Så krymptes huvuden

Mer än hundra år före OS i Vancouver sökte sig svenskar till den kanadensiska staden för att söka lyckan. Vetenskapsradion Historia berättar historien om Vancouvers första svenskar, och deras kamp för att överleva i dåtidens vilda British Columbia. - Många av svenskarna var norrländska män som lockades av det välbetalda arbetet i skogen, berättar historikern John Stuart. Men jobbet som high-rigger var riskfyllt och många av de tusentals svenska timmerhuggarna i Vancouvertrakten omkom i arbetet. I själva staden Vancouver fanns tills också helt nyligen en livskraftig svenskkoloni med insuttna ställen som Café Hembygden och Restaurant Skandia. Vetenskapsradion Historia vandrar runt i det svenska Vancouver och besöker också den lilla orten Lund, några timmars bilfärd norr om OS-staden, som grundades av två bröder Thulin från trakterna av Valdemarsvik. Dessutom granskar antikvetaren Allan Klynne den bioaktuella filmen Agoras historiska sanningshalt. Filmen, där Rachel Weisz spelar rollen som den kvinnliga filosofen Hypatia, utspelar sig i 300-talets Alexandria, under det romerska imperiets sista självande år. Men hur väl stämmer filmen överens med historieforskningen, och hur var det egentligen att vara kvinnlig filosof under antiken? Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

25 Feb 201024min

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att e Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Feb 201024min

Det vita guldet Vetenskapsradion Historia i P1 den 18 februari 13.20, repris 21 februari 19.35 samt 24 februari 01.03 En av världens äldsta saltgruvor ligger i franska Marsal. Här bröt man salt redan hundratals år före vår tideräkning, och det vita guldet skapade enorma förmögenheter åt det styrande maktskiktet i den keltiska kulturen. Man beräknar att tusentals ton salt producerades varje år vid saltgruvorna i Marsal och Vetenskapsradion Historia besöker en aktuell arkeologisk utgrävning som söker efter den industriella saltproduktionens rötter i Marsal. - Området runt Marsal är också extra intressant eftersom det ger arkeologerna en möjlighet att studera hur saltutvinningen påverkat miljön under tusentals år, berättar Laurent Olivier, chef för järnåldersavdelningen på Musée des Antiquités Nationales i Saint-Germain-en-Laye. De preliminära resultaten visar att den förhistoriska saltproduktionen fick katastrofala följder för såväl naturen som för områdets fattiga invånare, och att ef Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

18 Feb 201024min

Hur kändes kärleken på 1800-talet? Hur kär fick man bli, och hur viktig var kärlekskänslan för 1800-talets svenskar? Historikern Christina Douglas berättar om sin forskning om korrespondensen mellan två förälskade styvsyskon, Hanna och Harald, och hur deras kärlek uttrycktes i de hundratals brev som de skickade till varandra. - Deras känslor och tankar kring kärlek var nog inte så annorlunda från vår egen tid, berättar Christina Douglas, men möjligheten för dem att uttrycka fysisk kärlek innan äktenskapet var begränsad. Sex före äktenskapet var förbjudet område för 1800-talets förälskade par, men det fanns sätt att komma runt reglerna, berättar Christina Douglas. Vetenskapsradion Historia uppmärksammar också forskningen kring vänskap och kärlek under medeltiden. Historikern Thomas Småberg är en av många forskare som intresserar sig för medeltidens känslor, och har undersökt betydelsen av starka vänskapsband mellan män. - Homosocialiteten var extremt viktig under medeltiden, berättar han, men det fanns starka tabun mot att vänskapsbanden förvandlades till homosexualitet. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

11 Feb 201024min

På 1790-talet satte kaptenen George Vancouver segel och gav sig ut på en av världshistoriens mest utmanande upptäcktsfärder. Under ett halvt decennium kartlade han norra Stilla havet och genomsökte den labyrintiska amerikanska västkusten ända upp till Alaska. Hans bedrift jämförs ofta med Columbus eller Cooks, men ändå har George Vancouvers resor fallit i glömska, och själv dog han utfattig. Vetenskapsradion Historia bekantar sig med kapten Vancouver - mannen som gav namn åt årets OS-stad, och träffar författaren Stephen R Bown som nyss utkommit med en aktuell biografi om kapten Vancouver. Dessutom avslutas serien om den svenska historiens kungabröllop. Livrustkammarens Lena Rangström berättar historien om Oscar I:s friarresa runt Europa, där pappa Karl XIV Johans krav låg tungt på sonens axlar - uppdraget var att hitta en brud och blivande drottning och Karl XIV Johan hade sina bestämda idéer om vem det skulle vara. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

