Så krymptes huvuden

Så krymptes huvuden

Följ med Richard Holmgren och Tobias Svanelid på deras kulturhistoriska experiment kring forna tiders mest skrämmande och magstarka fenomen. I veckans program tillreds ett krympt människohuvud.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tobias Svanelid och arkeologen Richard Holmgren undersöker handgripligen hur det gick till att krympa ett människohuvud enligt äldre sydamerikanska traditioner. Vetenskapsradion Historia inleder en serie som utreder kulturhistorien bakom flera skrämmande och mytologiska fenomen – i Richard Holmgrens kök tillreds, på ett etiskt försvarbart sätt, forna kulturers mer fruktade kulturyttringar, såsom huvudkrympning, zombiepulver och självmumifieringsdiet.

– Det är vetenskapligt intressant att rent konkret tillverka de här sakerna, menar Richard Holmgren, i syfte att förstå processerna och uppleva den historiska materialiteten.

– Inget för äckelmagade, menar programledaren Tobias Svanelid, som bistår under kokning, skrapning, skållning och sotning av huvudet.

Richard Holmgrens "recept" på huvudkrympning:

  1. Huvudet kapas från kroppen strax över nyckelbenet.
  2. Ett snitt görs från nacken och upp på huvudets baksida.
  3. Skinnet med dess hår avlägsnas försiktigt från kraniet utan att förstöra ansiktsdetaljer.
  4. Innanmätet, kranium med dess vävnad, offras i floden till anakondan Pangi.
  5. Ögon och munhåla sys ihop temporärt för att underlätta under krympningsprocessen.
  6. Huvudskinnet kokas upp under någon minut och får sedan sjuda i ett par timmar (vid för hård kokning eller för lång sjudning kan håret lossna). När huvudet krympt till ca 1/3 tas det ur koket och bör då ha en bakteriefri och gummiliknande känsla.
  7. Skinnet med håret vänds nu ut och in och resterande vävnad skrapas försiktigt bort med en skrapa eller en kniv.
  8. Skinnet vänds sedan tillbaka och nacksnittet sys igen med starka växtfibrer. Nu har huvudet en påsaktig och lös form vars resterande process tar ca 1 vecka.
  9. Värm valnötsstora stenar i glöd och fyll huvudpåsen med dessa i omgångar.
  10. Stenarna måste ständigt ”vandra runt” så att skinnet inte sveds. Ersätt ständigt avsvalnade stenar mot varma och upprepa processen under ett par timmar varje dag under loppet av en vecka. Efter halva denna tid kan man övergå till upphettad sand för att nå alla små skrymslen. Huvudet ska få en storlek av ca ¼ av dess ursprungliga storlek. Heta stenar används även på utsidan och till sist för att hjälpa till att forma ansiktsdrag.
  11. Skamfilat och osymmetriskt hår vid ögonbryn och hårlinje putsas bort genom svedning.
  12. Munnen fogas samman med tre korta pinnar från Chontaduropalmen till en ”plutmun” (en glödhet kniv eller machete kan vara till hjälp för att forma läpparna) vilka sedan surras samman med växtfibrer – pinnarna kan sedan lämnas kvar alternativt tas bort om fibertråden istället fästs i läpparna. Lämna långa ändar på trådarna i dekorationssyfte.
  13. Gör en hänganordning medels en tråd genom hjässan. Tråden fästs i en på tvären placerad chontapinne på huvudets insida.
  14. Den nästan färdiga produkten hängs sedan intill en öppen eld för att sotas alternativt bearbetas med kol på utsidan som ett extra skyddsbevarande skikt.
  15. Dekorera sedan munnens trådändar med pärlor och fjädrar.
  16. Den färdiga tsantsan hängs sedan runt framställarens hals.

