka hennes barn.

- Hon var en väldigt begåvad och mångsidig människa som gjorde mycket gott, men jag blev förstås mycket besviken när jag förstod att hon också blivit intresserad av Lundborgs läror, säger Isabella Josefsson. Men jag tycker att hon är en väldigt intressant person i min släkt.

Emil Marklund är doktorand i historia med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Umeå universitet och har bland annat skrivit om en samtida småskollärarinna till Emilia, Ester Vikström från Byske, som var lika gammal som Emilia och som verkade under samma tid fast på annan plats.

Det var stor skillnad mellan småskollärare och folkskollärare, berättar Emil Marklund.

- När folkskolan infördes i Sverige 1842 inrättades folkskoleseminarium i varje stiftsstad och då beslutades också att bara män fick bli folkskollärare.

Men under 1840 och 1850- talen har man rekryteringsproblem vilket gör att det 1853 beslutas att de mindre skolorna på landsbygden inte behöver ha examinerade lärare. Och fem år senare beslutas också att de som undervisar i de mindre skolorna kan vara småskollärare.

På så sätt föds småskolläraryrket. De som utbildade sig till småskollärare hade ungefär halva utbildningstiden jämfört med folkskollärarutbildningen och också en mycket lägre lön.

- Från början var det inte tänkt att det skulle bli ett kvinnoyrke. På 1860-talet så var det nästan jämn könsfördelning, men år 1900 var det vara 4% som var manliga småskollärare.

Småskollärare hade till skillnad från folkskollärarna en mycket mer osäker anställning. Först 1918 kom en reform som innebar att småskollärarna kunde ha få fast anställning.

- Innan dess kunde de bli avskedade av skolrådet, som leddes av prästen, och ofta var anledningen att den kvinnliga läraren gift sig och skaffat barn.

Fram till 1904 hade de manliga och kvinnliga folkskollärarna samma villkor, men det året fick de manliga lärarna fick igenom ett ålderstillägg som gjorde att de tjänade lite bättre.

Som släktforskare kan man leta information om lärare i kommunens arkiv där bland annat tjänstgöringsdagböcker finns. På Landsarkiven kan man hitta information om var läraren var utbildad, deras lärarexamen, betyg mm. Och så finns matriklar med information på Kungliga biblioteket, universitetsbibliotek och vissa andra bibliotek.

Programmet är gjort av
Gunilla Nordlund och Elisabeth Renström
Uppläsare: Malin Avenius
slaktband@sverigesadio.se

Episoder(259)

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Slottsfröken Märta gick sin egen väg

Märta von Mecklenburg trotsade alla förväntningar på en fin flicka och lämnade landet för kärleken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Christina Lindaryd har forskat på familjen von Mecklenburg och den egensinniga dottern Märta. Familjen var av tysk adel och umgicks i landets fina kretsar. Men skandalerna haglade kring familjens liv och till sist lämnade Märta landet för kärleken till en fransk markis. I Släktband fördjupar vi oss i det övre samhällsskiktet på 1800-talet i Sverige och vi familjen von Mecklenburg. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

12 Jan 24min

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten – en av första prästfruarna efter reformationen

Kirsten var en av de första prästfruarna i Sverige efter reformationen. En speciell roll att axla i en tid av förändring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Släktband fördjupar vi oss i den svenska reformationen och vad det innebar för Kirsten att bli en av Sveriges första protestantiska prästfruar. Gunvor Waller har släktforskat på Kirsten och har lyckats hitta detaljerad information från 1500-talet. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

5 Jan 24min

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Alma Hesseldahl och sångkarriären som gick i spillror

Programmet som öppnar arkiven och journalerna och hittar släkten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Alma Hesseldahl var 1800-tals sångerskan som drömde om Europas stora scener. Hon åkte till Berlin, Paris och Milano och skolades som sångerska. Framtiden såg ljus ut tills hon en dag blev sjuk i giftstruma. Michael Andersson har forskat på Alma och berättar hennes sorgliga historia. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