4 Feb 201024min

I tusentals år har Via Tiburtina slingrat sig fram mellan Rom och bergsbyarna uppe i Appeninerna. Antikens namn på staden Tivoli, Tibur, gav vägen dess namn, och i generationer har såväl människor som fårahjordar vandrat vägen fram. Än idag för Via Tiburtina tusentals turister från Rom till Tivoli och tillbaka var dag. Vetenskapsradion Historia färdas längs vägen som nu står i fokus för ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt, lett av det Svenska Institutet i Rom. - Via Tiburtina var en livsnerv i det antika Rom, och fullkomligt central för den romerska ekonomin, berättar Barbro Santillo Frizell, föreståndare för Svenska Institutet i Rom. Hon får medhåll av Hans Bjur, professor i arkitektur som med moderna ögon spårar vägens roll för människors rörelser och möten genom historien. - Från början var detta en stig där man vallade får och getter, medan vägen idag skär genom det moderna Rom och dess kaotiska förorter, berättar Hans Bjur. - Det sägs att alla vägar bär till Rom, men egentligen var den nog så att vägarna bar från staden, menar Barbro Santillo Frizell. I Vetenskapsradion Historias serie om äldre tiders kungliga bröllop har turen nu kommit till giftermålet mellan Hertig Karl och Hedvig Elisabeth Charlotta 1774. - Hedvig Elisabeth Charlotta var den yngsta prinsessa i historien att gifta sig med en svensk kunglighet, säger Livrustkammarens Lena Rangström, och hennes ungdom smittade av sig på bröllopet. Prinsessan hade svårt att hålla sig för skratt när hon möttes av alla ålderdomliga ceremonier och allvarliga hovherrar och biskopar, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

28 Jan 201024min

För 800 år sedan föddes Birger Magnusson, av historien mer känd som Birger jarl, och för hela 2010 planeras därför jubileumsfiranden i såväl Östergötland och i Västergötland som i Stockholm, staden som Birger jarl själv ansetts ha grundlagt. Under jubileumsåret skall bland annat jarlens ansikte återskapas med rättsmedicinsk teknik, och en look-aliketävling planeras att hållas. Dessutom skall Birger jarls hemby Bjälbo undersökas med arkeologisk markradar, och hans son, Magnus Ladulås, skall undersökas med modern DNA-teknik. Vetenskapsradion Historia träffar medeltidsexperterna Dick Harrison och Maria Vretemark för att ta reda på hur han lyckades bilägga de sekelgamla inbördesstriderna i Sverige och lägga grunden för ett modernt kungadöme. Margareta Carling på Östsvenska turistrådet berättar också hur det skall gå till att inspirera till en ny medeltidsboom i Sverige. Ett knappt halvår innan kronprinsessbröllopet i Storkyrkan berättar Livrustkammarens Lena Rangström om äldre tiders kungliga bröllop i Sverige. - Karl XI:s bröllop med Ulrika Eleonora 1680 var en viktig manifestation för freden mellan Sverige och Danmark, men eftersom man ville undvika att bjuda den franske ambassadören så höll man vigseln och festen i smyg på ett slott i Halland, berättar hon. Programledare är Tobias Svanelid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

21 Jan 201024min

Hur skilde sig medeltidsmänniskans sexliv från vårt eget? Vetenskapsradion Historia gläntar på förlåten och tittar in i medeltidens sängkammare, där höviska riddare och kyska jungfrur kämpade för att svara upp mot tidens ideal. - En sann riddare skulle inte låta begären ta överhanden, men samtidigt var det viktigt att han var den dominerande parten i en sexuell relation, berättar Henric Bagerius, historiker vid Göteborgs universitet som nyligen disputerat på en avhandling om sexualiteten i det medeltida Island. - Under medeltiden växte också intresset för jungfrudomen, och jungfrun var något som alla aristokrater skulle gifta sig med, säger Henric Bagerius. Men jungfrun var också problematisk - hon både lockade och skrämde med sin oerfarenhet, och ansågs svårtyglad och nära på könlös. I Vetenskapsradion Historia inleds denna vecka också en serie om de kungliga bröllopens historia. Livrustkammarens Lena Rangström berättar om några av den svenska historiens mest uppseendeväckande och epokgörande kungabröllop, och först ut är det mellan Gustav Vasa och hans tredje hustru Katarina Stenbock 1552. - Den i vanliga fall så snåle Gustav Vasa ställde till med en riktig brakfest, med tre dagars festligheter i Vadstena, berättar Lena Rangström. Programledare är Tobias Svanelid. OBS! Du missar väl inte att vi fyller 10 år idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

14 Jan 201023min