(lokala varianter samt skilda åsikter på framställningen förekommer)

Episoder(847)

Så smakade Birkas bröd

Så smakade Birkas bröd

P1 den 31 januari 13.20, repris 2 februari 19.35 samt 6 februari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För nära 2000 år sedan satte svenskarna för första gången tänderna i en brödbit. Vetenskapsradion Historia provsmakar samma sorts bröd, bakat av arkeologen Liselotte Bergström, aktuell med sin avhandling om järnålderns brödkultur. Havre, vatten och honung kan ha varit de äldsta ingredienserna och man bakade utan jäst. Resultatet blev ofta små, hårda bullar, som åts av en priviligerad överklass.- Kanske hade järnålderns svenskar lärt sig konsten att baka bröd av romerska soldater, menar Liselotte Bergström.Från 200-talet och fram till Birkas storhetstid på 800-talet hade bröden ofta en rituell funktion. Bröden bröts och åts för att markera grupptillhörighet, ofta inom vikingarnas krigarklass, och Oden var särskilt förknippad med brödet, berättar Liselotte Bergström.I programmet hör vi också om planerna på att kulturminnesmärka Sveriges äldsta existerande skateboardbana – Automobilens Snakerun i Falkenberg, och så inleds en serie om vikingar. Arkeologen och författaren Kristina Svensson berättar i den första delen om völvorna och den mystiske Torborg på Grönland som kunde spå in i framtiden.- Völvorna var alltid kvinnor och hade en viktig position i det vikingatida samhället, inte minst eftersom de ansågs kunna avgöra utgången av erövringståg och fältslag, berättar Kristina Svensson. Programledare är Tobias Svanelid.

31 Jan 200824min

Hur tänkte 1600-talets Ernst Kirschsteiger?

Hur tänkte 1600-talets Ernst Kirschsteiger?

P1 den 24 januari 13.20, repris 26 januari 19.35 samt 30 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I mitten av 1600-talet påbörjades bygget av vad som då var Sveriges största privatägda fastighet – Skoklosters slott vid Mälaren. Beställaren, greve Carl Gustav Wrangel, ville ha ett skrytbygge som kunde imponera på adelsmän och kungar runt om i Europa. Men hur tänkte han när han inredde sitt hem? I en aktuell avhandling granskar konstvetaren Karin Wahlberg Liljeström 1600-talets inredningstrender och arkitektur. - Vad man än gjorde ville man inte bryta mot det man kallade för ”decorum”, 1600-talets motsvarighet till god smak. Detta decorum sa till exempel att jättelika familjeporträtt gärna fick hängas i närheten av sovrummet, och att slottsfrun och slottsherren skulle ha varsina lägenheter i slottet. Dessutom var det högsta mode att inreda hobbyrum, men istället för pingisbord eller hemmabiosystem i källaren hade greve Wrangel vapensamlingar och bilbiotek på övervåningen. Vetenskapsradion Historia guidas runt i slottet och frågar sig vad som finns kvar från 1600-talet i våra egna inredningsideal idag. I programmet hör vi också författaen Gunnar Wall berätta om Norges mest ökände spion, Arne Treholt. Programledare är Tobias Svanelid.

24 Jan 200824min

Den förste fotografen

Den förste fotografen

P1 den 17 januari 13.20, repris 19 januari 19.35 samt 23 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1840 förevisade löjtnanten Lars Bentzelstjerna en helt ny teknologi på Stockholms slott. Apparaten kallades för camera obscura och hade förmågan att göra exakta avbildningar av verkligheten – så kallade daguerrotyper. I Vetenskapsradion Historia får vi höra berättelsen om Bentzelstjerna – Sveriges förste fotograf – och om den tidiga fotografins historia i Sverige. - Samtidens svenskar var helt förbluffade över den här nya tekniken, berättar Björn Axel Johansson, författare till boken ”De första fotograferna”.Vetenskapsradion Historia granskar dessutom den bioaktuella filmen ”Tali-Ihantala 1944”, som på ett närmast dramadokumentärt sätt skildrar striderna mellan Finland och Sovjetunionen på Karelska näset 1944. Armémuseums Thomas Roth tycker att filmen knappast är något att se på första daten, men att den är mycket trogen den historiska verkligheten. Och i serien om världshistoriens största spioner med författaren Gunnar Wall har turen kommit till James Jesus Angleton, chefen för det amerikanska kontrspionaget under kalla krigets kyligaste år...Programledare är Tobias Svanelid.

