Judith Kiros pratar om en dikt av Hanna Rajs Lara

Judith Kiros pratar om titeldikten i Hanna Rajs Laras nya diktsamling Under månen. En dikt som arbetar med upprepning men ändå hela tiden rör sig framåt. Den befinner sig i förlusten av en gemenskap och tid, i förlusten av en potential till något annat. Kiros diskuterar sorgediktning - den frestelse som finns i att dikten kan återuppväcka de döda eller bevara det förlorade, samtidigt som det enligt diktens logik redan är förlorat.

Judith Kiros är född 1989 och debuterade förra året med poesiboken O, som blev nominerad till både Borås Tidnings debutantpris, Katapultpriset och Sveriges Radios lyrikpris. Kiros är även verksam som kritiker, ledarskribent och fritidsledare samt som litteraturredaktör på Kontext. Sedan våren 2020 doktorerar hon i engelsk litteratur vid Karlstads universitet, hon har avslutat en master i Litterär gestaltning på Valand och även ingått i skrivkollektivet Ce(n)sur. Judith Kiros debut är en hybrid av poesi och essä som tar sin utgångspunkt i Shakespeares pjäs Othello. Othello hetsas till att döda sin vita hustru och blir därmed det publiken redan vet att han är: ett monster, den svarte mannen. Läsningar av pjäsen varvas med rytmisk dikt och längre prosapassager – alla delar förhåller sig till detta O, en både öppen och stängd form. O är en bok som söker sig till reflektionsytorna och spegelbilderna, som skriver in sig i klassiska texter och utvidgas till att kretsa kring svarthet och kön i Sverige i dag.

Hanna Rajs Lara, född 1991, debuterade 2018 med Armarna som hyllades av kritikerna och nominerades till Borås Tidnings Debutantpris. Hon arbetar på Judiska Församlingen i Stockholm med kulturprogram för unga. Under månen kom ut den 6 november 2020 och är Rajs Laras första diktsamling på Albert Bonniers Förlag. Hanna Rajs Lara tillhör förnyarna av den svenska samtida poesin. Under månen består av enskilda, starka dikter med olika tematiska ingångar. Med kraft och rytm skriver hon om kärlek, förlust, familjen och det judiska arvet, antisemitism och missbruk. Dikterna är personligt direkta, ofta rimmade och poetiskt talspråkliga. Hos Rajs Lara är kärleksförklaringen ett motstånd – solen lyser inte, men väl månen.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.