Språket5 Mai 2025

Tvetydiga uttryck vi använder utan att tänka på det

Uttryck som “dra in pengar” och “säkert” betyder inte alltid det du tror. Sammanhanget avgör hur de ska tolkas.

Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

– Alla naturliga språk är vaga. Vi har ofta flera möjliga betydelser för ett och samma ord eller ett och samma uttryck, säger Ylva Byrman, universitetslektor i svenska.

Det är därför ett uttryck som “dra in pengar” kan betyda både att samla in pengar eller att ta bort pengar och tolkningen beror på perspektivet.

Inflation bland förstärkningsorden

– Vi människor gillar att överdriva saker – det skapar inflation i språket, säger Ylva Byrman.

Förstärkningsord används för att ge eftertryck, men när de upprepas förlorar de sin kraft. Det kan leda till att orden får flera olika betydelser.

Språkfrågor om konstiga uttryck och tvetydigheter i språket

Vad betyder det egentligen när någon säger att Trump har “dragit in pengar” till universiteten?

Hur kan ordet ”säkert” betyda både absolut och kanske?

Hur kan “fett” användas som förstärkningsord i uttryck som “fett kul”?

Varför säger vissa “lägga för mig” när de menar att man ska lägga upp mat?

Hur kan uttrycket “så till den milda grad” förstärka något, när mild betyder svag?

Varför heter det stereotyp när det handlar om förenkling, när stereo antyder rymd och mångfald?

Mer om tvetydigheter i språket

Läs krönikan Oprecisa ord hjälper oss att spara plats i hjärnan av Lisa Holm, SvD, (från 2015).

Läs om ”dra in” i Svensk Ordbok utgiven av Svenska Akademien (från 2021).

Språkvetare: Ylva Byrman, universitetslektor i svenska språket vid Göteborgs universitet. Programledare: Emmy Rasper. Producent: Erika Hedman.

Denne episoden er hentet fra en åpen RSS-feed og er ikke publisert av Podme. Den kan derfor inneholde annonser.

Episoder(973)

Därför heter det inte ackusativobjekt och dativobjekt

En lyssnare ska hjälpa sitt barnbarn med grammatik men känner inte igen begreppen. Vart tog dativobjekt och ackusativobjekt vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I dagens grammatik anvä...

12 Okt 30min

Uttrycken som ni stör er på

Svenska språket är i ständig förändring och Språkets lyssnare är bra på att upptäcka nya konstruktioner, ordval och uttryck. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Våra lyssnare har en väldig...

5 Okt 30min

Därför borde litteraturkritiker skriva mer om språk

Litteraturkritikern Mikaela Blomqvist och språkvetaren Ylva Byrman diskuterar svengelska, stilistik och språkfel i litteraturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att litteratur...

28 Sep 30min

Restmorfem – konstiga ord utan uppenbar förklaring

De flesta ord går att förklara, men ibland går till och med Språkets lyssnare bet. Vi dyker ner i restmorfemens värld! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Jag tror att det kan vara lite ro...

21 Sep 30min

Så blev Gustav Vasas bibel svenska språkets viktigaste bok

Från 2023. Innan Gustav Vasas bibel fanns ingen konsekvent stavning av det svenska språket. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hör berättelsen om hur översättningen kom till och vem som var...

14 Sep 30min

Hemliga språk hos barn, knallar och brottslingar

Hemliga språk har skapats för handel, gemenskap, lek och ibland brottslighet. Hör om månsing, rövarspråket, knoparmoj, fikonspråk och lingua ignota. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Rövar...

7 Sep 30min

Prefixet be- kan förändra allt eller nästan ingenting

Prefixet be- kan göra att ord byter betydelse, ändrar konstruktion eller förblir nästan desamma som tidigare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Prefixet ”be” kom in i svenskan under sena...

31 Aug 30min

Ungdomsspråk som känns nytt har ofta funnits i decennier

Ungdomsspråk förändras ständigt när ord tappar i styrka och nya uttryck uppstår. Men flera av de ungas uttryck har använts sedan 1950- och 60-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. – Män...

24 Aug 30min