17 Jan 200824min

Hur luktade Ludvig XIV:s parfym?

Hur luktade Ludvig XIV:s parfym?

P1 den 10 januari 13.20, repris 12 januari 18.00 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Versailles utanför Paris finns världens enda konservarorium för parfymer. Här kan man sniffa på såväl solkungen Ludvig XIV:s cologne, som på egyptiernas rökelser och på romersk kanel. Vetenskapsradion Historia besöker det så kallade Osmoteket i Versailles och träffar Frankrikes känsligaste näsa – direktören Jean Kerleo, som gjort parfymernas historia till sitt livsverk.Med anledning av primärvalen i USA testar vi också det nyutkomna historiska brädspelet ”The Making of the President” – där spelarna tar rollen av John F Kennedy och Richard Nixon i 1960 års presidentvalskampanj. Och precis som i verkligheten visar sig spelet bli en jämn kamp mellan kandidaterna. Speltestaren och historikern Björn Sandahl är storförtjust!Dessutom forsätter serien om historiens största spioner med författaren Gunnar Wall. Vi får stifta bekantskap med Sidney Reilly, ukrainaren som blev brittisk agent under mellankrigstiden med uppdrag att störta kommunisterna i Sovjetunionen. Med sina oräkneliga kärleksaffärer och spektakulära uppdrag kom han att stå som modell för fiktionens James Bond...Programledare är Tobias Svanelid.

10 Jan 200824min

Öga mot öga med Tutankhamun

Öga mot öga med Tutankhamun

P1 den 3 januari 13.20, repris 6 januari 18.00, samt 8 januari 01.15 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 3 300 år sedan dog pojkkonungen Tutankhamun. För första gången ställs nu hans mumie ut till beskådande i gravkammaren i Kungarnas Dal i södra Egypten. Vi ger oss dit, klättrar ner i graven, tittar på Tutankhamuns mumie innan vi beger oss till de världsberömda Tutankhamun-gallerierna i Egyptiska Museet i Kairo för att titta närmare på några av närmare 5 000 föremål som hittades i Tutankhamuns grav. Allt för att utrusta honom med allt han behövde för livet på andra sidan graven.Vetenskapsradion Historia frågar sig också hur man gör 1000 år av Sveriges historia begriplig på bara 100 minuter. Boulevardteatern har tagit sig an utmaningen i en aktuell pjäs och vi träffar regissören och manusförfattaren Rogew Westberg som berättar om ”1000 år på 100 minuter”.Dessutom inleder vi en serie om historiens största 1000 år på 100 minuterspioner med författaren Gunnar Wall. Programledare är Tobias Svanelid.

3 Jan 200824min

VR Historia 2007-12-20 2007-12-20 kl. 14.00

VR Historia 2007-12-20 2007-12-20 kl. 14.00

Vetenskapsradion Historia ser filmen Arn - Tempelriddaren med historiska glasögon och tipsar dessutom om historiska klappar att lägga under granen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

20 Des 200724min

VR Historia 2007-12-13 2007-12-13 kl. 14.00

VR Historia 2007-12-13 2007-12-13 kl. 14.00

Vetenskapsradion Historia rapporterar om fyndet av en forntida kultplats helgad åt asaguden Ull, samt följer med dykare i spanska Cadiz till den vraktäta kusten utanför staden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

13 Des 200723min

VR Historia 2007-11-29 2007-11-29 kl. 14.00

VR Historia 2007-11-29 2007-11-29 kl. 14.00

VR Historia 2007-11-29 Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

29 Nov 200724min

Populært innen Historie

rss-katastrofe
med-egne-oyne
historier-som-endret-norge
henrettelsespodden
aftenposten-historie
rss-dette-ma-aldri-skje-igjen
rss-benadet
rss-nadelose-nordmenn-gestapo
historier-som-endret-verden
rss-frontkjemperne
rss-strid-de-norske-borgerkrigene
sektledere
rss-gamle-greier
taakeprat
historiepodden-ww2
historiepodden
virkelig-grusomt
rss-historiepodden-ww2
rss-stavanger-i-900-ar
rss-diktatorpodden