Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp
Vetenskapsradion11 Apr 2025

Svante Pääbo upptäckte en ny förhistorisk människotyp

Nu har spår av denisovamänniskan hittats på ytterligare en plats i världen, Taiwan. Svenske nobelpristagaren Svante Pääbo var först att beskriva den.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Programmet är en repris från 21 juni 2022.

"Den grottan är fantastisk. Det är den enda plats i världen där vi vet att denisovaner, neandertalare och sedan moderna människor har levt. Och vi vet att de två första har träffats, för vi har hittat ben från en en individ där mamman är neandertalare och pappan denisovan."

Så berättar evolutionsgenetikern Svante Pääbo om Denisova-grottan i Ryssland, som också gett namn åt den nya människotypen som han varit med och upptäckt. Men vad är då en denisovan? Ja det återstår till stor del att förstå. Det är något så fantastiskt som en typ av människa vars existens blev känd först 2010, och som alltså under en lång tid levde sida vid sida med neandertalarna och med oss moderna människor.

Denisovanerna var nog ungefär lika utbredda i Asien då som neandertalarna var i Europa, menar Svante Pääbo, trots att deras benrester bara har hittats i Denisovagrottan och på ett eller ett par ställen till. Istället är det dna hos nu levande människor som är det viktigaste spåret.

Det här hör vi Svante Pääbo berätta om i Vetenskapsradion På djupet, där vi också får höra om vårt genetiska arv från neandertalarna, och om vilka egenskaper som kan ha lett till att vi blev kvar på jorden och inte de.

Medverkande: Svante Pääbo, direktör för avdelningen för evolutionär genetik vid Max Planck-institutet för evolutionär antropologi i Leipzig.

Reporter: Björn Gunér
bjorn.guner@sr.se

Producent: Peter Normark
peter.normark@sr.se

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(2000)

Så kan AI gå i maskopi med din TV och ditt kylskåp

Så kan AI gå i maskopi med din TV och ditt kylskåp

Nu varnar ett av de ledande AI-bolagen för att AI-system kan utnyttja ”sakernas internet” för att förmera sig och sprida sig, utom mänsklig kontroll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En s...

16 Okt 20min

Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute

Trenden intensivt föräldraskap ökar stress – motreaktion ger barn mer frihet ute

Forskning pekar på att barns frihet i miljön har krympt generation för generation. Nu vill fler föräldrar ta ett steg tillbaka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Under senare år har en idé...

15 Okt 20min

De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr

De äldsta ljudinspelningarna av svenska språket – så lät vi förr

Ljud från 86 gamla fonografrullar har lagts upp bland många andra hos Institutet för språk och folkminnen, ISOF. Nu hjälper allmänheten till att lyssna och uttyda vad som sägs. Lyssna på alla avsnitt ...

14 Okt 19min

Bland potatislökar och gubbäpplen – här bevaras gamla trädgårdsväxter

Bland potatislökar och gubbäpplen – här bevaras gamla trädgårdsväxter

På den Nationella genbanken i Alnarp, i Skåne, bevars äldre trädgårdsväxter – för de bär på värdefulla gener. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I långa rader, över stora fält i Skåne, står...

13 Okt 20min

Ekonomipriset 2026

Ekonomipriset 2026

Ekonomipriset till Alfred Nobels minne 2026 belönar modeller som har hjälpt oss att jämna ut toppar och dalar i ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Priset går till Robert E. Hall o...

12 Okt 21min

Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

Nobelveckan 2026: Här är årets pristagare och genombrott

Vetenskapsradion guidar genom årets naturvetenskapliga Nobelpris. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hur kan ljus användas för att styra hjärnans nervceller? Vad kan spöklika partiklar från...

9 Okt 20min

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

Svante Arrhenius – föregångare på flera fronter

”Han hade ett finger med i varenda spel i Sverige, vare sig det gällde inrikespolitik eller forskning”, säger författaren Jan Malmborg som skrivit den nya biografin ”Svante Arrhenius : nobelpristagare...

8 Okt 20min

Nobelpriset i kemi 2026

Nobelpriset i kemi 2026

Kemipriset belönar forskning som handlar om att välja rätt spegelbild hos molekyler. Det är viktigt för bland annat läkemedelstillverkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Molekyler kan ...

7 Okt 20min

Populært innen Vitenskap

fastlegen
tingenes-tilstand
romkapsel
sinnsyn
dekodet-2
liberal-halvtime
rss-nysgjerrige-norge
forskningno
rekommandert
fjellsportpodden
rss-paradigmepodden
rss-rekommandert
grunnstoffene
tidlose-historier
villmarksliv
nordnorsk-historie
rss-bondevennen
hva-er-greia-med
vett-og-vitenskap-med-gaute-einevoll
noen-har-snakket-sammen