29 Des 202524min

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stinas mörka hemlighet

Märta Stina Eriksson förgiftade sin nyfödda med arsenik och berättade om det först många år senare för en läkare på hospitalet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Märta Stina Eriksson växte upp i Medelpad under sent 1800-tal. Hon arbetade som piga när hon träffade sin blivande man, blev gravid och gifte sig. Men hennes förstfödda son Erik insjuknar och dör, bara sex månader gammal. Märta Stina kommer bli allt sorgsnare och oroligare åren efter och skrivs in på hospital. Där berättar hon om hemligheten som hon burit på i så många år. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling.

22 Des 202524min

Spelmannen och urmakaren Olof

Spelmannen och urmakaren Olof

På 1800-talet i Sveg verkade en egensinnig urmakare, Olof Jonsson. Han var även en duktig spelman, men släktmyten säger att han spelade bort stora arealer skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Åke Persson har släktforskat på sin anfader Olof Jonsson som levde på 1800-talet i Sveg. Han var förutom urmakare en duktig spelman på orten. Men i Åkes släkt sägs det att Olof var svag för spriten och spelade bort stora arealer skog på fyllan. Kan det stämma? I Släktband tar vi reda på sanningen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

15 Des 202524min

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham Olschanski – en orolig själ

Abraham lämnade familj och det judiska livet bakom sig för ett liv utomlands. Robin Lapidus har med släktforskningen slagit hål på en rad familjemyter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens avsnitt om den judiska familjen Olschanski som kom till Sverige på 1870-talet. Från början sysslade de med lump och skrot och fortsatte senare med bärgning av större båtar och rederiverksamhet. Släktforskaren Robin Lapidus berättar om Olschanskis med tonvikt på äldste sonen Abrahams levnadsöde. Abraham lämnade allt och emigrerade till Sydafrika för att söka lyckan. I början av seklet återkom han till familjen i Oskarshamn men lämnade ganska snart för USA. Efter det hör ingen av Abraham någonsin igen.Och med släktforksningen har Robin spräckt flera myter som levt inom familjen. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

8 Des 202524min

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Senta – fosterbarnet som hittade hem

Släktband om rotlöshet, fosterhem och syskonkärlek. Vi får följa den unga kvinnan Senta Zamores liv under början av 1900-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Genom en unik brevsamling fick släktforskaren Lisa Qviberg en inblick i den unga kvinnan Senta Zamores liv i början av 1900-talet. Senta växer upp i den välbeställda familjen Zamore, men känner sig aldrig hemma. Som ung vuxen tog Senta kontakt med sin biologiska bror, arbetarförfattaren Rudolf Värnlund, och syskonparet fick en varm och nära relation. Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro och Anna Maria Erling

1 Des 202524min

Kersti och svartsjukedramat

Kersti och svartsjukedramat

Ett svartsjukedrama med rättsliga efterspel i början av 1800. Kersti Andersdotter vägrade hålla tyst om misstankarna om sin makes kärleksaffärer. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I Olofstorp, Fänneslunda socken, pågick ett infekterat svartsjukedrama i början av 1800-talet. Kersti Andersdotter var rasande över sin make Svens besök hos grannfrun Lindesa. Hon var så arg att hon vägrade hålla tyst om sina misstankar. Det hela slutade i en rättslig process och Kersti dömdes till böter.Heidi Popper berättar om sin anmoder och efterspelet i Släktband.Programmet är gjort av Freja Lantto Heldebro.

17 Feb 202524min

Populært innen Historie

henrettelsespodden
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
historier-som-endret-norge
aftenposten-historie
rss-benadet
historier-som-endret-verden
sektledere
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
med-egne-oyne
rss-historiske-romanser
taakeprat
rss-katastrofe
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
historiepodden
vare-historier
historiepodden-ww2
rss-historiepodden-ww2
diktatorpodden
rss-gamle-greier